Hjärnforskare föreslår idrottspaus varje timme i skolan!

Avbrott för högintensiv träning mellan lektionerna skulle förbättra skolresultaten, menar Dr Charles Hillman. Hans arbete uppmärksammas av SVT:
– Om jag fick välja hur en skoldag skulle vara upplagd skulle den inledas med 45 minuter akademiskt arbete som räkning eller skrivande, sedan skulle det vara tio minuters paus med högintensiv fysisk träning av något slag och sedan skulle de ha fem minuter på sig att göra sig redo för nästa lektion, säger han.
Charles Hillman sitter i en expertgrupp som utformat hälsoråd för amerikanska skolbarn och deras rekommendation är minst 60 minuter fysisk aktivitet om dagen.
Ytterst få amerikanska eller svenska barn rör sig så mycket. Bland 15-åriga flickor i Sverige är det så lite som nio procent och även om 11-åriga pojkar, med sina 23 procent klarar sig något bättre, är de flesta alldeles för stillasittande.
Det här kommer att bli ett folkhälsoproblem om de vuxna inte gör något åt saken, menar Hillman. Det behövs mer forskning om hur mycket, hur intensivt och när barn ska träna, för att ge bästa effekt på lärandet och måendet, så att skolan bättre kan anpassas efter det.

Dr Hillman ingår i PULS+ nätverk och han deltar i programmet Bästa träningen som börjar på SVT ikväll.
Jag träffade honom för några veckor sedan i Köpenhamn och ska publicera en lång intervju, när COVID19 släppt taget om nyhetsflödet.

Ny metaanalys och översikt visar att god kondition har positivt samband med studieresultat hos barn och ungdomar.

Pysical Activity, Health and Exercise

Aerobic fitness and academic achievement: A systematic review and meta-analysis

Celia Álvarez-Bueno, Charles H Hillman, Iván Cavero-Redondo, Mairena Sánchez-López, Diana P. Pozuelo-Carrascosa & Vicente Martínez-Vizcaíno

Professor Charles Hillman, som jag träffade för ett par dagar sedan, är en av författarna till metaanalysen som visar att god kondition hos barn och ungdomar har positivt samband med studieresultat.

”Cardiorespiratory fitness is positively associated with academic achievement. Associations were dependent on demographic and aerobic fitness test characteristics, being stronger in boys than in girls, and in children than in adolescents”.

Experter framför ofta kritik på bristen på kausala samband i liknande rapporter.
Det finns tyvärr en stor okunskap bland våra forskare och så kallade experter. Mycket mer om det här under våren.

Läs metaanalysen och översikten här.

Fantastisk konferens i Köpenhamn idag och långt möte med en av världens absolut bästa hjärnforskare.

Äntligen! Efter flera års kontakt med professor Charles Hillman, USA, så fick jag till slut möjlighet att lyssna på honom på konferensen i Köpenhamn. Jag hade bokat in ett möte med honom som varade över en timme. Vi fick många intressant och oväntat tydliga svar, som jag kommer att sprida till alla som arbetar med barn och ungdomar.
Så det kommer bra information som ger politiker, beslutsfattare och skolor råg i ryggen att börja eller fortsätta arbeta med fysisk aktivitet kopplat till hjärnhälsa.
Det bästa kommer att publiceras här och på en digital plattform för kollegialt lärande i Sverige. Vill du få del av hela bilden, så bokar du skräddarsydda föreläsningar via arne.kastenbom@gmail.com.

Konferensen i Köpenhamn höll högsta klass, och var den bästa jag varit på. Och jag har varit på många. Temat var ”Fysisk aktivitet i skolan. Från teori till praktik.”
Danmark, Finland och Norge briljerade både med forskning och konkret implementering i skolan. Sverige lyste med sin frånvaro. Vi är sämst i klassen, men kommer förhoppningsvis med i matchen längre fram?

Arne Kastenbom PULS+, professor Charles Hillman och Gustaf Andersson Elevhälsan Helsingborg.

Professor Hillman har publicerat flest vetenskapliga artiklar i världen om fysisk aktivitet och dess effekt på barn och ungdomars växande hjärnor. 

Top of the world.

Pulsstudien är publicerad i ”Forskning om undervisning och lärande”. Fysisk aktivitet förbättrar koncentration och arbetsminne på 13-åriga barn.

Äntligen!
Pulsstudien är publicerad i tidskriften Forskning om undervisning och lärande, och den sprids i Sydsvenskan, P4 Nyheter, Pedagogsajter och medier runt om i landet. Resultatet om intresserar och väcker tankar och fokus!

Uppdaterat inlägg med bl.a. studier som bekräftar Pulsstudiens resultat på barn och ungdomar, vetenskapligt stöd för sambandet mellan fysisk aktivitet och hjärnhälsa mm. Kontakt: arne.kastenbom@helsingborg.se eller arne.kastenbom@gmail.com.

Bakgrund innan Pulsstudien:

Pilotprojektet PULS+ startade 2014 eftersom ny forskning visade att fysisk aktivitet kan påverka de underliggande funktionerna till inlärning. PULS+ hypotes var att ta in ny forskning och undersöka ifall vi kunde se några skillnader utifrån våra förutsättningar och våra elever.
Matteläraren Ulf, utvecklingsavdelningen med Andreia Balan, Elevhälsans Gustaf Andersson och en analytiker involverades och vi utformade och genomförde pilotprojektet PULS+ 2015-2018, som var ett ämnesöverskridande pilotprojekt med fysisk pulshöjande aktivitet och matematik, problemlösning och koncentrationsförmågan. Läs resultatet här, som visade att eleverna upplevde ökad koncentration genom att ha minst 20 minuters pulsträning i 70-90 % av maxpuls före matematiken. Pulsarbetet kontrollerades både objektivt (pulsutrustning) och subjektivt (BORG-skalan). Koncentrationen mättes av enkäter utformade av utvecklingsavdelningen. Mätningarna genomfördes helt och hållet av en extern statistiker.

Pulsstudien i Helsingborgs Stads Skolor:
Efter 2 års ihärdigt arbete med duktiga elever på el- och energiprogrammet på Rönnowska skolan i Helsingborg, så bestämde sig Helsingborgs Stad, utvecklingsavdelningen och Andreia att göra en vetenskaplig studie tillsammans med Kristianstad Högskolas forskare. Dvs praktiknära forskning om pulsträning kopplat till matematik, arbetsminne och koncentration.

Jag ansvarade och utformade den fysiska aktiviteten dvs intensitet, duration, övningsval mm utifrån forskning och efter rådgivning med kända forskare i mitt nätverk. 

Jag och mina PULS+elever utformade flera pulsvideos, som vi kallade BrainPowerExercises, som användes av försöksgrupperna i åk 7.

Tidskiften ”Forskning om undervisning och lärande” har publicerat Pulsstudien:

"Sammanfattning:

Syftet med denna studie är att få en bättre förståelse för hur fysisk aktivitet kan användas i skolan för att skapa mer gynnsamma förutsättningar för elevernas lärande i matematik. I studien har det undersökts om det finns en effekt av fysisk aktivitet på lång sikt på elevernas koncentration, arbetsminne och kunskaper i matematik av ett återkommande kort pass med fysisk aktivitet. Studien genomfördes med 175 elever i årskurs 7 på fyra olika skolor. Ett inledande pass på sju minuter med pulshöjande övningar introducerades i fem av tio grupper i början på matematiklektionen. Resultaten visar en förbättring av elevernas koncentration och arbetsminne i interventionsgruppen i förhållande till kontrollgruppen. Elever med olika kön och prestationsnivå påverkas på samma sätt av den fysiska aktiviteten. Det finns inte heller någon skillnad i hur elever som kommer från olika skolkontext påverkas av den fysiska aktiviteten."
Läs hela studien. Förbättringarna är statistiskt signifikanta. Studien har kritiserats och godkänts av svenska ledande forskare inom området.

Studien är designad och genomförd av Andreia Balan och forskare på Kristianstad Högskola.
Jag har ansvarat för utformandet och genomförandet av den pulshöjande fysiska aktiviteten som ger effekt på selektiv uppmärksamhet och arbetsminne. Ett stort tack till forskarna, mina gamla elever på el- och energiprogrammet på Rönnowska skolan i Helsingborg, alla mattelärare som aktiverat sina elever på mattelektionerna och eleverna som svettats i Pulsstudien.

Forskning har tidigare inte haft inte bevis för vilken aktivitet, duration och intensitet barn ska arbeta i för att påverka de tankemässiga förmågorna. Här bidrar PULS+ och Pulsstudien med mer kunskap till skolor som vill använda fysisk aktivitet för att vässa inlärning och till forskare som vill fortsätta forska inom detta nya område.

Läs mer om studiens resultat på Pedagogsajten:
”Börjar du dina matematiklektioner med fysisk aktivitet? Att inleda matematiklektionen med sju minuters fysisk aktivitet har nämligen visat sig ha effekter på elevers koncentration och arbetsminne.
Genom att inleda varje matematiklektion med sju minuters fysisk aktivitet har man sett en visad effekt på hjärnan, närmare bestämt på koncentration och arbetsminne.
Detta har man sett i Pulsstudien. En studie som genomförts med 175 elever i årskurs 7 på fyra olika skolor i Helsingborgs stads skolor. Nu publiceras studien Effekter av fysisk aktivitet i matematikundervisningen i tidskriften Forskning om lärande och undervisning.”

Finns det vetenskapligt stöd som bekräftar Pulsstudien?
Professor Charles Hillman mfl, som ingår i vårt nätverk, publicerade en systematisk översikt i september 2019. Den visar att fysisk aktivitet förbättrar kognition (tankemässigts förmågor) inklusive koncentration (uppmärksamhet) och exekutiva funktioner. Den fysiska aktiviteten ska vara pulshöjande och effekterna sitter i en stund efteråt.

En helt ny brittisk systematisk översikt och metaanalys på 42 studier visar att fysiskt aktiva lektioner både förbättrar inlärning och gör barnen mer aktiva i skolan. Dr Harris säger att ”physically active lessons increase learning and activity in schools”. Den bekräftar att enkla pulshöjande rörelser stärker barnens tankemässiga förmågor.

Pulsstudien och många andra studier ger ökat stöd för att fysisk aktivitet stärker kognition. Pulsstudiens resultat är oerhört viktigt eftersom även kortare insatser ger effekt så att det inte bara blir en diskussion om fler 40-minuterspass på bekostnad av något annat.

Mer vetenskapligt stöd?

Det finns ett vetenskapligt stödmaterial om sambandet mellan fysisk aktivitet och hjärnhälsa, kognition och studieprestation hos barn och ungdomar, där jag tagit hjälp av professor Charles Hillman som publicerat flest vetenskapliga artiklar i ämnet i världen. Läs, begrunda, diskutera och bygg er verksamhet på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Vill du veta mer? Boka föreläsningar och utbildningar?
Kontakt: arne.kastenbom@helsingborg.se eller arne.kastenbom@gmail.com.

Vetenskapligt stödmaterial om sambandet mellan fysisk aktivitet och hjärnhälsa, kognition, studieprestation och studieresultat hos barn och ungdomar.

Letar du efter vetenskapligt stöd för fysisk aktivitet och sambandet med barn och ungdomars hjärnhälsa? Då har du kommit till rätt plats.

Ta del av den samlade bilden, det vetenskapliga stödmaterialet om fysisk aktivitet helt kostnadsfritt. Finns det en sann bild? Sanningen är att den förändras och utvecklas. Vad ska man tro på?

Professor Charles Hillman USA, är en av de största experterna och han har varit ett stöd i arbetet och delat med sig av sin kunskap. Det är en trovärdig källa. Bättre är svår att hitta.

Professor Hillman har publicerat flest vetenskapliga artiklar i världen i ämnet. Han är ledamot av USAs nationella kommitté som släppte de nya amerikanska riktlinjerna om fysisk aktivitet 2018 och i september 2019 publicerade han en sammanfattning av de omedelbara effekterna på barns tankemässiga förmågor av rörelse.
Läs materialet i sin helhet, diskutera och bilda er en nyanserad helhetsbild.
De nya brittiska riktlinjerna om fysisk aktivitet kom i dagarna. Hänger din skola med i utvecklingen?Vad är sanning och vad är myt?

Forskare och media som tex Aktuellt, SvD, DN mfl har under året riktat kritik mot pulsträningens effekter och olika skolmodeller som saknar vetenskapligt stöd. Kritiken ska tas seriöst och är befogad, men som många andra gånger så väljer man att ta med vissa delar och utesluter andra.

Om ni behöver hjälp att reda ut evidensgrad, få del av mycket mer material från Charles Hillman, diskussioner med kollegor och skolledning, konkretisering, inspiration mm så kontaktar ni PULS+ via Arne.kastenbom@helsingborg.se.

Som ni märker så finns tex inte ordet inlärning med i materialet. Varför? Forskning skiljer på olika begrepp. Pulsträning och god kondition är inte samma sak. Det finns många olika former av minne. De tankemässiga förmågorna är inte samma saks om inlärning osv.

Fysisk aktivitet ger enormt många positiva effekter på hälsa, välmående och hjärnhälsa. Skolans verksamhet ska vila på en vetenskaplig grund och bygga broar till ny forskning inom tex neurovetenskap. Det florerar många myter och halvsanningar i olika forum.
Det vetenskapliga stödmaterialet publicerades idag på Pedagogsajten.familjenhelsingborg.se, som är en sida för kollegialt lärande. Syftet är att det ska delas, användas och diskuteras. Hör gärna av er med synpunkter och frågor.

Fysisk aktivitet stärker hjärnans vita substans hos barn. Se videon.

Anders Hansen delar att ”Fysisk aktivitet stärker hjärnans vita substans hos barn. Sammanställning av nio studier i den barnmedicinska tidskriften Pediatrics - i länken finns ett kort videoklipp av författarna som är värt att se!” PULS+ har nyligen uppmärksammat två nya studier (en finsk och en tysk) på samma tema. Charles Hillman som bidragit i arbetet med ett vetenskapligt stödmaterial för barn och ungdomar har varit med i översikten. Det ger trovärdighet åt vårt arbete.
The Impact of Physical Activity on Brain Structure and Function in Youth: A Systematic Review.
There is evidence from randomized controlled trials that participation in physical activity may modify white matter integrity and activation of regions key to cognitive

Se filmen här.

 

Ny finsk studie! Sambandet mellan fysisk aktivitet, god kondition, vit hjärnsubstans och exekutiva funktioner hos tonåringar.

Fysisk aktivitet stärker de tankemässiga förmågorna och kognitiva funktioner hos äldre, men hur ser det ut hos tonåringar? Under tonåren genomgår hjärnan betydande förändringar, särkilt i den vita hjärnsubstans som är viktig för informationstransporten mellan hjärncellerna i den grå substansen. Den snabba förändringen styrs av genetiska faktorer.

Befintliga studier ger motstridiga bevis om fysisk pulshöjande aktivitet och/eller aerob träning påverkar den vita hjärnsubstansen och de exekutiva funktioner hos tonåringar.

Den nya finska studien, ”Physical activity, aerobic fitness and brain white matter: their role for executive functions in adolescence”, visar att god kondition har samband med vit hjärnsubstans.

Resultat:

1. Aerobic fitness level, but not physical activity, is associated with white matter properties in several white matter tracts in the brain.
2. The relationship between aerobic fitness and working memory was moderated by fractional anisotropy of the body of corpus callosum and in the right superior corona radiata.
3. The relationship between physical activity and working memory was moderated by fractional anisotropy of the body and genu of corpus callosum.

Även om de två metaanalyserna (Álvarez-Bueno et al., 2017; de Greeff et al., 2018) tyder på att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och de exekutiva funktionerna, så förblir det fortfarande diskutabelt (Diamond och Ling, 2019, 2016; Hillman et al., 2018).

Läs mer om hur fysisk aktivitet påverkar hjärnhälsa här.
PULS+ will give you the latest news.

Rykande färsk sammanfattning av de omedelbara effekterna på barns tankemässiga förmågor av rörelse.

Professor Charles Hillman mfl, har publicerat en ny översikt om hur rörelse påverkar barns tankemässiga förmågor. I min kontakt med professor Hillman i våras så betonade han de omedelbara effekterna och att kunskaperna om vad som händer i hjärnan ökar snabbt.

"The ensuing descriptive review demonstrates the current understanding of the effects of acute PA on childhood brain and cognition and may serve as a basis for understanding PA-induced improvements in academic achievement."

För de som missat det så har han varit ett viktigt bollplank när jag sammanställt ett vetenskapligt stöd för hur fysisk aktivitet och rörelse påverkar hjärnhälsa, kognition, de exekutiva funktionerna, studieprestation och studieresultat hos barn och ungdomar.
Här tillkommer en rykande färsk sammanfattning som överensstämmer med det. Det finns ett stort behov av ett vetenskapligt stöd då många är kritiska. När nationell media som DN, SVT och SvD kritiserar skolor och deras arbetssätt som ovetenskapligt, så vill PULS+ bidra till att man fortsätter arbeta med rörelse före, under och efter skoldagen, men av rätt anledningar.
Om ni vill veta mer så har jag fått tillgång till mycket mer material inkl professor Hillmans presentationsmaterial.

1. Den nya översikten heter "A Review of Acute Physical Activity Effects on Brain and Cognition in Children".

2. Det vetenskapliga stödet hittar du här och här.

3. Boka en föreläsning, seminarium mm via arne.kastenbom@helsingborg.se.

Metaanalys: ”We conclude that there is strong evidence for beneficial effects of PA on maths performance”.

Oj vilket intresse! Här är metaanalysen som visar att barn som går i skolor med utökad regelbunden fysisk aktivitet under flera läsår får bättre resultat i matematik. Inga dussinforskare heller och den är publicerad i BJSM.
Läs hela metaanalysen.

Plats nr 5: Studier om pulsträningens effekt på inlärning.

2018 års hjärnstarkaste lista fortsätter.
Idag plats nr 5. Bevis och aktuell forskning om pulsträning och inlärning.

I takt med att pulsprojekten sprider sig runt om i landet och världen, så efterfrågas vetenskaplig grund. Stärker fysisk aktivitet inlärning?
Årets mest lästa är den systematiska översikten som professor Charles Hillman rekommenderade PULS+ att sprida. ”Physical Activity, Fitness, Cognitive Function, and Academic Achievement in Children: A Systematic Review” sammanfattar all forskning om barn och ungdomar och ger en helhetsbild. Hillman är erkänt duktig och sitter med i kommittéen som drar upp de nationella riktlinjerna om fysisk aktivitet i USA. Om du inte orkar läsa hela studien, så se intervjun. Den är riktigt bra.

Pulsstudien i Helsingborg är klar och visar att puls i matteklassrummet förbättrar elevernas arbetsminne och koncentrationsförmåga. Vi väntar på att den ska publiceras efter sk peer-view. Många har visat stort intresserade och den kommer att spridas som en svensk skolnära studie på ett par hundra 13-åringar. Spännande! Följdstudien på årkurs 2 pågår.
Bloggen har under året skrivit om de flesta bevisen, studierna, meta-analyserna och systematiska översikterna som visar att fysisk aktivitet (inte bara puls) och goda vanor stärker hälsa, de exekutiva funktionerna, studieresultat, arbetsro, studieresultat, hjärnhälsa, inlärning mm. Tänk på att när forskare pratar om studieresultat och inlärning, så är det inte samma sak. Det gäller även fysisk inaktivitet och stillasittande. Var påläst och trovärdig. Det vinner alla på i längden. Inte minst eleverna.
Uppdaterar med en aktuell meta-analys om fysisk aktivitet och matte!

Professor Charles Hillman om Brain Power?

Professor Charles Hillmans forskning om fysisk aktivitet och hjärnan är känd runt om i världen och citeras ofta. Han sitter även med i kommittéen som drar upp de nationella riktlinjerna om fysisk aktivitet i USA. Riktlinjerna som släpptes häromdagen visar bland annat att man ska fokusera på MER fysisk aktivitet. All form av rörelse räknas. Bryt stillasittandet och inaktiviteten.

När Hillman får frågan om vilken typ av fysisk aktivitet är bäst för brainpower, så svarar han att aktiviteten ska vara aerob och cardiovaskulär, som tex löpning, simning, lekar mm.

"In my studies, only cardiovascular exercise was related to higher academic performance" (Charles Hillman)

Jag kontaktade Carles Hillman för ett år sedan och frågade vilken studie som är "bäst" när det handlar om fysisk aktivitet kopplat till studieresultat och inlärning. Jag har skrivit om studien, eller snarare den systematiska övervikten på barn och ungdomar, flera gånger i bloggen och berättar gärna mer om den på föreläsningar runt om i Sverige.