Hjärnforskare föreslår idrottspaus varje timme i skolan!

Avbrott för högintensiv träning mellan lektionerna skulle förbättra skolresultaten, menar Dr Charles Hillman. Hans arbete uppmärksammas av SVT:
– Om jag fick välja hur en skoldag skulle vara upplagd skulle den inledas med 45 minuter akademiskt arbete som räkning eller skrivande, sedan skulle det vara tio minuters paus med högintensiv fysisk träning av något slag och sedan skulle de ha fem minuter på sig att göra sig redo för nästa lektion, säger han.
Charles Hillman sitter i en expertgrupp som utformat hälsoråd för amerikanska skolbarn och deras rekommendation är minst 60 minuter fysisk aktivitet om dagen.
Ytterst få amerikanska eller svenska barn rör sig så mycket. Bland 15-åriga flickor i Sverige är det så lite som nio procent och även om 11-åriga pojkar, med sina 23 procent klarar sig något bättre, är de flesta alldeles för stillasittande.
Det här kommer att bli ett folkhälsoproblem om de vuxna inte gör något åt saken, menar Hillman. Det behövs mer forskning om hur mycket, hur intensivt och när barn ska träna, för att ge bästa effekt på lärandet och måendet, så att skolan bättre kan anpassas efter det.

Dr Hillman ingår i PULS+ nätverk och han deltar i programmet Bästa träningen som börjar på SVT ikväll.
Jag träffade honom för några veckor sedan i Köpenhamn och ska publicera en lång intervju, när COVID19 släppt taget om nyhetsflödet.

”Mr Brain Break”

David Sladkey är matematikläraren på Naperville Central High School, USA, som förfinat och utvecklat konceptet Brain Breaks och spridit det runt om i världen. Han har inspirerat oss i Sverige vi har honom att tacka för de aktiva klassrummen.
PULS+ har besökt honom under en hel dag och imponerats av hans sätt att arbeta med aktiv pedagogik där Brain Breaks bara är en liten del. Den aktiva pedagogiken innebär att eleverna är engagerade, koncentrerade, muntligt-skriftligt-auditativt och fysisk aktiva hela matematiklektionen. Hans elever är bland de bästa i landet så det fungerar på den högsta nivån också. Eleverna har i princip idrott varje dag under den 4-åriga high school-tiden. Eleverna borde väl ha mindre idrott och mer teori under gymnasietiden som i Sverige? Hur ska de annars kunna lyckas? Naperville är ett bra exempel på hur man kan integrera fysisk aktivitet och skola för bättre hälsa, välmående och inlärning.
David har en bra hemsida med videos, böcker och tips. Efter snart 30 år i skolans värld så har jag sett det mesta, men David imponerade och har gjort ett stort avtryck. Han har också vunnit utmärkelser som lärare i USA. Enjoy.

På måndag börjar Active Classroom Week i facebookgruppen Aktiva klassrum.

Vi hakar på ett amerikanskt initiativ som heter Active Classroom Week 9-13/12. Hur gör du för att dela med dig av dina bästa tips eller få del av tips, idéer och mycket annat? Du går med i facebookgruppen Aktiva klassrum. Det bygger helt och hållet på medlemmarna i gruppen. Ju fler som delar med sig desto större aktivitet, dvs kollegialt lärande.
Nytt, gammalt, små, stora, roliga, korta, egna, andras, hela koncept, aktivt lärande, studier, videos eller något annat som kan inspirera?

Aktiva barn lär sig bättre!
#ThisIsYourBrainOnMovement

Active Classroom Week 9-13/12.

Trevligt med en Aktiva klassrum-vecka. Det måste vi också ha!

”Active Classrooms Week aims to shine a spotlight on teachers and schools who incorporate physical activity into classroom learning because research shows ACTIVE KIDS LEARN BETTER!”

Pulsstudien, vår vetenskapliga studie, visar att vår utformade fysiska aktivitet förbättrar koncentration och arbetsminne hos 13-åringar. Forskare letar efter vilken form av aktivitet som kan förbättra de tankemässiga förmågorna. Bygg er verksamhet på vetenskaplig grund och vässa hjärnan med fysisk aktivitet som ger bevisad effekt. Vill du veta mer? Kontakta PULS+.

Allt om aktiva klassrum.

Allt om aktiva klassrum innehåller:

1. Integrera fysisk aktivitet i klassrum i skolor.
2. En guide för att lägga strategier i praktiken.
3. Pulsstudien - vi är troligtvis de enda i Sverige som gjort en vetenskaplig studie om fysisk aktivitet i klassrummet. Vilka effekter ger det på koncentrationsförmågan, arbetsminne och inlärning?
4. Sanningar och myter. Det florerar många halvsanningar. När din verksamhet kritiseras så ska vila på vetenskaplig grund.
5. Arbetsro.
6. En framgångsrik modell.
7. Hjärnsmart skola.

Boka en föreläsning via Arne.kastenbom@gmail.com
Föreläsningar för alla.

Ny studie om ståbord i skolan.

Det finns inte många bra studier om ståbord i klassrummet så ge inte enskilda studier för stor betydelse. Den här studien på barn visar att barnen stod upp mer när det finns ståbord, men att det inte ledde till mer fysisk aktivitet under året.

Läs mer: Standing Desks in a Grade 4 Classroom over the Full School Year.”

Repris på bra metaanalys sprids på sociala media.

Ett reportage om en bra metaanalys som visar på samband mellan fysisk aktivitet och studieprestation  sprids återigen på sociala media. PULS+ skrev om metaanalysen redan 2017.

Läs reportaget från Forbes här och hela metaanalysen här. Den tål att läsas igen. Det bör påpekas att en metaanalys från 2019 visade på ingen effekt. Vem ska man tro på? Vad är det för skillnad på de olika metaanalyserna? Kontakta PULS+ för mer information.

Se Paul Zientarskis föreläsning i Helsingborg hösten 2018.

Nu kan du se Paul Zientarskis föreläsning i Helsingborg hösten 2018. Paul föreläser om vetenskapen bakom deras skolprojekt i Naperville Central High School., Illinois, USA. Eftersom deras skolprojekt var ett pilotprojekt byggd på den senaste vetenskapliga forskningen, så samlade de in data för att se om pulshöjande fysisk aktivitet kunde påverka elevernas skolprestation. Det är nog ett av världens ambitiösaste skolprojekt, då de samlade in data från 19,000 elever. Det ska betonas att det inte är en vetenskaplig undersökning, men deras resultat är så pass intressant att en del forskare tittat närmare på vad de gjorde och om det kan finnas något att forska på. Jag har pratat med flera internationella forskare och de nämner Naperville som ett bra skolexempel. Det finns fortfarande mycket att forska på som tex den fysiska aktivitetens intensitet, duration, mängd mm. I Naperville har de provat några olika skolmodeller som kallas för "Zero Hour" och "LRPE", vilka spritt sig runt om på skolor i hela världen. Föreläsningen ger dig en inblick om hur man med didaktiken som grund kan bygga broar till neurovetenskapen. Pulsträning har många positiva effekter på hälsa, välmående, hjärnhälsa, kognition, studieprestation mm. Alla vinner något.
Vi behöver definitivt mer daglig fysisk aktivitet. Mer idrott & hälsa. Mer fysiskt självförtroende. Paul inspirerar fler skolor att arbeta införa mer fysisk aktivitet före, under och efter skoldagen!


Se föreläsningen HÄR!

Ett hjärnsmart klassrum!

Sakta men säkert skapas det hjärnsmarta klassrum. Allt fler lämnar det traditionella fyrkantiga klsssrummet och bygger upp ett aktivt och flexibelt klassrum som berikar och stärker inlärning. För många handlar det om att ha modet att gå utanför sin comfort zone. Våga släpp taget om bassängkanten och ge sig ut på en ny resa. Hur ser ett hjärnsmart klassrum ut? Hur kan pedagogen utnyttja det? Hur ser en aktiv pedagogik ut? Vad finns det för utrustning? Vilka utmaningar stöter du på? Vanliga misstag?
Boka en eller flera fortbildningar via Arne.kastenbom@gmail.com,

När jag träffar skolor så presenterar jag ett smörgåsbord av idéer, så att pedagogerna ska kunna starta en kreativ process. Ge dina idéer ett par ben och sätt fart på kreativiteten.
Är målet att:
- aktivera eleverna med brain breaks, puls, dans, motorik, mindfulness, kamratövningar? Eller att bryta skoldagen med meningsfull aktivitet varje dag. Varför inte röra på sig i ett internationellt projekt där ni kan få in geografi, andra kulturer, jämlikhet, vänskolor mm? Hur bygger du bort stillasittande och skärmtid? Eller vill ni kombinera fysisk aktivitet och ett läsprojekt? Eller kombinera fysisk aktivitet och aktivt lyssnande?
- att bygga upp aktiva och flexibla klassrum med whiteboardtavlor från golv till tak, ståbord, flexibla möbler, pedagogiska IT-lösningar, aktiva möbler, cyklar (?), bra stolar mm. En del möbler är dyra men det finns hyfsat billiga lösningar. Med flexibla möbler så går du från katederundervisning till grupparbeten på sekunder! Det ska dessutom kunna genomföras av alla och inte orsaka störande ljud mm.
- att behärska aktiv pedagogik för stora som små. Move and Learn! Du får 21 tips på mive and learn. Varför inte flytta ut klassrummet utomhus? Det finns en uppsjö av goda exempel från utomhuspedagogik, äventyrspedsgogik, walk and talk och naturexkursioner till aktiv matematik, arbeta strukturerat med fysisk aktivitet för att aktivera kropp och hjärna mm.
- att stärka de exekutiva funktionerna som tex problemlösning, koncentration, minne, arbetsminne, kreativitet mm och stärka inlärning. Skapa ett hjärnsmart klassrum. Använd rätt övningar för att öka tex koncentration. Vilka övningar är användbara? Kan alla vara både aktiv och öks fokus samtidigt? Högfokus? Vad är det? Hur repeterar man på ett hjärnsmart sätt? Hjälp eleven utveckla de viktiga exekutiva funktionerna för bättre inlärning och studieresultat!
- att undervisa efter hur hjärnan fungerar? Bygg upp undervisningen kring det retikulära systemet, amygdala och dopamin där känslor och glädje är centralt.
- att bygga en hjärnsmart skola med struktur, planering, schema, aktiviteter, raster, skoltransporter, mm. Vad möter eleven varje dag när de kommer till skolan?
- att förbättra arbetsro och disciplinära åtgärder? Bygg in trygghet och tillit för alla. Social kompetens?
- att öka kreativitet och hantera stress?
- att arbeta hälsofrämjande före, under och efter hela skoldagen? Bygg in goda vanor på ett strukturerat sätt. Daglig rörelse, kost, återhämtning, högfokus, sömn, tobak, driger, vänner, självbild, självförtroende osv. Bygg in 10 goda vanor.
- att lära eleverna hur hjärnan fungerar? Hjärnkunskap. Vad säger forskningen? Vad är plasticitet, BDNF, dopamin, belönibgscentrum mm? Vad händer i hjärnan? Vad ät the body brain system?
- att fånga upp elever med nedsatt arbetsminne och ge dem möjlighet att utveckla det? Arbetsminne är den berömda flaskhalsen för inlärning.
- att inreda klassrummet med rätt färger, dofter, sinnen och inspiration? Det är både roligt och intressant. Hur ser det ut i skolans entré? Vilka signaler vill ni ge? Vilka värden står ni för? Vad ska eleven och vuxna möta varenda dag? Är det vaktmästaren och toaletten? Eller är det elevkåren, elevdemokrati, jämlikhet, trygghet  eller en hälsofrämjande aktiv hjärnsmart skola?
- att förebygga psykisk ohälsa? På grupp- och individnivå.
- att införa daglig rörelse och mer fysisk aktivitet? Det innebär en ny syn på rörelseförmåga och fysisk självbild.

Det finns ett flertal skolmodeller som kan inspirera. Svenska, nordiska och internationella. Finland satsar på ”Skolan i rörelse” för aktivare och trivsammare skoldagar. Det finns till och med skolor som utvecklar klassrum med social och emotionell inlärning där de arbetar strukturerat med självkontroll, självbild, social förmåga, trygghet, känslor, empati, respekt, kommunikation, teamwork, problemlösning, lära av varandra osv. Allt efter hur hjärnan fungerar.

Vi prioriterar, sätter gemensamma realistiska tidsbestämda mål och skapar ett tydligt och inspirerande dokument med er strategi, ansvarsfördelning, resursbank mm..
Behöver ni hjälp att komma igång? Behöver ni en resurs?

Barn och ungdomar anpassar sig lätt. Det är troligen svårare med de vuxna. Engagera elever, föräldrar, elevhälsa, skolledning och andra nyckelpersoner.
Engagemang och samverkan är två viktiga framgångsfaktorer!
Exekutiva funktioner, hälsa, ovanor, kultur, människor, beteende och attityder tar tid att förändra, men det är ju det pedagoger har arbetat med i alla tider. Fakta, förståelse och förtrogenhet. Men tänk på att inte öka antalet distraktioner. Det kan ge motsatt resultat med en översvämmad hjärna, överbelastat arbetsminne, buller, intryck och oro som försämrar inlärning och prestation. Möblera och dekorera inte sönder klassrummet. Minimera störande moment och dela in klassrummet i tydliga zoner!!

FÖLJ MED RESAN DU MED.
Kontakta PULS+ via Arne.kastenbom@gmail.com.

4 tips för en hjärnstark skola och arbetsplats. Det är dags att förändra skola och arbetsplatser i grunden.

Vi blickar framåt året 2019, som blir ”hjärnans år”!
(Boka föreläsningen Strong Body Strong Mind med workshops via arne.kastenbom@gmail.com).

Hjärnan har aldrig ställts inför en sådan snabb dramatisk förändring av sin omgivning som skett under de senaste 100 åren. Den är inte anpassad till dagens situation. För att möta de utmaningar som nu väntar oss, måste skolan och arbetslivet förändras i grunden. 3 av 10 tar inte gymnasieexamen, vilket är ett stort misslyckande. Pojkarna klara sig allt sämre.

4 faktorer för bättre prestation och inlärning:

1. Utgå från hur hjärnan fungerar. Undervisa i hjärnkunskap! Utforma arbetsdag, schema och arbetsplats på ett hjärnsmart sätt. Bygg in goda vanor för en hälsa i balans och maximal prestation.

2. Ta tillbaka din koncentration!
Man kan träna upp koncentrationen. Koppla ihop det med känslan av att lyckas.
Förstå sambanden mellan goda livsstilsvanor, fysisk aktivitet, ansträngning (grit och inre motivation), koncentration och känslan av att lyckas.
Frisättning av hjärnans dopamin påverkar våra handlingar och koncentration.
Minska ner disktraktioner från mobiler, stress, multitasking, klassrumsmiljön, ljud mm.
Regelbunden fysik aktivitet och daglig rörelse är naturligt för hjärnan. Ge den rätt förutsättningar. Varje dag.

3. Träna din kreativitet och utveckla ditt tänkande.
Vad innebär det är att gå i skolan eller att arbeta? Utbildning och träning i kreativitet måste bli obligatoriskt på alla stadier. Förmågan att skapa nya användbara idéer och hitta nya vägar att lösa problem är viktigt för framtiden. Det krävs grundkunskaper i aktuellt ämne och att man tränar och utvecklar sin kreativitet kontinuerligt. Lättare fysisk aktivitet kan gynna kreativiteten.

Utveckla tänkandet (metakognition) genom att förstå hur saker hänger ihop. Engagera dig i ditt eget tänkande och lärande, känslor, nyfikenhet och självförtroende. Men tro inte på allt som du tänker. Dina minnen förändras. Hm...

4. Lär dig stresshantering.
Stress påverkar hela kroppen, från hjärnans kemi, synapser, strukturer och gener till beteende, förståelse, minne och inlärning. Det handlar om att förstå sammanhanget. Lär dig att förstå och hantera stress (se bilden nedan).

Aktiva klassrum med aktiv pedagogik som stärker de centrala exekutiva funktionerna och kognition växer sig allt starkare. Arbeta strukturerat efter hur hjärnan fungerar för bättre inlärning, maximal prestation och en hälsa i balans.

Heta trender 2019: Skärmhjärnan och pocornhjärnan

Vi blickar framåt 2019. Vilka ämnen känns heta just nu? Första gissningen handlar om att överdriven skärmtid påverkar alltfler negativt, och pendeln är på väg att slå tillbaka. Hjärnan och kroppen är inte byggd för dagens stillasittande livsstil och digitaliserade värld.

Börja med att läsa reportaget om popcornhjärnan. Den måste ALLA läsa!
Om några veckor kommer Anders Hansen ut med en ny bok som heter ”Skärmhjärnan: Hur en hjärna i osynk med sin tid gör oss stressade, deprimerade och ångestfyllda”.
Ämnet kommer garanterat att diskuteras i TV-soffor, på skolor och fortbildningar.

 

Läs reportaget ”Students are Better Off without a Laptop in the Classroom” som bygger på en studie som visar att digitaliseringen av undervisningen inte bidrar till ökade kunskaper. Användning av laptops mm distraherar och försvårar inlärning. Hur använder barn och ungdomar datorn och mobilen? Onekligen intressant och värt att diskutera på varje skola. It’s time for a change!
”Our results showed that nonacademic Internet use was common among students who brought laptops to class and was inversely related to class performance. This relationship was upheld after we accounted for motivation, interest, and intelligence. Class-related Internet use was not associated with a benefit to classroom performance.”

En systematisk översikt på hur skärmtid påverkar barn och ungdomar hälsa och välmående från 2018 visar att ”There is evidence that higher levels of screentime is associated with a variety of health harms for CYP, with evidence strongest for adiposity, unhealthy diet, depressive symptoms and quality of life”. CYP betyder ”Children and Young People”). Men det finns fortfarande ganska få bra studier.

En liten förändring gjorde 19,000 elever till de smartaste och mest vältränade i USA.

Forskare, hjärnforskare, pedagoger, skolledare och media har uppmärksammat Naperville Central High School under åren.
Läs reportaget ”One Small Change Turned These 19,000 Students Into the Fittest and Smartest in the US”.
”Did you ever hear of Naperville, Illinois? Well, did you ever hear of the school that created the fittest students in the nation? How about some of the smartest in the world?”
När jag började pionjärarbete och pilotprojektet PULS+ 2014, så ställde Paul Zientarski upp som min mentor. Jag har besökt honom i Naperville och han besökte Helsingborg i höstas. Han har en stor källa av kunskap att ösa ur, som han generöst delar med sig av.

Hjälp eleverna att utveckla de exekutiva funktionerna!

Boka en föreläsning om exekutiva funktioner och inlärning.
De exekutiva funktionerna är grundläggande för inlärning. Forskning visar att hjärnan inte är fullt utvecklad förrän vid 24-års åldern, och att området där de exekutiva funktionerna sitter mognar sist! Det innebär att det går att utveckla viktiga kognitiva och sociala processer i hjärnan som tex självkontroll, mental kontroll, inhibering av impulser, förbättra koncentrationsförmågan och minnet, optimera det begränsade arbetsminnet, planera och organisera tid och material, utveckla problemlösningsförmågan, att reagera ändamålsenligt i olika sociala och stressiga situationer mm.
Hjärnceller stärks. Och hjärnceller ansas bort. Use it or loose it!

Alla kan ha svårigheter med att fokusera på rätt sak, lyssna aktivt, att göra klart uppgiften, strukturera dagen och optimera hjärnan för maximal prestation, förstå krävande uppgifter och komplicerade problem, att utveckla kunskap utan relevant feedback, att arbeta i en stökig och rörig omgivning mm.
Utveckla strategier och hjälpmedel för att utveckla de grundläggande exekutiva funktionerna och optimera både hälsa och inlärning! Hur påverkar fysisk aktivitet och goda vanor din hjärna? Öppna din fulla potential!
Föreläsningen bokas via Arne.kastenbom@gmail.com.

Sitting or standing? Which is best?

Sitter du för mycket? Att stå upp för länge är inte bra. Förvirrad? Det finns en enkel lösning.

Dr Smith och Dr Biswas från Kanada publicerade denna korta och kärnfulla video häromdagen. De har också publicerat studier och metaanalyser (på vuxna) som du kan läsa mer om här och här.
”CONCLUSION: Prolonged sedentary time was independently associated with deleterious health outcomes regardless of physical activity.”

Aktiva klassrum 2.0

Oj vad det finns många bra varianter av aktiva klassrum! Återkommer med en fantastiskt variant. Önskar att jag hade mer tid!
Den handlar om att arbeta strukturellt med känslor, sociala relationer, självbild mm i klassrummet. Det går att utveckla Brainbreaks och andra rörelser med hur hjärnan fungerar för ökad arbetsro och inlärning. Aktiva klassrum 2.0?
Hjärta. Hjärna. Neurovetenskap. PULS+.

”Strong Body Strong Mind”

Hur SER ett hjärnsmart klassrum ut?

En ny studie på barn mellan 8-12 år visar att för mycket visuell stimulans i klassrummet påverkar den kognitiva förmågan negativt. Det gäller med andra ord att tänka sig för och inte bombardera eleverna med massa intryck och distraktioner. Om man överdriver kanske aktiva klassrum ger en negativ påverkan? Hur mycket ska man förändra klassrummet? Ett hjärnsmart klassrum ska vässa de exekutiva funktionerna, inte tvärtom.

Studie om fysisk aktivitet och koncentrationen hos 10-13-åringar.

Vissa studier är intressantare än andra. Här kommer en favorit på 10-13 åringar.

Grupp 1 satt och arbetade i klassrumsmiljö hela morgonen.
Grupp 2 hade 20 minuter fysisk aktivitet efter 90 minuter.
Grupp 3 hade 20 minuters fysisk aktivitet före och efter 90 minuters teoretiskt arbete.
Vem fick bäst resultat?

Det hjärnsmarta klassrummet stärker de exekutiva funktionerna.

Aktiva exekutiva klassrum vässar de exekutiva funktionerna, som är grunden för all inlärning. Hur kan du stärka de olika förmågorna? Hur kan du anpassa klassrummet efter din elever och era förutsättningar? Vilka enkla övningar kan stärka koncentration och fokus. Utveckla ett hjärnsmart klassrum. Vilka andra 7 exekutiva funktioner kan du påverka och utveckla för bättre skolresultat och inlärning? 

Nästa steg är redan här! Hur kan pedagogerna påverka de exekutiva funktionerna i klassrummet?

Nästa steg i skolan? Framtidens klassrum är uppbyggd efter hur hjärnan fungerar.
De exekutiva funktionerna i hjärnans prefrontala cortex är nödvändiga för all ny inlärning.
Hur kan man påverka dem i klassrummet på bästa sätt?
Vilka exekutiva förmågor är viktigast och möjliga att påverka?
Det går att utveckla skolan och inlärning genom att ta in ny hjärnforskning och anpassa det efter de förutsättningar som passar er skola.
Det handlar givetvis inte bara om fysisk aktivitet, aktiva klassrum och goda vanor, utan om ny kunskap och olika övningar som utvecklar hjärnans förmågor som begränsar ny inlärning.
Den skola som arbetar strukturerat och som har med sig ALLA pusselbitar kommer att ha fler elever som lyckas. Aktiva klassrum sprider sig runt om i landet, men nästa steg finns redan.
Jo, det finns faktiskt skolor som arbetar strukturerat med de exekutiva funktionerna. Whao! Det inspirerar och tankarna flyger iväg. Varför inte utveckla konceptet aktiva klassrum med kvalitet? Varför inte bygga världens bästa skola? Alla pedagoger och skolledare är intresserade av metoder och verktyg som vässar de exekutiva funktionerna för ökad inlärning och skolresultat.
Hur ser framtidens klassrum ut? Hur arbetar skolor framgångsrikt med exekutiva funktioner? Vilka olika metoder finns? Vad är flum och hitte-på? Finns det stöd i forskning?
Är du intresserad? Kontakta Puls+. Nästa steg är redan här.

Ekot idag: "Unik skolsatsning på ADHD och autism"

En unik satsning byggd på forskning och neurovetenskap. All personal utbildas och alla lokaler inom skolan och förskolan i Norrtälje ska anpassas till elever med till exempel ADHD och autism. Snacka om flexibla klassrum. Det är precis det som behövs. Skolan är till för alla. Läs mer och lyssna på vad Ekot säger.

Vill du veta mer om aktivs och flexibla klassrum, så går du med i facebookgruppen "Aktiva klassrum". Vill du boka en föreläsning kontaktar du Arne.kastenbom@helsingborg.se.