Ny studie! 20 minuters fysisk pulshöjande aktivitet stärker de exekutiva funktionerna hos tonåringar.

Har inte hunnit läsa hela studien, men det här låter ju fantastiskt. Pilotprojektet PULS+ hypotes var ju  redan 2014 att 20 minuters pulsträning skulle kunna stärka de exekutiva funktionerna, dvs de underliggande funktionerna till inlärning. PULS+ resulterade i Pulsstudien, som väntar på att publiceras. Nu bekräftar ännu en studie att det verkar fungera? Läs, begrunda och dela om du tycker det är värt att delas!

Beneficial Effects of Acute Exercise on Executive Function in Adolescents.Conclusions: These results provide an important extension to the literature by confirming that 20 minutes of moderate-intensity exercise benefits EF performance in high school students.

Studien hittar du här!

Ett hjärnsmart klassrum!

Sakta men säkert skapas det hjärnsmarta klassrum. Allt fler lämnar det traditionella fyrkantiga klsssrummet och bygger upp ett aktivt och flexibelt klassrum som berikar och stärker inlärning. För många handlar det om att ha modet att gå utanför sin comfort zone. Våga släpp taget om bassängkanten och ge sig ut på en ny resa. Hur ser ett hjärnsmart klassrum ut? Hur kan pedagogen utnyttja det? Hur ser en aktiv pedagogik ut? Vad finns det för utrustning? Vilka utmaningar stöter du på? Vanliga misstag?
Boka en eller flera fortbildningar via Arne.kastenbom@gmail.com,

När jag träffar skolor så presenterar jag ett smörgåsbord av idéer, så att pedagogerna ska kunna starta en kreativ process. Ge dina idéer ett par ben och sätt fart på kreativiteten.
Är målet att:
- aktivera eleverna med brain breaks, puls, dans, motorik, mindfulness, kamratövningar? Eller att bryta skoldagen med meningsfull aktivitet varje dag. Varför inte röra på sig i ett internationellt projekt där ni kan få in geografi, andra kulturer, jämlikhet, vänskolor mm? Hur bygger du bort stillasittande och skärmtid? Eller vill ni kombinera fysisk aktivitet och ett läsprojekt? Eller kombinera fysisk aktivitet och aktivt lyssnande?
- att bygga upp aktiva och flexibla klassrum med whiteboardtavlor från golv till tak, ståbord, flexibla möbler, pedagogiska IT-lösningar, aktiva möbler, cyklar (?), bra stolar mm. En del möbler är dyra men det finns hyfsat billiga lösningar. Med flexibla möbler så går du från katederundervisning till grupparbeten på sekunder! Det ska dessutom kunna genomföras av alla och inte orsaka störande ljud mm.
- att behärska aktiv pedagogik för stora som små. Move and Learn! Du får 21 tips på mive and learn. Varför inte flytta ut klassrummet utomhus? Det finns en uppsjö av goda exempel från utomhuspedagogik, äventyrspedsgogik, walk and talk och naturexkursioner till aktiv matematik, arbeta strukturerat med fysisk aktivitet för att aktivera kropp och hjärna mm.
- att stärka de exekutiva funktionerna som tex problemlösning, koncentration, minne, arbetsminne, kreativitet mm och stärka inlärning. Skapa ett hjärnsmart klassrum. Använd rätt övningar för att öka tex koncentration. Vilka övningar är användbara? Kan alla vara både aktiv och öks fokus samtidigt? Högfokus? Vad är det? Hur repeterar man på ett hjärnsmart sätt? Hjälp eleven utveckla de viktiga exekutiva funktionerna för bättre inlärning och studieresultat!
- att undervisa efter hur hjärnan fungerar? Bygg upp undervisningen kring det retikulära systemet, amygdala och dopamin där känslor och glädje är centralt.
- att bygga en hjärnsmart skola med struktur, planering, schema, aktiviteter, raster, skoltransporter, mm. Vad möter eleven varje dag när de kommer till skolan?
- att förbättra arbetsro och disciplinära åtgärder? Bygg in trygghet och tillit för alla. Social kompetens?
- att öka kreativitet och hantera stress?
- att arbeta hälsofrämjande före, under och efter hela skoldagen? Bygg in goda vanor på ett strukturerat sätt. Daglig rörelse, kost, återhämtning, högfokus, sömn, tobak, driger, vänner, självbild, självförtroende osv. Bygg in 10 goda vanor.
- att lära eleverna hur hjärnan fungerar? Hjärnkunskap. Vad säger forskningen? Vad är plasticitet, BDNF, dopamin, belönibgscentrum mm? Vad händer i hjärnan? Vad ät the body brain system?
- att fånga upp elever med nedsatt arbetsminne och ge dem möjlighet att utveckla det? Arbetsminne är den berömda flaskhalsen för inlärning.
- att inreda klassrummet med rätt färger, dofter, sinnen och inspiration? Det är både roligt och intressant. Hur ser det ut i skolans entré? Vilka signaler vill ni ge? Vilka värden står ni för? Vad ska eleven och vuxna möta varenda dag? Är det vaktmästaren och toaletten? Eller är det elevkåren, elevdemokrati, jämlikhet, trygghet  eller en hälsofrämjande aktiv hjärnsmart skola?
- att förebygga psykisk ohälsa? På grupp- och individnivå.
- att införa daglig rörelse och mer fysisk aktivitet? Det innebär en ny syn på rörelseförmåga och fysisk självbild.

Det finns ett flertal skolmodeller som kan inspirera. Svenska, nordiska och internationella. Finland satsar på ”Skolan i rörelse” för aktivare och trivsammare skoldagar. Det finns till och med skolor som utvecklar klassrum med social och emotionell inlärning där de arbetar strukturerat med självkontroll, självbild, social förmåga, trygghet, känslor, empati, respekt, kommunikation, teamwork, problemlösning, lära av varandra osv. Allt efter hur hjärnan fungerar.

Vi prioriterar, sätter gemensamma realistiska tidsbestämda mål och skapar ett tydligt och inspirerande dokument med er strategi, ansvarsfördelning, resursbank mm..
Behöver ni hjälp att komma igång? Behöver ni en resurs?

Barn och ungdomar anpassar sig lätt. Det är troligen svårare med de vuxna. Engagera elever, föräldrar, elevhälsa, skolledning och andra nyckelpersoner.
Engagemang och samverkan är två viktiga framgångsfaktorer!
Exekutiva funktioner, hälsa, ovanor, kultur, människor, beteende och attityder tar tid att förändra, men det är ju det pedagoger har arbetat med i alla tider. Fakta, förståelse och förtrogenhet. Men tänk på att inte öka antalet distraktioner. Det kan ge motsatt resultat med en översvämmad hjärna, överbelastat arbetsminne, buller, intryck och oro som försämrar inlärning och prestation. Möblera och dekorera inte sönder klassrummet. Minimera störande moment och dela in klassrummet i tydliga zoner!!

FÖLJ MED RESAN DU MED.
Kontakta PULS+ via Arne.kastenbom@gmail.com.

Pulsträning och inlärning del 1. År 2014.

När jag 2014 fick kontakt med Paul Zientarski, så var begreppet "pulsträning och inlärning" ett okänt begrepp i Sverige och Norden. Resultaten i Naperville intresserade mig i den grad att jag inte tvekade att lägga ner all min fritid på att bygga upp ett revolutionerande pulsprojekt med Zientarski som mentor och rådgivare. I ärlighetens namn så blev projektet mycket större än jag tänkt från början och vi fick enorm uppmärksamhet. Med något litet undantag, så har alla varit enormt positiva och jag är fortfarande överväldigad av att så många gillar projektet Puls+. Att bygga upp ett projekt från scratch är inte enkelt. När det kändes tungt och svårt fick jag massivt stöd av personerna i mitt nätverk. Utan dom hade det inte gått och jag riktar ett stort tack till matematikläraren Ulf Hasselgren, Gustaf Andersson från Elevhälsan, Andreia Balan Utvecklingsavdelningen, vår analytiker Andreas, Paul Zientarski, Dr Ratey, Torkel Klingberg, Ingegerd Ericsson, min rektor Elisabeth och biträdande rektor Mia, lokala skolpolitiker och pionjärerna Martin Lossman och Vammarskolan/Polar mfl.
Utan mina underbara elever hade det inte heller gått. De började årskurs 1 helt ovetande om att de skulle delta i Puls+ och dessutom ha utökad undervisning i Idrott & Hälsa 1. Många undrade vad eleverna skulle säga? Eleverna har varit otroligt positiva och inte en enda elev har ifrågasatt varför de ska ha mer idrott och en längre skoldag än alla andra elever på skolan. Det är ett fantastiskt resultat och en kvitto på att vi är något bra på spåren.
Idag startas det pulsträning på skolor runtom i landet och det är en sann glädje att se hur mitt och andra pionjärers arbete utvecklats. Det skrivs om pulsträning och inlärning i snart varenda tidning, det anordnas konferenser, pedagoger gör studiebesök och pulsträning omnämns på allra högsta nivå som ett bra exempel på hur man kan arbeta med fysisk aktivitet i och utanför skolan.
Vilken enorm utveckling på tre-fyra år!
Vad är nästa steg?

Vad är bevisat?

Vad finns det för bevis? Det är i den särklass vanligaste frågan jag får. Fysisk aktivitet påverkar alla tankemässiga förmågor så som uppmärksamhet, koncentration, arbetsminne, självkontroll, exekutiva funktioner, IQ, kreativitet, stress, ångest, depressioner, åldrande, alzheimer, Parkinson, neuroplasticitet, hjärnhälsa, belöningscentrum mm? Skapar fysisk aktivitet nya hjärnceller och stärker det kontakten mellan olika hjärnområden?
Är det sant? Vad är hitte-på? Vem går det att lita på?
Vad är bevisat?
Behövs det mer forskning och beprövad erfarenhet?
Var hittar ni den bästa forskningen?
Vad är tveksamt? Vad är missförstånd och "fake news"?
Vad säger hjärnforskarna och de ledande experterna?
Går det att lita på skolornas egna icke-vetenskapliga projekt och resultat? Säger eleverna det de tror lärarna vill höra?
Vilken typ av rörelse ger bäst resultat?
Går det att dra generella slutsatser?
Varför har inte alla skolor och företag massor av fysisk aktivitet om det ger enorma effekter?
Ska skolor verkligen minska ner på ämnen som matematik och vara fysiskt aktiva?
Är fysisk aktivitet slöseri med tid?
Vad är Brain Power och the body-mind connection? Hur hänger kropp och hjärna ihop? The Body-Brain System ger fler svar än de flesta anar.

Vill du veta mer om hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan och hur det påverkar olika förmågor så kontaktar du arne.kastenbom@helsingborg.se eller ring +46733207975. Jag har föreläst på nationella konferenser om fysisk aktivitet, för skolor i Sverige och Danmark, små och multiinternationella företag, elevhälsan, förvaltningar, föräldrar, föreningar, skolledare, SVT Kunskapskanalen mm. Flera har startat mycket framgångsrika projekt och arbetssätt. Vi var bland de första som startade pulsträning kopplat till inlärning i Sverige och Europa, och kan redogöra om resan som idag exploderat i Sverige. Jag har givetvis besökt Naperville Central High School och kan med en stor portion ödmjukhet och en gnutta stolthet säga att jag har världens bästa nätverk med tex Paul Zientarski, Dr John Ratey, professor Torkel Klingberg mfl. Kan det bli bättre?
Den närmsta tiden är jag fullbokad men tveka inte att höra av dig.

En ny syn på daglig rörelse och livslång hälsa.

Revolutionen har startat och det myllrar av bra aktiviteter runt om i landet. Pulsträning och daglig rörelse omnämn idag på högsta nivå. De första stegen är tagna men vi har fortfarande 10.000-tals steg att ta innan vi kan vara nöjda och det gäller en arena som är byggd för alla elever. Aktiva klassrum, som jag arbetar med idag, är en naturlig fortsättning på pulsträningen. Målet är att ha pulsträning innan utvalda teorilektioner och sen integrera aktiva klassrum och daglig rörelse under resten av skoldagen. Det är en ganska enkel och billig lösning som alla kan genomföra och där alla är vinnare. Jag är helt säker på att framtidens idrottslärare kommer att ha utbildning i hur man kan arbeta med rörelse under hela skoldagen, koncentration, uppmärksamhet, självkontroll, motivation, arbetsminne, exekutiva funktioner, stress, livslång hälsa mm. Märk mina ord. 100% säker.
När skolan har problem med en klass eller när de vill förbättra tex koncentrationen i ett visst ämne för att optimera varje elevs förmåga, så vänder sig skolledning och ämneslagen sig till idrottsläraren, som aktivererar och optimerar hjärnan för inlärning.
Idrottsläraren blir en av skolans självklara skolans experer på ADHD, ADD mm.

Puls+ på SVT Kunskapskanalen den 15/7 kl 12:20.

Se föreläsningar om hur fysisk pulshöjande träning påverkar hjärnan. Puls+ visas kl 12:20 och följs direkt av Anders Hansens fantastiska föreläsning om vad forskningen visar. Föreläsningarna visas regelbundet på Kunskapskanalen.

Vilopuls och maxpuls.

Sommaren och semestern närmar sig, och det är dags för välförtjänad vila och återhämtning. För egen del väntar Vätternrundan, dvs 300 km på cykel, innan kropp och knopp får koppla av i hängmattan.
Hur låg vilopuls ska man ha? Svensson ligger någonstans mellan 60-100 slag/minut medan en vältränad har 40-60. Gunde Svan låg på 32. Ju bättre kondition desto lägre vilopuls. Om du plötsligt en morgon har en tydligt högre vilopuls så kan det tex vara ett tecken på att du håller på att bli sjuk, är stressad, sovit dåligt, är övertränad mm. Här hittar du mer detaljerade tabeller med kön och ålder.
Maxpuls har inget med konditionen att göra. Men om du använder pulsutrustning så måste du kunna skriva in maxpulsen. Bästa formeln för att räkna ut maxpulsen är 208-(0,7 x åldern). Även denna formel har en stor standardavvikelse! Så mycket som en tredjedel har en avvikelse på 8-10 slag från det uträknade värdet. Om du vill vara helt säker så måste du göra ett maxpulstest i varje idrott som du tänker träna. Din maxpuls skiljer sig åt i cykling, löpning, simning mm.
Små barn har en större spridning (se bild). Barn som inte kommit in i puberteten har inte utvecklat sin aeroba och anaerobs förmåga heller, och min åsikt är att man bör fokusera på andra kvaliteter som teknik, koordination och rörelseglädje. Pulsträning är nästa steg.

Puls+ står för något positivt. Här har alla något att vinna!

Ibland räcker inte dygnets timmar till. Slutspurt med Puls+, planering inför nästa läsår, ev deltagande i en forskningsstudie om pulsträning, föreläsningar och studiebesök, mejl och samtal med nya och gamla vänner, planering av föreläsningen på "Pulsträning och inlärning 2017" som filmas av SVT, redovisa och sprida intrycken från Naperville Central High School som Puls+ besökte för ett par veckor sedan, möten och utveckling. Bloggen blir lidande och inläggen kommer inte lika tätt för närvarande. Men det kommer mera. Mycket mera.

Hur gör du din hjärna plastisk?

Dr Max Cynader, hjärnforskare, säger att "Neurons that fire together, wire together". En av de stora upptäckterna är att hjärnan är plastisk, formbar, hela livet. Den är extra formbar under vissa perioder i livet och de nervbanor i hjärnan du använder stärks och skapar minnen. Vad gör då din hjärna mer plastisk? Är det mer teorilektioner, IQ-test, soduko, schack, dataspel, multitasking eller att räkna?

Vad är viktigast enligt forskningen?
De två absolut viktigaste sakerna som gör din hjärna mer plastisk är fysisk aktivitet och god sömn.
Om du förbereder hjärnan på rätt sätt, så har du optimerat din hjärna för inlärning. Detta är syftet med vårt pulsprojekt som vi kallar för Puls+.

Dr. Max Cynader is Director of the Brain Research Centre, and the Djavad Mowafaghian Centre for Brain Health at Vancouver Coastal Health and The University of British Columbia (UBC). In addition, he holds the Canada Research Chair in Brain Development at UBC and is Professor of Ophthalmology. He is also a Member of the Order of Canada (CM), Member of the Order of British Columbia (OBC), Fellow of The Royal Society of Canada (FRSC), Fellow of The Canadian Academy for Health Sciences (FCAHS), and a Principal Investigator in Canada’s Network of Excellence in Stroke.

Kan man man dra forskningsmässigt slutsatser av resultat på en skola?

Puls+ tar in forskning i skolans värld och vår ambition är att samla in data och utvärdera projektet, så att det kan utvecklas. Kan vi se förändringar i inlärning utifrån våra förutsättningar och våra elever? Kan vi få fler elever att lyckas? Den senaste forskningen visar att fysisk pulshöjande aktivitet stärker hjärnan, och att röra på sig kan vara det viktigaste du kan göra för din hjärna. Det är märkligt att inte alla som arbetar med barn och ungdomar känner till detta. Synen på Idrott & Hälsa och en aktiv skoldag börjar förändras och vi är övertygade om att det är framtiden. Puls+ har inga möjligheter eller resurser att vara en vetenskaplig studie eller ett forskningsprojekt. Att mäta inlärning är dessutom ytterst komplicerat eftersom det påverkas av så många faktorer.

Eleverna i Puls+ rör sig mer i skolan och på fritiden.

Eleverna startade terminen med mycket rörelse och bra matvanor. Uppgiften var att utmana sig själv till att röra sig mer under dygnet. All rörelse räknas och syftet var att var och en får fundera på vad man kan påverka för en bättre hälsa. Samtidigt skulle man försöka förbättra något i sin kost under parollen "Att äta bra mat". Vad tyckte eleverna själva? Nästa fråga är vad sömnen har med detta att göra?

2 week challenge!

En ny studie visar att eleverna rör på sig för lite på idrottslektionerna. Långa genomgångar, teori, avbytare, låg intensitet, köande mm motverkar mer rörelse.
Puls+ har  tre pulspass/vecka och alla kan efter sina förutsättningar lyckas på varje lektion.
I januari genomför vi "2 week challenge" där eleverna ska röra på sig så mycket som möjligt under hela dagen. All rörelse räknas och det påverkar hälsan och hjärnan mer än man kan ana!

Odla dina små grå.

Pulsträning skapar, med hjälp av BDNF, nya hjärnceller i hippocampus. Dessa små hjärndelar är viktiga för kort- och långtidsminnet, som är en stor del av vilka vi är. Hjärnan har en ofantlig omkopplingspotential och denna plasticitet har ritat om spelplanen.
När du nöter in kunskaper och skapar nya vanor så genereras förändringar i din hjärna. Hur vill du odla din hjärna?

Starka kopplingar mellan olika områden i hjärnan verkar leda till att hela hjärnan arbetar effektivare och helt enkelt tycks fungera bättre. Fysisk pulshöjande träning påverkar detta positivt. Ett motsatt mönster ser man hos individer som röker, missbrukar eller har en historia av aggressivt beteende.
Forskning visar att hos människor som har bra kondition, så är hjärnans områden nära kopplade till varandra. Dessutom stärks frontalloben där de mest krävande tankemässiga förmågorna sitter.

Bra fart på pulspassen!

Årets bästa pulspass! 29:39 minuter i rätt zon och 76% i snitt på klassen. När eleverna rör på sej mer intensivt så frisätter hjärnan mer dopamin och noradrenalin. 30 minuter ger bra effekt. De fina effekterna kommer på lång sikt så det gäller att ha tålamod, inte ge upp  och visa Grit! Bra jobbat idag! Nu håller vi fokus och vi stöttar varandra till nya höjder.