7 goda vanor för personlig utveckling.

Det finns många teorier och teser. Skolor inspireras och väver in det i sin verksamhet. ”Sju goda vanor” är något som skolor använt sig av i mental träning, personlig utveckling och ledarskap. Den sjunde och sista goda vanan handlar om din hälsa dvs motion, sömn och kost och att man lär sig med hjärnan, hjärtat och själen. Alla delar måste vara med. Vilka är de andra sex goda vanorna, som du ska börja arbeta med? Det första du ska börja arbeta på är självkontroll. Det du gör, eller inte gör, leder till ett resultat. Du tar ansvar. Skyll inte ifrån dig på andra. Hur ska det fungera när Jantelagen regerar? Hm. Tillbaka till ruta ett: Det du gör leder till ett resultat...

Läs mer här.

Se Paul Zientarskis föreläsning i Helsingborg hösten 2018.

Nu kan du se Paul Zientarskis föreläsning i Helsingborg hösten 2018. Paul föreläser om vetenskapen bakom deras skolprojekt i Naperville Central High School., Illinois, USA. Eftersom deras skolprojekt var ett pilotprojekt byggd på den senaste vetenskapliga forskningen, så samlade de in data för att se om pulshöjande fysisk aktivitet kunde påverka elevernas skolprestation. Det är nog ett av världens ambitiösaste skolprojekt, då de samlade in data från 19,000 elever. Det ska betonas att det inte är en vetenskaplig undersökning, men deras resultat är så pass intressant att en del forskare tittat närmare på vad de gjorde och om det kan finnas något att forska på. Jag har pratat med flera internationella forskare och de nämner Naperville som ett bra skolexempel. Det finns fortfarande mycket att forska på som tex den fysiska aktivitetens intensitet, duration, mängd mm. I Naperville har de provat några olika skolmodeller som kallas för "Zero Hour" och "LRPE", vilka spritt sig runt om på skolor i hela världen. Föreläsningen ger dig en inblick om hur man med didaktiken som grund kan bygga broar till neurovetenskapen. Pulsträning har många positiva effekter på hälsa, välmående, hjärnhälsa, kognition, studieprestation mm. Alla vinner något.
Vi behöver definitivt mer daglig fysisk aktivitet. Mer idrott & hälsa. Mer fysiskt självförtroende. Paul inspirerar fler skolor att arbeta införa mer fysisk aktivitet före, under och efter skoldagen!


Se föreläsningen HÄR!

Ett hjärnsmart klassrum!

Sakta men säkert skapas det hjärnsmarta klassrum. Allt fler lämnar det traditionella fyrkantiga klsssrummet och bygger upp ett aktivt och flexibelt klassrum som berikar och stärker inlärning. För många handlar det om att ha modet att gå utanför sin comfort zone. Våga släpp taget om bassängkanten och ge sig ut på en ny resa. Hur ser ett hjärnsmart klassrum ut? Hur kan pedagogen utnyttja det? Hur ser en aktiv pedagogik ut? Vad finns det för utrustning? Vilka utmaningar stöter du på? Vanliga misstag?
Boka en eller flera fortbildningar via Arne.kastenbom@gmail.com,

När jag träffar skolor så presenterar jag ett smörgåsbord av idéer, så att pedagogerna ska kunna starta en kreativ process. Ge dina idéer ett par ben och sätt fart på kreativiteten.
Är målet att:
- aktivera eleverna med brain breaks, puls, dans, motorik, mindfulness, kamratövningar? Eller att bryta skoldagen med meningsfull aktivitet varje dag. Varför inte röra på sig i ett internationellt projekt där ni kan få in geografi, andra kulturer, jämlikhet, vänskolor mm? Hur bygger du bort stillasittande och skärmtid? Eller vill ni kombinera fysisk aktivitet och ett läsprojekt? Eller kombinera fysisk aktivitet och aktivt lyssnande?
- att bygga upp aktiva och flexibla klassrum med whiteboardtavlor från golv till tak, ståbord, flexibla möbler, pedagogiska IT-lösningar, aktiva möbler, cyklar (?), bra stolar mm. En del möbler är dyra men det finns hyfsat billiga lösningar. Med flexibla möbler så går du från katederundervisning till grupparbeten på sekunder! Det ska dessutom kunna genomföras av alla och inte orsaka störande ljud mm.
- att behärska aktiv pedagogik för stora som små. Move and Learn! Du får 21 tips på mive and learn. Varför inte flytta ut klassrummet utomhus? Det finns en uppsjö av goda exempel från utomhuspedagogik, äventyrspedsgogik, walk and talk och naturexkursioner till aktiv matematik, arbeta strukturerat med fysisk aktivitet för att aktivera kropp och hjärna mm.
- att stärka de exekutiva funktionerna som tex problemlösning, koncentration, minne, arbetsminne, kreativitet mm och stärka inlärning. Skapa ett hjärnsmart klassrum. Använd rätt övningar för att öka tex koncentration. Vilka övningar är användbara? Kan alla vara både aktiv och öks fokus samtidigt? Högfokus? Vad är det? Hur repeterar man på ett hjärnsmart sätt? Hjälp eleven utveckla de viktiga exekutiva funktionerna för bättre inlärning och studieresultat!
- att undervisa efter hur hjärnan fungerar? Bygg upp undervisningen kring det retikulära systemet, amygdala och dopamin där känslor och glädje är centralt.
- att bygga en hjärnsmart skola med struktur, planering, schema, aktiviteter, raster, skoltransporter, mm. Vad möter eleven varje dag när de kommer till skolan?
- att förbättra arbetsro och disciplinära åtgärder? Bygg in trygghet och tillit för alla. Social kompetens?
- att öka kreativitet och hantera stress?
- att arbeta hälsofrämjande före, under och efter hela skoldagen? Bygg in goda vanor på ett strukturerat sätt. Daglig rörelse, kost, återhämtning, högfokus, sömn, tobak, driger, vänner, självbild, självförtroende osv. Bygg in 10 goda vanor.
- att lära eleverna hur hjärnan fungerar? Hjärnkunskap. Vad säger forskningen? Vad är plasticitet, BDNF, dopamin, belönibgscentrum mm? Vad händer i hjärnan? Vad ät the body brain system?
- att fånga upp elever med nedsatt arbetsminne och ge dem möjlighet att utveckla det? Arbetsminne är den berömda flaskhalsen för inlärning.
- att inreda klassrummet med rätt färger, dofter, sinnen och inspiration? Det är både roligt och intressant. Hur ser det ut i skolans entré? Vilka signaler vill ni ge? Vilka värden står ni för? Vad ska eleven och vuxna möta varenda dag? Är det vaktmästaren och toaletten? Eller är det elevkåren, elevdemokrati, jämlikhet, trygghet  eller en hälsofrämjande aktiv hjärnsmart skola?
- att förebygga psykisk ohälsa? På grupp- och individnivå.
- att införa daglig rörelse och mer fysisk aktivitet? Det innebär en ny syn på rörelseförmåga och fysisk självbild.

Det finns ett flertal skolmodeller som kan inspirera. Svenska, nordiska och internationella. Finland satsar på ”Skolan i rörelse” för aktivare och trivsammare skoldagar. Det finns till och med skolor som utvecklar klassrum med social och emotionell inlärning där de arbetar strukturerat med självkontroll, självbild, social förmåga, trygghet, känslor, empati, respekt, kommunikation, teamwork, problemlösning, lära av varandra osv. Allt efter hur hjärnan fungerar.

Vi prioriterar, sätter gemensamma realistiska tidsbestämda mål och skapar ett tydligt och inspirerande dokument med er strategi, ansvarsfördelning, resursbank mm..
Behöver ni hjälp att komma igång? Behöver ni en resurs?

Barn och ungdomar anpassar sig lätt. Det är troligen svårare med de vuxna. Engagera elever, föräldrar, elevhälsa, skolledning och andra nyckelpersoner.
Engagemang och samverkan är två viktiga framgångsfaktorer!
Exekutiva funktioner, hälsa, ovanor, kultur, människor, beteende och attityder tar tid att förändra, men det är ju det pedagoger har arbetat med i alla tider. Fakta, förståelse och förtrogenhet. Men tänk på att inte öka antalet distraktioner. Det kan ge motsatt resultat med en översvämmad hjärna, överbelastat arbetsminne, buller, intryck och oro som försämrar inlärning och prestation. Möblera och dekorera inte sönder klassrummet. Minimera störande moment och dela in klassrummet i tydliga zoner!!

FÖLJ MED RESAN DU MED.
Kontakta PULS+ via Arne.kastenbom@gmail.com.

4 tips för en hjärnstark skola och arbetsplats. Det är dags att förändra skola och arbetsplatser i grunden.

Vi blickar framåt året 2019, som blir ”hjärnans år”!
(Boka föreläsningen Strong Body Strong Mind med workshops via arne.kastenbom@gmail.com).

Hjärnan har aldrig ställts inför en sådan snabb dramatisk förändring av sin omgivning som skett under de senaste 100 åren. Den är inte anpassad till dagens situation. För att möta de utmaningar som nu väntar oss, måste skolan och arbetslivet förändras i grunden. 3 av 10 tar inte gymnasieexamen, vilket är ett stort misslyckande. Pojkarna klara sig allt sämre.

4 faktorer för bättre prestation och inlärning:

1. Utgå från hur hjärnan fungerar. Undervisa i hjärnkunskap! Utforma arbetsdag, schema och arbetsplats på ett hjärnsmart sätt. Bygg in goda vanor för en hälsa i balans och maximal prestation.

2. Ta tillbaka din koncentration!
Man kan träna upp koncentrationen. Koppla ihop det med känslan av att lyckas.
Förstå sambanden mellan goda livsstilsvanor, fysisk aktivitet, ansträngning (grit och inre motivation), koncentration och känslan av att lyckas.
Frisättning av hjärnans dopamin påverkar våra handlingar och koncentration.
Minska ner disktraktioner från mobiler, stress, multitasking, klassrumsmiljön, ljud mm.
Regelbunden fysik aktivitet och daglig rörelse är naturligt för hjärnan. Ge den rätt förutsättningar. Varje dag.

3. Träna din kreativitet och utveckla ditt tänkande.
Vad innebär det är att gå i skolan eller att arbeta? Utbildning och träning i kreativitet måste bli obligatoriskt på alla stadier. Förmågan att skapa nya användbara idéer och hitta nya vägar att lösa problem är viktigt för framtiden. Det krävs grundkunskaper i aktuellt ämne och att man tränar och utvecklar sin kreativitet kontinuerligt. Lättare fysisk aktivitet kan gynna kreativiteten.

Utveckla tänkandet (metakognition) genom att förstå hur saker hänger ihop. Engagera dig i ditt eget tänkande och lärande, känslor, nyfikenhet och självförtroende. Men tro inte på allt som du tänker. Dina minnen förändras. Hm...

4. Lär dig stresshantering.
Stress påverkar hela kroppen, från hjärnans kemi, synapser, strukturer och gener till beteende, förståelse, minne och inlärning. Det handlar om att förstå sammanhanget. Lär dig att förstå och hantera stress (se bilden nedan).

Aktiva klassrum med aktiv pedagogik som stärker de centrala exekutiva funktionerna och kognition växer sig allt starkare. Arbeta strukturerat efter hur hjärnan fungerar för bättre inlärning, maximal prestation och en hälsa i balans.

Haverdalmodellen: Vila, samarbete och rörelse

Haverdalmodellen och Hjärnberikad uppmärksammas i Pedagogiska magasinet.
”På Haverdals byskola lär sig alla om hjärnan – från ettåringarna på förskolan till eleverna i årskurs 5. Ju tidigare barnen börjar träna sin hjärna, desto bättre förutsättningar för lärande, menar rektorn Anders Hjalmarsson”.
”Han berättar att skolan sedan flera år tillbaka har satsat på hälsofrämjande skolutveckling. År 2011 utvecklade Ulrika Rudgard tillsammans med några andra lärare en modell för inlärning, Haverdalsmodellen. Den bygger på forskning som visar att inlärning gynnas av att kombinera samarbete, teoretiska, praktiska och fysiska moment. För drygt två år sedan inledde skolan ett samarbete med hjärnforskare från Göteborgs universitet, som de kom i kontakt med via Kattegattgymnasiet. Det är en långsiktig satsning som bland annat syftar till att eleverna ska få verktyg att lära känna sig själva och klara av skolarbetet bättre”.
Läs reportaget här.
Läs även det uppskattade inlägget Hjärnsmart.

Parkskolan i Teckomatorp uppmäksammas av SR och media.

Samtliga Svalövs skolor deltar i ett treårigt hälsoprojekt som sker i samarbete med idrottsvetenskapliga institutionen vid Linnéuniversitetet. Anders Hansens bok Hjärnstark ligger som grund i projektet.
En skola som sticker ut är Parkskolan i Teckomatorp. De har utvecklat sitt pulsprojekt på ett trevligt sätt. Skånska dagbladet skriver att "Det gäller att hålla flåset uppe – både för gammal som ung. Därför har Parkskolan i Teckomatorp inlett ett samarbete med äldreboendet Ängslyckan och målet är att alla ska må bra och röra ännu mer på sig."
Sveriges Radio besökte skolan och gjorde inslaget "Eleverna tränar med äldre".
Alla kan vinna något av att röra på sig tillsammans och det här är ett bra exempel för andra kommuner och skolor att ta efter för att arbeta långsiktigt och hållbart med fysisk aktivitet och hälsa.
På Parkskolan arbetar de även med pulspass på morgonen, brain breaks flera gånger under dagen, aktiva och flexibla klassrum, aktiva raster, physical literacy och värdegrundsarbete.
Bra jobbat Anders Stålhandske och Krister Stjärnkvist!

Västra Karup skolas satsning på rörelse uppmärksammas av Vasaloppet och media. Vilket bra exempel!

Västra Karup skola har under en längre tid arbetat med att införa mer fysisk aktivitet. I våras uppmärksammades skolans satsning på ett pulsprojekt där alla fick möjlighet att vara med, även personal. De lite större barnen i årskurs 5 och 6 använder pulsutrustning som ger feedback i realtid. Målet är att arbeta i minst 70% av maxpuls i minst 20 minuter. Aktiviteten är inte betygsgrundande.
Rektor Peter Dahlberg pekar på vikten av motorisk träning. "– Man orkar mer och koncentrerar sig bättre, säger han."
Idag skriver HD/Sydsvenskan att skolan vunnit en satsning till Ungdomsvasan. Klass 6 har utsetts till vinnare i Vasaloppets skolutmaning. Det innebär att eleverna får chansen att vara med i Ungdomsvasan den 24 februari nästa år.
"Pontus Ebbesson går i klassen och känner att skolans extra satsning på rörelse betytt mycket för honom och hans skolprestationer.
– Nu kan jag koncentrera mig bättre och det går bättre i skolan. Särskilt efter att jag rört på mig känns det gott, säger Pontus Ebbesson som provat att åka längdskidor tidigare.
Nästan 100 ansökningar kom in till Vasaloppets skolutmaning. I priset ingår coachning, utrustning, resa, övernattning och startplatser i Ungdomsvasan."

Enhanced School-based Physical Education.

Modellen Enhanced PE har visserligen några år på nacken, men är fortfarande aktuell. Modellen har visat sig öka den den fysiska aktiviteten och fitness.
Syftet är att införa mer och bättre fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Den ska vara hälsoinriktad och inkluderande. Enhanced PE vill öka aktiviteten och halva lektionenstiden ska genomföras i medel- och högintensiv pulszon genom att tex undvika långa avbrott, avbytare, ändra regler, modifiera olika idrotter till inkluderande spel och lekar osv. Minst 60 minuter fysisk aktivitet/dag rimmar med andra rekommendationer. Jag lyssnade på en framstående nordisk forskare som gjort flera interventioner med barn i Norge och Danmark och de fick bra resultat när de genomförde den mängden fysisk aktivitet. Det kommer ett inlägg om de studierna lite längre fram när tiden räcker till.

SVT: Pulsträning innan skoldagen – elever i Boden har höjt betygen.

SVT Norrbotten uppmärksammar en skola som arbetar med pulsträning. Inspirerande och i linje med många andra pulsprojekt som genomförs runt om i landet. Bra jobbat Boden! Jag vet hur evinnerligt svårt det är att mäta resultat och att hävda att resultatet beror på pulsaktiviteten. Det kan givetvis bero på många andra faktorer. Men det funkar ju. På många skolor. Så vad är man egentligen rädd för? Fysisk aktivitet för alla har många vinnare. Precis, du läste rätt. Alla kan vinna något, och i synnerhet de som rör på sig minst. De är de stora vinnarna! Whao. En klok skolpolitiker, skolchef eller skolledare kan tryggt trycka på startknappen. Fler skolprojekt och skolmodeller finns under etiketten ”Skolmodeller”. En av de absolut populäraste är en skolmodell i Minnesota, som jag skrev om förra året. Missa inte den!

”Metoden med motion i skolan ser ut att fungera, visar skolans betygsanalys som gjordes i våras. För de elever som deltagit i pulspassen och kommit upp i rätt pulszon tillräckligt ofta blev meritpoängen 209. Det är 27 poäng högre än den grupp som inte tillräckligt ofta legat i rätt pulszon under övningarna.

– Det vi kan säkerställa är att dom får högre meritpoäng om dom deltar regelbundet, säger idrottsläraren Erik Holmgren.
Minskar depressiva symptom. Det Stureskolan i Boden arbetar med görs också på flera skolor runt om i landet. Och det är inte bara en jakt på bättre betyg. Det finns studier som pekar på att depressiva symptom är 25 till 40 procent lägre bland personer som är fysiskt aktiva jämfört med de som är inaktiva.” Läs hela SVT-reportaget här.

The Daily Mile - en populär skolmodell.

The Daily Mile finns i flera länder och ett bra exempel på hur man kan arbeta med daglig rörelse i skolan. Det har inte tagit fart i Sverige, men idag uppmärksammade Aftonbladet en skola i Bergsjön som aktiverar eleverna.
"The Daily Mile is a social physical activity, with children running or jogging – at their own pace – in the fresh air with friends. Children can occasionally walk to catch their breath, if necessary, but should aim to run or jog for the full 15 minutes.
We want every child to have the opportunity to do The Daily Mile at primary school, and are now working to build The Daily Mile’s community with schools, local councils, sports bodies and other supporters in the UK and beyond."

The Daily Mile Works!

   It takes place in 15 minutes, with most children averaging a mile, or more, each day.
   Children run outside in the fresh air – and the weather is a benefit, not a barrier.
   There’s no set up, tidy up, or equipment required.
   No staff training is needed and there is no extra workload for teachers.
   Children run in their uniforms so no kit or changing time is needed.
   It’s social, non-competitive and fun.
   The children return to class ready to learn.
   It helps to improve fitness and achieve a healthy weight.
   It encourages children to be aware of their health.
   It’s fully inclusive; every child, whatever their circumstances, age or ability, succeeds at The Daily Mile.


Läs mer här.