Hur stoppar du en lavin? Hur ändrar du på beteende och attityder?

Hur stoppar du lavinen av stillasittande, fysisk inaktivitet, dåliga matvanor, överdriven skärmtid, psykisk ohälsa, diabetes, övervikt, sömnproblem och ojämlik hälsa?

Hur ändrar man på invanda negativa beteenden? Om det fanns ett enkelt svar så hade man fått nobelpriset. Men det är just vad nudging har fått!
Enkla nudges gör det rätt för barn, ungdomar och vuxna att välja rätt. Designa valsituationer som förbättrar hälsa och en positiv livsstil. Puffa eleverna/personer till bra beslut! Mänskliga svagheter som grupptryck, lathet, bristande självkontroll, snabba kickar mm styr våra handlingar. President Obama instiftade 2015 en puffenhet som rapporterade att de klarade av att ändra människors beteende. De fick tex fler ungdomar från socioekonomiskt svaga områden att välja högre utbildningar. Hur då? Bland annat via nudges/knuffar via email och genom att ändra förvalsalternativen på blanketterna. En del menar att det handlar om att manipulera människor, men Richard Taylor menar att det ska hjälpa människor. Omvärlden gör det svårt att ta rätt beslut. I synnerhet för ungdomar. Det finns många lockelser för belöningscentrumet i hjärnan. När det handlar om nudging så finns valfriheten kvar, men du hjälper eleven/personen att göra hälsosamma val.
Läs gärna Thalers bok: Nudge: Improving Decisions About Health, Wealth, and Happiness.
Där finns många tips och inspiration om hur man kan designs verkligheten/skolan för bättre hälsa och
välmående.

Några klassiska exempel:
Till exempel handlar det om att erbjuda mindre lunchtallrikar för att minska risken för matsvinn. Det kan också vara ett streck i en cykelbana som ska leda cyklisterna till cykelparkeringen. Fler cyklar om man gjort förändringar i den fysiska miljön. På ett hotell satte de upp meddelande om att de flesta kunderna återanvänder handdukarna. Det minskade tvätthögen betydligt. Man uppmärksammade helt enkelt kunderna om den sociala normen.
Trodde du att den vegetariska lunchen var ditt eget val? Eller att du slängde skräpet i papperskorgen för att du månar om miljön? Det är långt ifrån säkert. Du kan ha varit utsatt för en nudge. På min skola provade personalen att ställa salladsbordet först, vilket resulterade i att eleverna åt betydligt mer grönt! Eftersom vi ofta är bekväma och är trogna våra vanor, så kan vi behöva hjälp att ta bra beslut. Vi människor verkar motiveras att fatta bättre beslut om andra ser vad vi gör. Ett annat exempel är att alternativet vegetariskt måltid är förvalt när deltagare ska anmäla sig till en konferens. Betydligt fler kommer att äta vegetariskt på den konferensen! Förval är oerhört kraftigt! Skrämmande kraftfullt!

Gör det lättare att äta nyttigt, att röra på sig mer, att umgås osv. Om deltagarna blir bjuden på nyttigheter när de kommer, så kommer det att påverka vad de äter senare. Anslag som ”kockens rekommendation”, ”dagens special”, ”smart val”, placering, färger, ljus mm påverkar besluten.
Det finns skolor som fått högre närvaro genom att arbeta med nudges.
Fysisk aktivitet då? Finland är ett föregångsland som inspirerar skolor runtom i Sverige. Aktiva raster. Aktiv skoltransport. Daglig rörelse. Aktiva klassrum. Deras nationella satsning ”En skola i rörelse” har gett resultat. De har numera vänt den stillasittande trenden och rapporterar en ökning av rörelse och fysisk aktivitet. Nationellt. Det finns många bra exempel på hur man kan arbeta strukturerat på organisation-, grupp- och individnivå.

Se några inspirerande exempel här.

VILL DU VETA MER OM HUR DU KAN STOPPA LAVINEN?

Hur ändrar du uppfattning om att ändra beteende?

Kontakta PULS+.

Vi kommer till er med konkreta exempel och knuffar igång ett utvecklingsarbete anpassade efter era elever, personal och förutsättningar.

Kontakt: arne.kastenbom@gmail.com

Nyårslöften kan löna sig.

Var åttonde man och var femte kvinna avger ett nyårslöfte och de vanligaste är:
Att börja träna.

Äta hälsosammare.

Stressa mindre.
Att läsa fler böcker.

Ca 46 % håller sina löften efter halvår (USA), vilket är förvånansvärt bra. Kanske är det lönt att tänka till och lova sig själv att må bra?

Topplistan 2018. Nr:1 Den ultimata träningen för hjärnan.

Över 10,000 besökare läste "Den ultimata träningen för hjärnan". Det toppar året och hjärnan är hetare än någonsin. GIH har fått ett väldigt stort anslag för att bedriva studier om fysisk aktivitet och hjärnan. En del av pengarna kommer från stora multinationella bolag som är intresserade av hur man rör sig rummet osv.
Vilken är den ultimata träningen för hjärnan? Är det bara puls som gäller?
I dagsläget finns det tung forskning som visar på samband mellan pulshöjande fysisk aktivitet och hjärnan, men det växer sakta men säkert fram en ny karta på "Rörelsehjärnan".
Bunkefloprojektet och Stavangerprojektet visar med all motorikträning är viktigt för barns utveckling och inlärning. Det finns några nya studier som visar hur styrketräning påverkar hjärnan, så det finns all anledning att träna allsidigt för både kropp och knopp.

Bilden kanske inte är helt korrekt och fullständig, men kan vara intressant som diskussionsunderlag.

- Olika aktiviteter påverkar hjärnans struktur och (exekutiva) funktioner.

- Fysisk aktivitet ger bättre hjärnhälsa, dvs organet fungerar bättre.

- Personer i god fysisk form har bättre kognitiva förmågor och en bättre hjärnhälsa.

- Högintensiv träning utsöndrar tex mer BDNF som tar hand om, stärker och skapar nya hjärnceller.

- Lågintensiv träning i form av yoga mm kan stärka tex koncentration.

- Neuroplasticitet är ett tvåeggat svärd. Hjärnan anpassar och formar sig efter vad du gör och inte gör. En stillasittande och inaktiv livsstil formar tyvärr också hjärnan. Barn och ungdomars hjärnor växer och mognar först vid 24-årsåldern. Barns hjärnor är extra plastiska. Hur påverkar en inaktiv livstil barns hjärnor?

- De flesta känner numera till att pulsträning ökar blodflödet till hjärnan med 20%. Men vissa pulsövningar minskar faktiskt blodflödet till hjärnan! Det kan med andra ord ge oönskad effekt?

Den största frågan, enligt mig, handlar om de stora individuella skillnaderna. Det bästa är att individualisera och att få eleven att utvecklas utifrån sina mål och förutsättningar. Det kräver kunskap och insikt. 

I år har man i USA startat ett av världens största forskningsprojekt, där man ska försöka få fram redskap så att läkare ska kunna ge "Fysisk aktivitet på recept" på individuell basis.

Med tanke på att fler barn och ungdomar mår allt sämre psykiskt, så kommer vi att se FaR användas i skolans värld. Det pågår ett intressant pilotprojekt i Helsingborg och det ska bli intressant att se deras resultat till våren.

Forskning visar att motion motverkar åldrandet och till och med kan göra hjärnan yngre. Det är en unik effekt. Inget annat påverkar hjärnan på det sättet som fysisk aktivitet gör. Det är aldrig för sent att börja en positiv hälsofrämjande livsstil.

Läs ett bra reportag från hösten 2017 här.

"If you’re not active, do something that you enjoy. The best exercise is the kind that you’ll actually do."

"Intellectuals solve problems, geniuses prevent them" (Einsten)

Bloggen återkommer efter nyåret med en titt i kristallkulan.
Vilka är de hetaste trender och nyheterna 2019.
Ett tips är att använda filmen med Paul Zientarskis föreläsning i Helsingborg 2018  som en kickoff med kollegor och chefer. Use it.