Hjärnforskare föreslår idrottspaus varje timme i skolan!

Avbrott för högintensiv träning mellan lektionerna skulle förbättra skolresultaten, menar Dr Charles Hillman. Hans arbete uppmärksammas av SVT:
– Om jag fick välja hur en skoldag skulle vara upplagd skulle den inledas med 45 minuter akademiskt arbete som räkning eller skrivande, sedan skulle det vara tio minuters paus med högintensiv fysisk träning av något slag och sedan skulle de ha fem minuter på sig att göra sig redo för nästa lektion, säger han.
Charles Hillman sitter i en expertgrupp som utformat hälsoråd för amerikanska skolbarn och deras rekommendation är minst 60 minuter fysisk aktivitet om dagen.
Ytterst få amerikanska eller svenska barn rör sig så mycket. Bland 15-åriga flickor i Sverige är det så lite som nio procent och även om 11-åriga pojkar, med sina 23 procent klarar sig något bättre, är de flesta alldeles för stillasittande.
Det här kommer att bli ett folkhälsoproblem om de vuxna inte gör något åt saken, menar Hillman. Det behövs mer forskning om hur mycket, hur intensivt och när barn ska träna, för att ge bästa effekt på lärandet och måendet, så att skolan bättre kan anpassas efter det.

Dr Hillman ingår i PULS+ nätverk och han deltar i programmet Bästa träningen som börjar på SVT ikväll.
Jag träffade honom för några veckor sedan i Köpenhamn och ska publicera en lång intervju, när COVID19 släppt taget om nyhetsflödet.

Ny forskning om vår magiska hjärna.

Hjärnan är något av det mest komplexa vi känner till.
Med ny teknik har neurovetenskapen exploderat under 2000-talet och man läser om hjärnan i alla möjliga sammanhang. Som vanligt finns det skeptiker, alarmister, positiva och negativa. Inom all forskning är man kritisk och man utmanar ofta sanningar och provar om de håller. Det hör till även om man trampar folk på deras egon. Om det inte sker så skulle vi fortfarande tro att Jorden är platt och att det inte bildas nya hjärnceller och att den är oplastisk.

PULS+ vurmar för en bredare syn på och mer fysisk aktivitet för alla. Men alltid med vetenskapligt grund. PULS+ har ett holistiskt perspektiv med goda vanor för:

• hälsa i balans
• välmående
• hjärnhälsa
• prestation
• inlärning

Det släpps numera tusentals vetenskapliga artiklar om hjärnan varje år. Här är ett exempel på vår magiska hjärna. Jo, i detta sammanhang får man används ord som magisk!
Hjärnforskare har hittat nya vägar i hjärnans amygdala. Det är en ständig resa av upptäckter. I den här studien säger forskarna att upptäckten kan ”contribute to a better understanding of post-traumatic stress disorder, anxiety, depression and Alzheimer’s disease”.

Way to go! Häng med på resan och följ PULS+.
Önskar du boka kurs eller föreläsning? Kontakt: arne.kastenbom@gmail.com

PULS+ öppnar ögonen för sömnens betydelse.

En ny studie visar att sömnbrist stänger produktion av essentiella hjärnproteiner. Det uppstår ett underskott i molekyler som behövs för neuroner att kommunicera effektivt. Sömn eller brist på sömn är det alla andra goda vanor för hjärnan bygger på. PULS+ öppnar ögonen för sömn och siar om att det blir nästa heta trend. Häng med på resan du med.
”Hjärta - hjärna - neurovetenskap”.

Synaps från frontalloben hos en mus. Foto från studien. Läs hela!

Fysisk aktivitet stärker hjärnans vita substans hos barn. Se videon.

Anders Hansen delar att ”Fysisk aktivitet stärker hjärnans vita substans hos barn. Sammanställning av nio studier i den barnmedicinska tidskriften Pediatrics - i länken finns ett kort videoklipp av författarna som är värt att se!” PULS+ har nyligen uppmärksammat två nya studier (en finsk och en tysk) på samma tema. Charles Hillman som bidragit i arbetet med ett vetenskapligt stödmaterial för barn och ungdomar har varit med i översikten. Det ger trovärdighet åt vårt arbete.
The Impact of Physical Activity on Brain Structure and Function in Youth: A Systematic Review.
There is evidence from randomized controlled trials that participation in physical activity may modify white matter integrity and activation of regions key to cognitive

Se filmen här.

 

Strong Body Strong Mind

Har du någonsin känt att ditt medvetande känns inlåst i din egen kropp? Det stämmer. Kroppen består ju av celler!
Skämt å sido, så behöver vi inte bara en ny syn på fysisk aktivitet i skolan utan även en radikal förändring i tänkande om kognition som inte bara något som händer bara i hjärnan eller i sinnet. PULS+ bygger på en holistiskt helhetsbild som utgår från The Body Mind/Brain Connection. Med didaktiken som grund bygger PULS+ broar till ny forskning inom kognitiv neurovetenskap, kognitionspsykologi och beteendevetenskap.
Vi är fysiska varelser. Från det ögonblick som vi föddes är våra kroppar viktiga för vårt lärande, tillväxt och relationer med andra. Under våra liv kommunicerar våra kroppar och rörelser mycket tydligare än våra ord. Tex känner du med hela kroppen om det är bra eller dåligt.

Vill du veta mer?
Boka föreläsningen Stong Body Strong Mind via Arne.kastenbom@gmail.com.

En tankevärd emotionell hjärnsmart och aktiv föreläsning.

Ny finsk studie! Sambandet mellan fysisk aktivitet, god kondition, vit hjärnsubstans och exekutiva funktioner hos tonåringar.

Fysisk aktivitet stärker de tankemässiga förmågorna och kognitiva funktioner hos äldre, men hur ser det ut hos tonåringar? Under tonåren genomgår hjärnan betydande förändringar, särkilt i den vita hjärnsubstans som är viktig för informationstransporten mellan hjärncellerna i den grå substansen. Den snabba förändringen styrs av genetiska faktorer.

Befintliga studier ger motstridiga bevis om fysisk pulshöjande aktivitet och/eller aerob träning påverkar den vita hjärnsubstansen och de exekutiva funktioner hos tonåringar.

Den nya finska studien, ”Physical activity, aerobic fitness and brain white matter: their role for executive functions in adolescence”, visar att god kondition har samband med vit hjärnsubstans.

Resultat:

1. Aerobic fitness level, but not physical activity, is associated with white matter properties in several white matter tracts in the brain.
2. The relationship between aerobic fitness and working memory was moderated by fractional anisotropy of the body of corpus callosum and in the right superior corona radiata.
3. The relationship between physical activity and working memory was moderated by fractional anisotropy of the body and genu of corpus callosum.

Även om de två metaanalyserna (Álvarez-Bueno et al., 2017; de Greeff et al., 2018) tyder på att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och de exekutiva funktionerna, så förblir det fortfarande diskutabelt (Diamond och Ling, 2019, 2016; Hillman et al., 2018).

Läs mer om hur fysisk aktivitet påverkar hjärnhälsa här.
PULS+ will give you the latest news.

Långvarig mobbing påverkar hjärnans strukturer och kemi hos barn och ungdomar.

Röntgenbilder visar att mobbing kan påverka hjärnans volym, struktur och kemi hos barn och ungdomar. The Times skriver en riktigt bra artikel om hjärnforskningen.

”The King’s College researchers used a dataset that included clinical, genetic, and, neuroimaging data of 682 youth from France, Germany, Ireland, and the United Kingdom collected as part of a European research project known as the IMAGENStudy — one of the first longitudinal studies to research adolescent brain development and mental health. In longitudinal studies, data is collected over a number of years. This allows researchers to track kids over time and determine whether certain experiences — such as being bullied — are associated with structural changes in the brain. The youth completed questionnaires at ages 14, 16, and 19 on the extent of bullying in their daily lives. MRI scans were acquired at ages 14 and 19. The researchers identified nine regions (left and right) of interest that are associated with stress and
Analyzing changes in brain volume at age 19, they found that participants who experienced chronic bullying had significantly steeper decreases in the volume of two regions involved in movement and learning — the left putamen and left caudate — with the former showing the stronger effect. These participants also experienced higher levels of generalized anxiety.”

Stanford Universitet om pulsträningen: It Makes Your Brain And Body Happy.

Magasinet Inc har intervjuat hjärnforskare på ett av världens högst rankade universitet och de skriver om pulsträningens positiva effekter på hjärnans tankemässiga förmågor och välmåendet.

It makes your brain and body happy.

Synapsernas elasticitet ökar vilket stärker hjärnans funktion och förmåga. En psykolog och PhD betonar effekterna  på välmåendet. 

Kritikerna och skeptikerna ställer med all rätt krav på bevis. Det finns inte någon mirakelmetod för alla, men pulsträning har många vinnare. Rör på dig och låt hjärtat vara med.

”According to Erica Seigneur of the Stanford Neurosciences Institute, "There is one activity that has been shown to improve working and long-term memory, improves mood, staves off dementia in old age, and in general, makes your brain and body happy."

What is this magic sauce?

Cardiovascular exercise.”

Vill du veta mer om det vetenskapliga stödet för hur pulsträning påverkar barn och ungdomars hjärnhälsa, kognition, exekutiva förmågor, studieprestation och studieresultat? Det är ett nytt forskningsområde och det är lätt att man luras att tro på pseudovetenskap, alarmism, myter osv.

Det vetenskapliga stödet hittar du HÄR.

Rykande färsk sammanfattning av de omedelbara effekterna på barns tankemässiga förmågor av rörelse.

Professor Charles Hillman mfl, har publicerat en ny översikt om hur rörelse påverkar barns tankemässiga förmågor. I min kontakt med professor Hillman i våras så betonade han de omedelbara effekterna och att kunskaperna om vad som händer i hjärnan ökar snabbt.

"The ensuing descriptive review demonstrates the current understanding of the effects of acute PA on childhood brain and cognition and may serve as a basis for understanding PA-induced improvements in academic achievement."

För de som missat det så har han varit ett viktigt bollplank när jag sammanställt ett vetenskapligt stöd för hur fysisk aktivitet och rörelse påverkar hjärnhälsa, kognition, de exekutiva funktionerna, studieprestation och studieresultat hos barn och ungdomar.
Här tillkommer en rykande färsk sammanfattning som överensstämmer med det. Det finns ett stort behov av ett vetenskapligt stöd då många är kritiska. När nationell media som DN, SVT och SvD kritiserar skolor och deras arbetssätt som ovetenskapligt, så vill PULS+ bidra till att man fortsätter arbeta med rörelse före, under och efter skoldagen, men av rätt anledningar.
Om ni vill veta mer så har jag fått tillgång till mycket mer material inkl professor Hillmans presentationsmaterial.

1. Den nya översikten heter "A Review of Acute Physical Activity Effects on Brain and Cognition in Children".

2. Det vetenskapliga stödet hittar du här och här.

3. Boka en föreläsning, seminarium mm via arne.kastenbom@helsingborg.se.

Anders Hansen idag: ”Fysisk aktivitet skyddar mot alzheimer”

Läs hela studien här.

Bra studie om sambandet mellan god kondition, motoriska färdigheter och akademiska resultat.

Nästan tusen finska barn mellan 9-15 år deltog i studien som visar att ”The changes in both aerobic and muscular fitness were positively associated with change in academic achievement during adolescence, while the change in motor skills had only borderline significant association. However, better motor skills, although not systematically, independently predicted better academic achievement one year later, while aerobic or muscular fitness did not. Better academic achievement predicted better motor skills, aerobic and muscular fitness. Developmental changes in adolescence may induce parallel and simultaneous changes in academic achievement and PF.” Läs mer här.

Elever som förbättrat sin fitness förbättrade också studieresultaten. Forskaren resonerar att samma hjärnregioner är ansvariga för hantering av motoriska och kognitiva färdigheter. Resultatet stärker bevisen för att motoriska färdigheter är viktigt för barns utveckling.

Svaga motoriska färdigheter kan leda till lägre motivation att träna och ökar sannolikheten att de kommer att leva ett inaktivare och stillasittande liv. Den onda cirkeln och det dåliga fysiska självförtroendet påverkar i sin tur hälsa och välmående. Insatserna bör sättas in tidigt. Studien ovan ger den motsatta effekten. Vi ska inte dra för stora slutsatser av en studie som visar på samband, men den är värd att notera.
Det bör påpekas att de finska forskarna genomfört bra studier tidigare och som citeras i Sverige. Läs mer om den och andra studier i ”det vetenskapliga stödmaterialet om fysisk aktivitet, hjärnhälsa, kognition, studieprestation och studieresultat”. Det kommer att publiceras på en pedagogisk plattform kostnadsfritt. Vill du veta mer och boka en muntlig presentation och föreläsning så kontaktar du PULS+.

Distraherad. Hjärnan. Skärmen. Och krafterna bakom.

Uppmärksamhet är vår tids guld, säger Sissela Nutley som disputerat i neurovetenskap med fokus på hjärnans utveckling och formbarhet. Hennes forskning har främst undersökt utvecklingen av de exekutiva funktionerna och om de går att påverka med exempelvis datoriserad träning eller genom vad vi ägnar oss åt på fritiden.

Innan jag återkommer till Nutley och hennes bok, så fick jag frågan om uppmärksamheten verkligen försämras av mobilen? Många lär sig bevisligen bra trots mobiler och andra ”farliga” saker.

1. För det första så är det bara att gå till sig själv. Vi vet själv hur det påverkar och det behövs ingen hjärnforskning för att man själv ska förstå att det påverkar fokus. Vi multitaskar som aldrig förr, kollar mejlen under mötet, skrollar flödet under lunchen, avbryter det vi håller på med så fort telefonen vibrerar.

2. För det andra så genomfördes det en stor studie som visade att gruppen som använt mobilen i 3 månader fick försämrad koncentrationsförmåga och social oro. Den studien gjordes på den tiden då det var lättare att hitta försökspersoner som inte hade smarta telefoner. Det är märkligt hur fort vårt beteende har förändrats. Det finns många bra forskningsstudier om hur mobilen påverkar tex simultankapacitet, arbetsminne, koncentration, psykisk ohälsa, stress, sömn mm. Det ger en samlad bild som visar att användandet bör begränsas. Förbudsivrarna hörs högt. Är det rätt väg att gå för alla? Ett tips är att starta med att observera när mobilen är ett problem för er verksamhet. Ersätt stillasittande och skärmtid med tex hälsofrämjande aktiviteter. Det är bättre än ett förbud.

3. För det tredje kom hjärnforskaren Torkel Klingberg, som jag samverkat med sen starten, ut med boken ”Den översvämmade hjärnan” för drygt 10 år sedan. Han gissade redan då att i framtiden blir kraven på en vältränad hjärna lika självklar som dagens krav på en vältränad kropp.

Sedan dess har många fler forskare, läkare och experter skrivit och uttalat sig.
Sissela Nutley har gett ut boken ”Distraherad. Hjärnan. Skärmen. Och krafterna bakom.” och säger bland annat att de smarta telefonerna appellerar till de emotionella drivkrafter som alltid styr oss människor: nyfikenhet, rädsla och vår strävan efter belöning. De här drivkrafterna är så mycket mer prioriterade än vårt långsiktiga tänkande och planerande. Det blir en konkurrenssituation som inte blir svår för mobilen att vinna.

Klingberg beskrev arbetsminnet som en flaskhals. Nutley beskriver hjärnan som ett hus där uppmärksamheten är dörren som man kan välja att öppna och då släppa in information. Informationen kommer till vårt arbetsminne som är som en liten hall där inget stannar särskilt länge. Antingen åker informationen direkt ut igen eller så kopplas den ihop med något vi redan kan i långtidsminnet som är den stora delen av huset och vårt lager. Långtidsminnet kan växa hur mycket som helst och vi kan lära oss nytt. Arbetsminnet däremot är begränsat under hela livet.

”Ju mer vi vet om hjärnan, desto bättre förstår vi hur dåligt det är för prestationen att bli störd” (Sissela Nutley).

Vill du veta mer om hjärnan och lärandet, hjärnkunskap, skärmtid, koncentration, tonårshjärnan, hur man underlättar för arbetsminnet och hur skolan och föräldrar kan arbeta för att stärka inlärning så kontaktar du PULS+. Passa på att läsa Nuyleys bok. Bra sommarläsning.

Regelbunden lågintensiv fysisk aktivitet kan stärka hjärnhälsa.

Forskare hittar nys bevis för att regelbunden låg- och medelintensiv fysisk aktivitet kan stärka hjärnhälsa på både kort och lång sikt. För äldre kan det räcka med aktiviteter i trädgård och hemmet. All rörelse räknas. Hjärnforskaren Wendy Suzuki säger att det finns en direkt länk mellan fysisk aktivitet och hur fin hjärna fungerar. Se hennes uppskattade TedTalk som PULS+ skrev om redan i mars 2018. Den heter ”The brain-charging benefits of exercise”. Hon säger att folket fortfarande inte förstår att fysisk aktivitet stärker hjärnans system varje gång man motionerar. Det finns all anledning att fortsätta vara aktiv under hela livet.
Se Suzukis TedTalk och läs mer här.

Kronisk inflammation kan sänka dopaminhalt och motivation, enligt ny studie.

Summary: Computational model sheds light on the impact chronic, low-grade inflammation has on the mesolimbic dopamine system and motivational impairments.

Source: Emory Health Sciences

Läs mer här.

Vad händer i hjärnan när du behöver fokusera snabbt?

Vår hjärna bombarderas av intryck. Den filtrerar ut distraktioner och väljer ut vad den ska fokusera på och vad du inte ska bry dig om för stunden.

Australiensiska forskare har upptäckt en mekanism i hjärnan som är viktig när du ska byta fokus fort. Det colinergiska systemet i neocortex frigör signalsubstansen acetylcholine. Systemet är inte bara en huvudströmbrytare utan verkar också avgöra vilka sensoriska intryck hjärnan ska fokusera på sant kognition och minne. Se den korta videon som förklarar magin som händer i hjärnan.

Följ PULS+ och få del av aktuell och intressant forskning, inspiration och goda exempel. Det här inlägget är ett bra exempel. Det har inte kopierats från media eller sociala medier, utan publiceras först av PULS+. 

Vad händer i din hjärna och kropp om du inte sover tilltäckligt?

Sömn påverkar oss enormt mycket. Lyssna på hjärnforskaren Matthew Walker, som berättar om hur sömnproblem kan ge negativa effekter på minne, immunförsvar, hjärt- och kärlhälsa mm. Han är känd från Skavlan och boken Why we sleep. Viktigt för gammal som ung.

Minns när jag träffade Dr Kelley från Oxford University i Helsingborg 2015, och han förespråkade senare skolstart för våra tonåringars hälsa och inlärning. Men det är svårt att gå gehör för det i dagsläget. Det kanske ser annorlunda ut om 20-30 år? Lite kuriosa, Albert Einstein uppgav att han sov 10 timmar/natt plus en tupplur på dagen.

Matthew Paul Walker is an English scientist and professor of neuroscience and psychologyat the University of California, Berkeley. His research focuses on the impact of sleep on human health and disease. He was previously a professor of psychiatry at Harvard Medical School. He is also the founder and director of the Center for Human Sleep Science (Wikipedia).

It’s true - physical activity can actually help you do better in school.

Fysisk aktivitet kopplat till hjärnan är ett kärt ämne. Det är fantastiskt att det diskuteras på alla nivåer. Jag tog återigen kontakt med professor Charles Hillman, som är en av de mest renommerade hjärnforskarna i världen, för att komma så nära sanningen som möjligt.

För det är väl den vi vill ha?

Jag kan meddela att han ger fortsatt energi att fortsätta arbetet med pulshöjande fysiskt arbete. Det finns ingen tvekan om det. Men var påläst och trovärdig.

Professor Hillman ingår i USA’s nationella kommitté som nyligen bestämt de nya riktlinjerna för fysisk aktivitet för barn och ungdomar 2018. Det finns allt fler studier som visar att tex hjärnhälsa stärks. Läs det avsnittet!

Pulshöjande fysisk aktivitet är jättebra för barn och ungdomars hälsa, välmående och hjärna. Ingen genomför endast puls, utan alla former av träning och rörelse ska ingå. Men det finns mycket positivt när hjärtat börjar slå fortare!

Part 1: It’s true - physical activity can actually help you do better in school.

Ser ni citatet längst ner på bilden (från USA guidelines 2018)? It’s true. Det är sant! Eller? Vad är sant? Numera vill alla förståsigpåare göra sin röst hörda. Äntligen! Härligt!  

Deltagare sökes!

GIH söker deltagare till studie om hur fysisk aktivitet och stillasittande påverkar hjärnan. Läs mer här.

Ett hjärnsmart klassrum!

Sakta men säkert skapas det hjärnsmarta klassrum. Allt fler lämnar det traditionella fyrkantiga klsssrummet och bygger upp ett aktivt och flexibelt klassrum som berikar och stärker inlärning. För många handlar det om att ha modet att gå utanför sin comfort zone. Våga släpp taget om bassängkanten och ge sig ut på en ny resa. Hur ser ett hjärnsmart klassrum ut? Hur kan pedagogen utnyttja det? Hur ser en aktiv pedagogik ut? Vad finns det för utrustning? Vilka utmaningar stöter du på? Vanliga misstag?
Boka en eller flera fortbildningar via Arne.kastenbom@gmail.com,

När jag träffar skolor så presenterar jag ett smörgåsbord av idéer, så att pedagogerna ska kunna starta en kreativ process. Ge dina idéer ett par ben och sätt fart på kreativiteten.
Är målet att:
- aktivera eleverna med brain breaks, puls, dans, motorik, mindfulness, kamratövningar? Eller att bryta skoldagen med meningsfull aktivitet varje dag. Varför inte röra på sig i ett internationellt projekt där ni kan få in geografi, andra kulturer, jämlikhet, vänskolor mm? Hur bygger du bort stillasittande och skärmtid? Eller vill ni kombinera fysisk aktivitet och ett läsprojekt? Eller kombinera fysisk aktivitet och aktivt lyssnande?
- att bygga upp aktiva och flexibla klassrum med whiteboardtavlor från golv till tak, ståbord, flexibla möbler, pedagogiska IT-lösningar, aktiva möbler, cyklar (?), bra stolar mm. En del möbler är dyra men det finns hyfsat billiga lösningar. Med flexibla möbler så går du från katederundervisning till grupparbeten på sekunder! Det ska dessutom kunna genomföras av alla och inte orsaka störande ljud mm.
- att behärska aktiv pedagogik för stora som små. Move and Learn! Du får 21 tips på mive and learn. Varför inte flytta ut klassrummet utomhus? Det finns en uppsjö av goda exempel från utomhuspedagogik, äventyrspedsgogik, walk and talk och naturexkursioner till aktiv matematik, arbeta strukturerat med fysisk aktivitet för att aktivera kropp och hjärna mm.
- att stärka de exekutiva funktionerna som tex problemlösning, koncentration, minne, arbetsminne, kreativitet mm och stärka inlärning. Skapa ett hjärnsmart klassrum. Använd rätt övningar för att öka tex koncentration. Vilka övningar är användbara? Kan alla vara både aktiv och öks fokus samtidigt? Högfokus? Vad är det? Hur repeterar man på ett hjärnsmart sätt? Hjälp eleven utveckla de viktiga exekutiva funktionerna för bättre inlärning och studieresultat!
- att undervisa efter hur hjärnan fungerar? Bygg upp undervisningen kring det retikulära systemet, amygdala och dopamin där känslor och glädje är centralt.
- att bygga en hjärnsmart skola med struktur, planering, schema, aktiviteter, raster, skoltransporter, mm. Vad möter eleven varje dag när de kommer till skolan?
- att förbättra arbetsro och disciplinära åtgärder? Bygg in trygghet och tillit för alla. Social kompetens?
- att öka kreativitet och hantera stress?
- att arbeta hälsofrämjande före, under och efter hela skoldagen? Bygg in goda vanor på ett strukturerat sätt. Daglig rörelse, kost, återhämtning, högfokus, sömn, tobak, driger, vänner, självbild, självförtroende osv. Bygg in 10 goda vanor.
- att lära eleverna hur hjärnan fungerar? Hjärnkunskap. Vad säger forskningen? Vad är plasticitet, BDNF, dopamin, belönibgscentrum mm? Vad händer i hjärnan? Vad ät the body brain system?
- att fånga upp elever med nedsatt arbetsminne och ge dem möjlighet att utveckla det? Arbetsminne är den berömda flaskhalsen för inlärning.
- att inreda klassrummet med rätt färger, dofter, sinnen och inspiration? Det är både roligt och intressant. Hur ser det ut i skolans entré? Vilka signaler vill ni ge? Vilka värden står ni för? Vad ska eleven och vuxna möta varenda dag? Är det vaktmästaren och toaletten? Eller är det elevkåren, elevdemokrati, jämlikhet, trygghet  eller en hälsofrämjande aktiv hjärnsmart skola?
- att förebygga psykisk ohälsa? På grupp- och individnivå.
- att införa daglig rörelse och mer fysisk aktivitet? Det innebär en ny syn på rörelseförmåga och fysisk självbild.

Det finns ett flertal skolmodeller som kan inspirera. Svenska, nordiska och internationella. Finland satsar på ”Skolan i rörelse” för aktivare och trivsammare skoldagar. Det finns till och med skolor som utvecklar klassrum med social och emotionell inlärning där de arbetar strukturerat med självkontroll, självbild, social förmåga, trygghet, känslor, empati, respekt, kommunikation, teamwork, problemlösning, lära av varandra osv. Allt efter hur hjärnan fungerar.

Vi prioriterar, sätter gemensamma realistiska tidsbestämda mål och skapar ett tydligt och inspirerande dokument med er strategi, ansvarsfördelning, resursbank mm..
Behöver ni hjälp att komma igång? Behöver ni en resurs?

Barn och ungdomar anpassar sig lätt. Det är troligen svårare med de vuxna. Engagera elever, föräldrar, elevhälsa, skolledning och andra nyckelpersoner.
Engagemang och samverkan är två viktiga framgångsfaktorer!
Exekutiva funktioner, hälsa, ovanor, kultur, människor, beteende och attityder tar tid att förändra, men det är ju det pedagoger har arbetat med i alla tider. Fakta, förståelse och förtrogenhet. Men tänk på att inte öka antalet distraktioner. Det kan ge motsatt resultat med en översvämmad hjärna, överbelastat arbetsminne, buller, intryck och oro som försämrar inlärning och prestation. Möblera och dekorera inte sönder klassrummet. Minimera störande moment och dela in klassrummet i tydliga zoner!!

FÖLJ MED RESAN DU MED.
Kontakta PULS+ via Arne.kastenbom@gmail.com.

Vuxna med god kondition presterade bättre i de kognitiva testerna än de med dålig kondition, enligt en ny svensk studie.

Det finns ett samband mellan god kondition och de tankemässiga förmågorna hos barn, ungdomar, vuxna och äldre. Men vad är god kondition? I en ny svensk studie på vuxna jämförde man vuxna med dålig (testvärde 31), god (40) och bra (49) kondition på olika kognitiva tester. Forskarna såg att de med god och bra kondition presterade bättre på tester med arbetsminne, koncentration, exekutiva funktioner, minne och hur snabbt man processar information. Det spelar ingen roll om man har god eller bra kondition enligt den här studien.
Studien visar att gränsvärdet för god kondition hos friska vuxna kontorsarbetare ligger på konditionsvärdet 44 (som kan tas fram via olika konditionstest).

Daglig rörelse, regelbunden fysisk aktivitet, rörelserikedom och god kondition påverkar inte bara de tankemässiga förmågorna och inlärning utan även självförtroende, självkänsla, gemenskap, hälsa, glädje, stress, psykisk ohälsa mm.
Boka den aktiva och tankeväckande föreläsningen Strong Body Strong Mind för en hälsa i balans och maximal prestation.
Kontakt:Arne.kastenbom@gmail.com