Stanford Universitet om pulsträningen: It Makes Your Brain And Body Happy.

Magasinet Inc har intervjuat hjärnforskare på ett av världens högst rankade universitet och de skriver om pulsträningens positiva effekter på hjärnans tankemässiga förmågor och välmåendet.

It makes your brain and body happy.

Synapsernas elasticitet ökar vilket stärker hjärnans funktion och förmåga. En psykolog och PhD betonar effekterna  på välmåendet. 

Kritikerna och skeptikerna ställer med all rätt krav på bevis. Det finns inte någon mirakelmetod för alla, men pulsträning har många vinnare. Rör på dig och låt hjärtat vara med.

”According to Erica Seigneur of the Stanford Neurosciences Institute, "There is one activity that has been shown to improve working and long-term memory, improves mood, staves off dementia in old age, and in general, makes your brain and body happy."

What is this magic sauce?

Cardiovascular exercise.”

Vill du veta mer om det vetenskapliga stödet för hur pulsträning påverkar barn och ungdomars hjärnhälsa, kognition, exekutiva förmågor, studieprestation och studieresultat? Det är ett nytt forskningsområde och det är lätt att man luras att tro på pseudovetenskap, alarmism, myter osv.

Det vetenskapliga stödet hittar du HÄR.

Rykande färsk sammanfattning av de omedelbara effekterna på barns tankemässiga förmågor av rörelse.

Professor Charles Hillman mfl, har publicerat en ny översikt om hur rörelse påverkar barns tankemässiga förmågor. I min kontakt med professor Hillman i våras så betonade han de omedelbara effekterna och att kunskaperna om vad som händer i hjärnan ökar snabbt.

"The ensuing descriptive review demonstrates the current understanding of the effects of acute PA on childhood brain and cognition and may serve as a basis for understanding PA-induced improvements in academic achievement."

För de som missat det så har han varit ett viktigt bollplank när jag sammanställt ett vetenskapligt stöd för hur fysisk aktivitet och rörelse påverkar hjärnhälsa, kognition, de exekutiva funktionerna, studieprestation och studieresultat hos barn och ungdomar.
Här tillkommer en rykande färsk sammanfattning som överensstämmer med det. Det finns ett stort behov av ett vetenskapligt stöd då många är kritiska. När nationell media som DN, SVT och SvD kritiserar skolor och deras arbetssätt som ovetenskapligt, så vill PULS+ bidra till att man fortsätter arbeta med rörelse före, under och efter skoldagen, men av rätt anledningar.
Om ni vill veta mer så har jag fått tillgång till mycket mer material inkl professor Hillmans presentationsmaterial.

1. Den nya översikten heter "A Review of Acute Physical Activity Effects on Brain and Cognition in Children".

2. Det vetenskapliga stödet hittar du här och här.

3. Boka en föreläsning, seminarium mm via arne.kastenbom@helsingborg.se.

Distraherad. Hjärnan. Skärmen. Och krafterna bakom.

Uppmärksamhet är vår tids guld, säger Sissela Nutley som disputerat i neurovetenskap med fokus på hjärnans utveckling och formbarhet. Hennes forskning har främst undersökt utvecklingen av de exekutiva funktionerna och om de går att påverka med exempelvis datoriserad träning eller genom vad vi ägnar oss åt på fritiden.

Innan jag återkommer till Nutley och hennes bok, så fick jag frågan om uppmärksamheten verkligen försämras av mobilen? Många lär sig bevisligen bra trots mobiler och andra ”farliga” saker.

1. För det första så är det bara att gå till sig själv. Vi vet själv hur det påverkar och det behövs ingen hjärnforskning för att man själv ska förstå att det påverkar fokus. Vi multitaskar som aldrig förr, kollar mejlen under mötet, skrollar flödet under lunchen, avbryter det vi håller på med så fort telefonen vibrerar.

2. För det andra så genomfördes det en stor studie som visade att gruppen som använt mobilen i 3 månader fick försämrad koncentrationsförmåga och social oro. Den studien gjordes på den tiden då det var lättare att hitta försökspersoner som inte hade smarta telefoner. Det är märkligt hur fort vårt beteende har förändrats. Det finns många bra forskningsstudier om hur mobilen påverkar tex simultankapacitet, arbetsminne, koncentration, psykisk ohälsa, stress, sömn mm. Det ger en samlad bild som visar att användandet bör begränsas. Förbudsivrarna hörs högt. Är det rätt väg att gå för alla? Ett tips är att starta med att observera när mobilen är ett problem för er verksamhet. Ersätt stillasittande och skärmtid med tex hälsofrämjande aktiviteter. Det är bättre än ett förbud.

3. För det tredje kom hjärnforskaren Torkel Klingberg, som jag samverkat med sen starten, ut med boken ”Den översvämmade hjärnan” för drygt 10 år sedan. Han gissade redan då att i framtiden blir kraven på en vältränad hjärna lika självklar som dagens krav på en vältränad kropp.

Sedan dess har många fler forskare, läkare och experter skrivit och uttalat sig.
Sissela Nutley har gett ut boken ”Distraherad. Hjärnan. Skärmen. Och krafterna bakom.” och säger bland annat att de smarta telefonerna appellerar till de emotionella drivkrafter som alltid styr oss människor: nyfikenhet, rädsla och vår strävan efter belöning. De här drivkrafterna är så mycket mer prioriterade än vårt långsiktiga tänkande och planerande. Det blir en konkurrenssituation som inte blir svår för mobilen att vinna.

Klingberg beskrev arbetsminnet som en flaskhals. Nutley beskriver hjärnan som ett hus där uppmärksamheten är dörren som man kan välja att öppna och då släppa in information. Informationen kommer till vårt arbetsminne som är som en liten hall där inget stannar särskilt länge. Antingen åker informationen direkt ut igen eller så kopplas den ihop med något vi redan kan i långtidsminnet som är den stora delen av huset och vårt lager. Långtidsminnet kan växa hur mycket som helst och vi kan lära oss nytt. Arbetsminnet däremot är begränsat under hela livet.

”Ju mer vi vet om hjärnan, desto bättre förstår vi hur dåligt det är för prestationen att bli störd” (Sissela Nutley).

Vill du veta mer om hjärnan och lärandet, hjärnkunskap, skärmtid, koncentration, tonårshjärnan, hur man underlättar för arbetsminnet och hur skolan och föräldrar kan arbeta för att stärka inlärning så kontaktar du PULS+. Passa på att läsa Nuyleys bok. Bra sommarläsning.

Ny studie! 20 minuters fysisk pulshöjande aktivitet stärker de exekutiva funktionerna hos tonåringar.

Har inte hunnit läsa hela studien, men det här låter ju fantastiskt. Pilotprojektet PULS+ hypotes var ju  redan 2014 att 20 minuters pulsträning skulle kunna stärka de exekutiva funktionerna, dvs de underliggande funktionerna till inlärning. PULS+ resulterade i Pulsstudien, som väntar på att publiceras. Nu bekräftar ännu en studie att det verkar fungera? Läs, begrunda och dela om du tycker det är värt att delas!

Beneficial Effects of Acute Exercise on Executive Function in Adolescents.Conclusions: These results provide an important extension to the literature by confirming that 20 minutes of moderate-intensity exercise benefits EF performance in high school students.

Studien hittar du här!

RF: Rörelsesatsning i skolan.

RF har fått i uppdrag av regeringen att göra en satsning för mer rörelse i skolan för barn mellan F-årskurs 6.
Rörelsesatsning i skolan syftar till att förbättra folkhälsan, välbefinnandet och skolresultaten.
Det handlar bla om rörelseförståelse, som i skolans ämnesplan kallas för kroppslig förmåga och som WHO kallar för physical literacy.

RF skriver bl.a. att ”Forskning visar att barn som rör på sig presterar bättre i skolan. Rörelse gör att barnen:
- lär sig bättre
- kan koncentrera sig bättre
- får bättre arbetsminne
- ökar sitt självförtroende.”
Jag rekommenderar, som vanligt, att du läser om Rörelsesatsningen i sin helhet.

Men det sitter som en tagg i mitt hjärta. När ska man rörelsesatsa på de som är mest stillasittande, stressade och som har mest psykisk ohälsa i skolan? Vilka är det? De bortglömda.

Psykiatriker: ”Den digitala världen hackar vår hjärna”

”Mobilen ligger och tar av vår mentala bandbredd även om vi inte använder den” förklarar psykiatrikern Anders Hansen i dagens SvD. ”I dag lägger människor i snitt tre timmar om dagen på sina mobiltelefoner, ungdomar fyra timmar”. Mobilen påverkar koncentration, sömn och stress. Det finns studier som visar att man presterar sämre på koncentrations- och minnestester om du har mobilen i närheten men inte använder den.

Läs reportaget här.

Kampen om din uppmärksamhet!

Det pågår en ständig kamp om din uppmärksamhet. Vad driver dina handlingar? I grunden är det hjärnans belöningscentrum som avgör vad du gör och inte gör. PULS+ deltar i forskningsprojekt där forskare mäter hur pulshöjande fysisk aktivitet påverkar uppmärksamhet, arbetsminne och inlärning hos barn och ungdomar. Mobiler och skärmar är kanske det aktuellaste exemplet på hur något har ”hackat sig in” i hjärnan och som stjäler din uppmärksamhet var 10:e minut!
Tar man hänsyn till hur hjärnan fungerar på din arbetsplats, skola osv? Har ni kunskap om gur hjärnan fungerar? Kropp och hjärna hänger ihop i ett komplext nätverk som kallas the body-brain system. Vill ni veta mer? Kontakta PULS+.

Bilder från PULS+ föreläsning på UR play och SVT.

Aktuellt: Varför presterar pojkar sämre än flickor i skolan?

I tidigare inlägg har jag tagit upp statistik och forskning om de försämrade studieresultaten i de svenska högstadie- och gymnasieskolorna.
Uppdatering 17/1: Flickorna i årskurs 9 har 12% bättre meritvärden än pojkarna.
Skolverket rapport publicerades: ”Killarna halkar fortfarande efter i skolan. I ett par år har skillnaden mellan tjejers och killars grundskolebetyg varit mycket stor, och i mer än var tredje kommun växer nu gapet. Det visar Dagens Samhälles analys av Skolverkets statistik.”. Läs mer här. Ämnet är aktuellt och hett!

Flera från varandra oberoende studier visar att flickor presterar bättre studieresultat än pojkar oavsett socioekonomisk bakgrund, bostadsort eller etnicitet och skillnaden i resultat tenderar att öka.
Flickorna har sprungit om pojkarna.
Varför presterar pojkarna sämre? Det finns många förklaringar.
Går det att förändra?

Finns det generella skillnader i biologi, hjärnans utveckling och mognad?
Svaret är att flickor och pojkars hjärna utvecklas i olika takt. Flickors hjärnor är som störst vid 10-11 års åldern, deras pubertet kommer tidigare och den hormonella påverkan på hjärnan ser olika ut. Pojkars hjärnvolym är som störst vid i 14-15 årsåldern.
En av de viktigaste faktorerna för lärande är uppmärksamhet, som till stor del är kopplad till hjärnans mognad och som förklarar skillnader i skolprestationer mellan könen. Uppmärksamhetsstörning missgynnas tex av undervisning där man ska söka kunskap på egen hand. Distraktioner är rena giftet för koncentration och uppmärksamhet och det finns gott om det både i skola och fritid, vilket i sin tur eldar på hjärnans belöningssystem. Skolarbetet påverkas. Givetvis.
Psykologer, hjärnforskare och läkare pratar om hjärnans utveckling i termer som ”golden time” och ”use it or use it” för att förklara hjärnans utvecklingsfaser. När är hjärnans som mest mottaglig för inlärning? Finns det faser som är extra vikitiga? Hur mognar hjärnan? Vilka områden mognar först och hur påverkar det barn och ungdomar? Har dagens skola anpassat sig till det här överhuvudtaget eller fortsätter man arbeta ”så som man alltid har gjort”?

I vår Pulsstudie 2018 såg vi att pojkarna i årskurs 7 förbättrade sin koncentration mer än flickorna. Skillnad är statistiskt säkerställd av forskare.

Det finns fler förklaringar till pojkarna försämrade studieresultat än biologi.
Vill du veta mer? Kontakta PULS+.

Sömnproblemen har ökat med 500% på 10 år.

Rubriken ovan är ett citat från gårdagens Skavlan. Här kan vi tala om en lavinartad försämring! Tyvärr stämmer den med min subjektiva uppfattning från skolans värld.
Hur stoppar man en lavin??
Hur påverkar överdriven och konstant uppkoppling hjärnan, sömnen, psykiska hälsan, inlärning mm. Att sömnbrist påverkar oss negativt är självklart.
När man studerar statistik om stillasittande, fysisk inaktivitet, psykisk ohälsa och sömnproblem så verkar de sammanfalla med de senaste årens digitalisering och smarta telefoner. Det ger hjärnan belöning i form av små dopaminduschar och gör oss beroende.
Skärmhjärnan och popcornhjärnan kommer, som jag förespått, bli en snackis 2019. Små barns och tonåringars hjärnor är väldigt plastiska och formbara. Hur påverkar överdriven passiv skärmtid barns hälsa och hjärna? Vi ser redan en del av resultatet. Det är ett stort experiment på våra barn.
Ungdomar som har sömnsvårigheter under en längre period behöver hjälp med att bryta dåliga vanor. Ge hjärnan och kroppen en chans att vila. Vila kan innebära mer fysisk aktivitet.
Påverkar fysisk aktivitet sömnen? Forskning visar på olika resultat. Vilken typ av fysisk aktivitet kan ge bättre sömn? En studie från 2018 visar att högintensiv träning ger positivare effekter på sömn än medelintensiv arbete.
Vill du veta mer? Kontakta PULS+. Föreläsningen Strong Body Strong Mind tar upp sömnens och goda vanor och deras betydelse för hälsan och inlärning. Allt hänger ihop. Sambandet mellan kropp och hjärna kallas för the body-mind connection.

Ett hjärnsmart klassrum!

Sakta men säkert skapas det hjärnsmarta klassrum. Allt fler lämnar det traditionella fyrkantiga klsssrummet och bygger upp ett aktivt och flexibelt klassrum som berikar och stärker inlärning. För många handlar det om att ha modet att gå utanför sin comfort zone. Våga släpp taget om bassängkanten och ge sig ut på en ny resa. Hur ser ett hjärnsmart klassrum ut? Hur kan pedagogen utnyttja det? Hur ser en aktiv pedagogik ut? Vad finns det för utrustning? Vilka utmaningar stöter du på? Vanliga misstag?
Boka en eller flera fortbildningar via Arne.kastenbom@gmail.com,

När jag träffar skolor så presenterar jag ett smörgåsbord av idéer, så att pedagogerna ska kunna starta en kreativ process. Ge dina idéer ett par ben och sätt fart på kreativiteten.
Är målet att:
- aktivera eleverna med brain breaks, puls, dans, motorik, mindfulness, kamratövningar? Eller att bryta skoldagen med meningsfull aktivitet varje dag. Varför inte röra på sig i ett internationellt projekt där ni kan få in geografi, andra kulturer, jämlikhet, vänskolor mm? Hur bygger du bort stillasittande och skärmtid? Eller vill ni kombinera fysisk aktivitet och ett läsprojekt? Eller kombinera fysisk aktivitet och aktivt lyssnande?
- att bygga upp aktiva och flexibla klassrum med whiteboardtavlor från golv till tak, ståbord, flexibla möbler, pedagogiska IT-lösningar, aktiva möbler, cyklar (?), bra stolar mm. En del möbler är dyra men det finns hyfsat billiga lösningar. Med flexibla möbler så går du från katederundervisning till grupparbeten på sekunder! Det ska dessutom kunna genomföras av alla och inte orsaka störande ljud mm.
- att behärska aktiv pedagogik för stora som små. Move and Learn! Du får 21 tips på mive and learn. Varför inte flytta ut klassrummet utomhus? Det finns en uppsjö av goda exempel från utomhuspedagogik, äventyrspedsgogik, walk and talk och naturexkursioner till aktiv matematik, arbeta strukturerat med fysisk aktivitet för att aktivera kropp och hjärna mm.
- att stärka de exekutiva funktionerna som tex problemlösning, koncentration, minne, arbetsminne, kreativitet mm och stärka inlärning. Skapa ett hjärnsmart klassrum. Använd rätt övningar för att öka tex koncentration. Vilka övningar är användbara? Kan alla vara både aktiv och öks fokus samtidigt? Högfokus? Vad är det? Hur repeterar man på ett hjärnsmart sätt? Hjälp eleven utveckla de viktiga exekutiva funktionerna för bättre inlärning och studieresultat!
- att undervisa efter hur hjärnan fungerar? Bygg upp undervisningen kring det retikulära systemet, amygdala och dopamin där känslor och glädje är centralt.
- att bygga en hjärnsmart skola med struktur, planering, schema, aktiviteter, raster, skoltransporter, mm. Vad möter eleven varje dag när de kommer till skolan?
- att förbättra arbetsro och disciplinära åtgärder? Bygg in trygghet och tillit för alla. Social kompetens?
- att öka kreativitet och hantera stress?
- att arbeta hälsofrämjande före, under och efter hela skoldagen? Bygg in goda vanor på ett strukturerat sätt. Daglig rörelse, kost, återhämtning, högfokus, sömn, tobak, driger, vänner, självbild, självförtroende osv. Bygg in 10 goda vanor.
- att lära eleverna hur hjärnan fungerar? Hjärnkunskap. Vad säger forskningen? Vad är plasticitet, BDNF, dopamin, belönibgscentrum mm? Vad händer i hjärnan? Vad ät the body brain system?
- att fånga upp elever med nedsatt arbetsminne och ge dem möjlighet att utveckla det? Arbetsminne är den berömda flaskhalsen för inlärning.
- att inreda klassrummet med rätt färger, dofter, sinnen och inspiration? Det är både roligt och intressant. Hur ser det ut i skolans entré? Vilka signaler vill ni ge? Vilka värden står ni för? Vad ska eleven och vuxna möta varenda dag? Är det vaktmästaren och toaletten? Eller är det elevkåren, elevdemokrati, jämlikhet, trygghet  eller en hälsofrämjande aktiv hjärnsmart skola?
- att förebygga psykisk ohälsa? På grupp- och individnivå.
- att införa daglig rörelse och mer fysisk aktivitet? Det innebär en ny syn på rörelseförmåga och fysisk självbild.

Det finns ett flertal skolmodeller som kan inspirera. Svenska, nordiska och internationella. Finland satsar på ”Skolan i rörelse” för aktivare och trivsammare skoldagar. Det finns till och med skolor som utvecklar klassrum med social och emotionell inlärning där de arbetar strukturerat med självkontroll, självbild, social förmåga, trygghet, känslor, empati, respekt, kommunikation, teamwork, problemlösning, lära av varandra osv. Allt efter hur hjärnan fungerar.

Vi prioriterar, sätter gemensamma realistiska tidsbestämda mål och skapar ett tydligt och inspirerande dokument med er strategi, ansvarsfördelning, resursbank mm..
Behöver ni hjälp att komma igång? Behöver ni en resurs?

Barn och ungdomar anpassar sig lätt. Det är troligen svårare med de vuxna. Engagera elever, föräldrar, elevhälsa, skolledning och andra nyckelpersoner.
Engagemang och samverkan är två viktiga framgångsfaktorer!
Exekutiva funktioner, hälsa, ovanor, kultur, människor, beteende och attityder tar tid att förändra, men det är ju det pedagoger har arbetat med i alla tider. Fakta, förståelse och förtrogenhet. Men tänk på att inte öka antalet distraktioner. Det kan ge motsatt resultat med en översvämmad hjärna, överbelastat arbetsminne, buller, intryck och oro som försämrar inlärning och prestation. Möblera och dekorera inte sönder klassrummet. Minimera störande moment och dela in klassrummet i tydliga zoner!!

FÖLJ MED RESAN DU MED.
Kontakta PULS+ via Arne.kastenbom@gmail.com.

4 tips för en hjärnstark skola och arbetsplats. Det är dags att förändra skola och arbetsplatser i grunden.

Vi blickar framåt året 2019, som blir ”hjärnans år”!
(Boka föreläsningen Strong Body Strong Mind med workshops via arne.kastenbom@gmail.com).

Hjärnan har aldrig ställts inför en sådan snabb dramatisk förändring av sin omgivning som skett under de senaste 100 åren. Den är inte anpassad till dagens situation. För att möta de utmaningar som nu väntar oss, måste skolan och arbetslivet förändras i grunden. 3 av 10 tar inte gymnasieexamen, vilket är ett stort misslyckande. Pojkarna klara sig allt sämre.

4 faktorer för bättre prestation och inlärning:

1. Utgå från hur hjärnan fungerar. Undervisa i hjärnkunskap! Utforma arbetsdag, schema och arbetsplats på ett hjärnsmart sätt. Bygg in goda vanor för en hälsa i balans och maximal prestation.

2. Ta tillbaka din koncentration!
Man kan träna upp koncentrationen. Koppla ihop det med känslan av att lyckas.
Förstå sambanden mellan goda livsstilsvanor, fysisk aktivitet, ansträngning (grit och inre motivation), koncentration och känslan av att lyckas.
Frisättning av hjärnans dopamin påverkar våra handlingar och koncentration.
Minska ner disktraktioner från mobiler, stress, multitasking, klassrumsmiljön, ljud mm.
Regelbunden fysik aktivitet och daglig rörelse är naturligt för hjärnan. Ge den rätt förutsättningar. Varje dag.

3. Träna din kreativitet och utveckla ditt tänkande.
Vad innebär det är att gå i skolan eller att arbeta? Utbildning och träning i kreativitet måste bli obligatoriskt på alla stadier. Förmågan att skapa nya användbara idéer och hitta nya vägar att lösa problem är viktigt för framtiden. Det krävs grundkunskaper i aktuellt ämne och att man tränar och utvecklar sin kreativitet kontinuerligt. Lättare fysisk aktivitet kan gynna kreativiteten.

Utveckla tänkandet (metakognition) genom att förstå hur saker hänger ihop. Engagera dig i ditt eget tänkande och lärande, känslor, nyfikenhet och självförtroende. Men tro inte på allt som du tänker. Dina minnen förändras. Hm...

4. Lär dig stresshantering.
Stress påverkar hela kroppen, från hjärnans kemi, synapser, strukturer och gener till beteende, förståelse, minne och inlärning. Det handlar om att förstå sammanhanget. Lär dig att förstå och hantera stress (se bilden nedan).

Aktiva klassrum med aktiv pedagogik som stärker de centrala exekutiva funktionerna och kognition växer sig allt starkare. Arbeta strukturerat efter hur hjärnan fungerar för bättre inlärning, maximal prestation och en hälsa i balans.

Vuxna med god kondition presterade bättre i de kognitiva testerna än de med dålig kondition, enligt en ny svensk studie.

Det finns ett samband mellan god kondition och de tankemässiga förmågorna hos barn, ungdomar, vuxna och äldre. Men vad är god kondition? I en ny svensk studie på vuxna jämförde man vuxna med dålig (testvärde 31), god (40) och bra (49) kondition på olika kognitiva tester. Forskarna såg att de med god och bra kondition presterade bättre på tester med arbetsminne, koncentration, exekutiva funktioner, minne och hur snabbt man processar information. Det spelar ingen roll om man har god eller bra kondition enligt den här studien.
Studien visar att gränsvärdet för god kondition hos friska vuxna kontorsarbetare ligger på konditionsvärdet 44 (som kan tas fram via olika konditionstest).

Daglig rörelse, regelbunden fysisk aktivitet, rörelserikedom och god kondition påverkar inte bara de tankemässiga förmågorna och inlärning utan även självförtroende, självkänsla, gemenskap, hälsa, glädje, stress, psykisk ohälsa mm.
Boka den aktiva och tankeväckande föreläsningen Strong Body Strong Mind för en hälsa i balans och maximal prestation.
Kontakt:Arne.kastenbom@gmail.com

Årets hjärnstarka topplista. Nr 2: Öka koncentration och arbetsro med rörelse och puls!

Årets hjärnstarka topplista.
Nr ⓶: Sambandet mellan fysisk aktivitet och koncentration. Inläggen om ADHD, fysisk aktivitet som redskap för att öka koncentrationen, schemalägga stunder med högfokus mm har haft väldigt många läsare. Kanske är det så att koncentrationssvårigheter ökar med dagens livsstil? Skärmtid, multitasking, stillasittande, inaktivitet, jetlaggade ungdomar, mobiler, energidrycker mm ökar. Allt fler barn får diagnosen ADHD, är stressade, får ångest och klassrummet är fortfarande utformat som ett öppet kontorslandskap ”anno 1895”.
Fysisk pulshöjande aktivitet KAN stärka koncentrationen. Hur går det till?
PULS+ genomförde ett pilotprojekt om puls kopplat till koncentration på gymnasiet 2016/17 med goda resultat. Eleverna svarade anonymt och vår utomstående analytiker såg positiva resultat på elevernas koncentration över tid.
Pilotprojektet har följts upp med den vetenskapliga PULSSTUDIEN, som redovisar statistiskt säkerställd förbättring på både koncentration och arbetsminne.
Hur många arbetar strukturellt för att maximera koncentrationen i skolan eller på arbetsplatsen? Det finns mycket att utveckla.
Lästips.
Lästips 2.

Metaanalys: ”We conclude that there is strong evidence for beneficial effects of PA on maths performance”.

Oj vilket intresse! Här är metaanalysen som visar att barn som går i skolor med utökad regelbunden fysisk aktivitet under flera läsår får bättre resultat i matematik. Inga dussinforskare heller och den är publicerad i BJSM.
Läs hela metaanalysen.

Studie om fysisk aktivitet och koncentrationen hos 10-13-åringar.

Vissa studier är intressantare än andra. Här kommer en favorit på 10-13 åringar.

Grupp 1 satt och arbetade i klassrumsmiljö hela morgonen.
Grupp 2 hade 20 minuter fysisk aktivitet efter 90 minuter.
Grupp 3 hade 20 minuters fysisk aktivitet före och efter 90 minuters teoretiskt arbete.
Vem fick bäst resultat?

Det hjärnsmarta klassrummet stärker de exekutiva funktionerna.

Aktiva exekutiva klassrum vässar de exekutiva funktionerna, som är grunden för all inlärning. Hur kan du stärka de olika förmågorna? Hur kan du anpassa klassrummet efter din elever och era förutsättningar? Vilka enkla övningar kan stärka koncentration och fokus. Utveckla ett hjärnsmart klassrum. Vilka andra 7 exekutiva funktioner kan du påverka och utveckla för bättre skolresultat och inlärning? 

Så påverkas hjärnan av fysisk träning.

Centrum för idrottsvetenskap publicerar ett reportage om att forskningen nu försöker kartlägga hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan. Får man tjockare hjärnbark av konditionsträning? Blir minnet bättre? Hur är det med välmåendet? Bildas det fler dopaminreceptorer i belöningscentrumet? Arbetsminnet, som är centralt för inlärning, förbättras enligt vissa studier.
”Fysisk aktivitet påverkar inte bara kroppen utan även det mentala. Nu försöker forskare kartlägga vad som händer i hjärnan när vi tränar och bättre förstå effekterna av fysisk träning på hjärnan och dess funktioner.” Läs reportaget här.

Anders Hansen föreläste på Gen-Peps konferens oktober 2017.

Se en tretton minuter lång video med Anders Hansen där han bland annat berättar om hur fysisk aktivitet förbättrar koncentration, kreativitet, minne och stresstålighet. Prins Daniel, kronprinsessan Victoria och Carolina Klüft är några av dom som ligger bakom organisationen Gen-Pep.
Sveriges fyraåringar sitter still hälften av sin vakna tid.
Endast var åttonde trettonåring rör på sig tillräckligt.
Alla barn och ungdomar har rätt till en hälsosam livsstil! Vi kan påverka om vi samarbetar, samverkar och nätverkar. Tillsammans är vi starka.

"Running from distractions" (Dr John Ratey)

När jag bläddrar i boken SPARK av John Ratey, så börjar kapitlet om "Attention Deficit" med orden "Running from Distraction". Idag delar han ett bra reportage "More than just genes: Levaraging sleep, exercise and diet to improve ADHD". Klart läsvärd med en del bra forskning och konkreta tips! Arv, gener, miljö och livsstilsfaktorer påverkar oss i ett sammansatt system. The body-mind-connection.

Hjärnan bakom inlärningen.

Förstasidan på Sydsvenskan/HD idag: Hjärnan bakom inlärningen. Torkel Klingberg mfl står bakom mycket av landets bästa forskning när det handlar om kognitiv neurovetenskap. Han är en av de ledande experter om arbetsminne mm. Jag minns när han berättade om appen Vektor, som är utvecklad för de mindre barnens matematikundervisning. Det är viktigt att arbeta med barns utveckling när de är små. Jag har spridit hans arbete i Helsingborgs Stad och ingen är gladare än jag när jag ser att andra duktiga pedagoger använder verktyg som kan gynna inlärning. Jag tar ingen ära av andras arbete men kan ändå glädjas och med stolthet se att andra inspireras av honom. Keep up the good work!