På måndag börjar Active Classroom Week i facebookgruppen Aktiva klassrum.

Vi hakar på ett amerikanskt initiativ som heter Active Classroom Week 9-13/12. Hur gör du för att dela med dig av dina bästa tips eller få del av tips, idéer och mycket annat? Du går med i facebookgruppen Aktiva klassrum. Det bygger helt och hållet på medlemmarna i gruppen. Ju fler som delar med sig desto större aktivitet, dvs kollegialt lärande.
Nytt, gammalt, små, stora, roliga, korta, egna, andras, hela koncept, aktivt lärande, studier, videos eller något annat som kan inspirera?

Aktiva barn lär sig bättre!
#ThisIsYourBrainOnMovement

Active Classroom Week 9-13/12.

Trevligt med en Aktiva klassrum-vecka. Det måste vi också ha!

”Active Classrooms Week aims to shine a spotlight on teachers and schools who incorporate physical activity into classroom learning because research shows ACTIVE KIDS LEARN BETTER!”

Pulsstudien, vår vetenskapliga studie, visar att vår utformade fysiska aktivitet förbättrar koncentration och arbetsminne hos 13-åringar. Forskare letar efter vilken form av aktivitet som kan förbättra de tankemässiga förmågorna. Bygg er verksamhet på vetenskaplig grund och vässa hjärnan med fysisk aktivitet som ger bevisad effekt. Vill du veta mer? Kontakta PULS+.

Ett hjärnsmart klassrum!

Sakta men säkert skapas det hjärnsmarta klassrum. Allt fler lämnar det traditionella fyrkantiga klsssrummet och bygger upp ett aktivt och flexibelt klassrum som berikar och stärker inlärning. För många handlar det om att ha modet att gå utanför sin comfort zone. Våga släpp taget om bassängkanten och ge sig ut på en ny resa. Hur ser ett hjärnsmart klassrum ut? Hur kan pedagogen utnyttja det? Hur ser en aktiv pedagogik ut? Vad finns det för utrustning? Vilka utmaningar stöter du på? Vanliga misstag?
Boka en eller flera fortbildningar via Arne.kastenbom@gmail.com,

När jag träffar skolor så presenterar jag ett smörgåsbord av idéer, så att pedagogerna ska kunna starta en kreativ process. Ge dina idéer ett par ben och sätt fart på kreativiteten.
Är målet att:
- aktivera eleverna med brain breaks, puls, dans, motorik, mindfulness, kamratövningar? Eller att bryta skoldagen med meningsfull aktivitet varje dag. Varför inte röra på sig i ett internationellt projekt där ni kan få in geografi, andra kulturer, jämlikhet, vänskolor mm? Hur bygger du bort stillasittande och skärmtid? Eller vill ni kombinera fysisk aktivitet och ett läsprojekt? Eller kombinera fysisk aktivitet och aktivt lyssnande?
- att bygga upp aktiva och flexibla klassrum med whiteboardtavlor från golv till tak, ståbord, flexibla möbler, pedagogiska IT-lösningar, aktiva möbler, cyklar (?), bra stolar mm. En del möbler är dyra men det finns hyfsat billiga lösningar. Med flexibla möbler så går du från katederundervisning till grupparbeten på sekunder! Det ska dessutom kunna genomföras av alla och inte orsaka störande ljud mm.
- att behärska aktiv pedagogik för stora som små. Move and Learn! Du får 21 tips på mive and learn. Varför inte flytta ut klassrummet utomhus? Det finns en uppsjö av goda exempel från utomhuspedagogik, äventyrspedsgogik, walk and talk och naturexkursioner till aktiv matematik, arbeta strukturerat med fysisk aktivitet för att aktivera kropp och hjärna mm.
- att stärka de exekutiva funktionerna som tex problemlösning, koncentration, minne, arbetsminne, kreativitet mm och stärka inlärning. Skapa ett hjärnsmart klassrum. Använd rätt övningar för att öka tex koncentration. Vilka övningar är användbara? Kan alla vara både aktiv och öks fokus samtidigt? Högfokus? Vad är det? Hur repeterar man på ett hjärnsmart sätt? Hjälp eleven utveckla de viktiga exekutiva funktionerna för bättre inlärning och studieresultat!
- att undervisa efter hur hjärnan fungerar? Bygg upp undervisningen kring det retikulära systemet, amygdala och dopamin där känslor och glädje är centralt.
- att bygga en hjärnsmart skola med struktur, planering, schema, aktiviteter, raster, skoltransporter, mm. Vad möter eleven varje dag när de kommer till skolan?
- att förbättra arbetsro och disciplinära åtgärder? Bygg in trygghet och tillit för alla. Social kompetens?
- att öka kreativitet och hantera stress?
- att arbeta hälsofrämjande före, under och efter hela skoldagen? Bygg in goda vanor på ett strukturerat sätt. Daglig rörelse, kost, återhämtning, högfokus, sömn, tobak, driger, vänner, självbild, självförtroende osv. Bygg in 10 goda vanor.
- att lära eleverna hur hjärnan fungerar? Hjärnkunskap. Vad säger forskningen? Vad är plasticitet, BDNF, dopamin, belönibgscentrum mm? Vad händer i hjärnan? Vad ät the body brain system?
- att fånga upp elever med nedsatt arbetsminne och ge dem möjlighet att utveckla det? Arbetsminne är den berömda flaskhalsen för inlärning.
- att inreda klassrummet med rätt färger, dofter, sinnen och inspiration? Det är både roligt och intressant. Hur ser det ut i skolans entré? Vilka signaler vill ni ge? Vilka värden står ni för? Vad ska eleven och vuxna möta varenda dag? Är det vaktmästaren och toaletten? Eller är det elevkåren, elevdemokrati, jämlikhet, trygghet  eller en hälsofrämjande aktiv hjärnsmart skola?
- att förebygga psykisk ohälsa? På grupp- och individnivå.
- att införa daglig rörelse och mer fysisk aktivitet? Det innebär en ny syn på rörelseförmåga och fysisk självbild.

Det finns ett flertal skolmodeller som kan inspirera. Svenska, nordiska och internationella. Finland satsar på ”Skolan i rörelse” för aktivare och trivsammare skoldagar. Det finns till och med skolor som utvecklar klassrum med social och emotionell inlärning där de arbetar strukturerat med självkontroll, självbild, social förmåga, trygghet, känslor, empati, respekt, kommunikation, teamwork, problemlösning, lära av varandra osv. Allt efter hur hjärnan fungerar.

Vi prioriterar, sätter gemensamma realistiska tidsbestämda mål och skapar ett tydligt och inspirerande dokument med er strategi, ansvarsfördelning, resursbank mm..
Behöver ni hjälp att komma igång? Behöver ni en resurs?

Barn och ungdomar anpassar sig lätt. Det är troligen svårare med de vuxna. Engagera elever, föräldrar, elevhälsa, skolledning och andra nyckelpersoner.
Engagemang och samverkan är två viktiga framgångsfaktorer!
Exekutiva funktioner, hälsa, ovanor, kultur, människor, beteende och attityder tar tid att förändra, men det är ju det pedagoger har arbetat med i alla tider. Fakta, förståelse och förtrogenhet. Men tänk på att inte öka antalet distraktioner. Det kan ge motsatt resultat med en översvämmad hjärna, överbelastat arbetsminne, buller, intryck och oro som försämrar inlärning och prestation. Möblera och dekorera inte sönder klassrummet. Minimera störande moment och dela in klassrummet i tydliga zoner!!

FÖLJ MED RESAN DU MED.
Kontakta PULS+ via Arne.kastenbom@gmail.com.

Hjälp eleverna att utveckla de exekutiva funktionerna!

Boka en föreläsning om exekutiva funktioner och inlärning.
De exekutiva funktionerna är grundläggande för inlärning. Forskning visar att hjärnan inte är fullt utvecklad förrän vid 24-års åldern, och att området där de exekutiva funktionerna sitter mognar sist! Det innebär att det går att utveckla viktiga kognitiva och sociala processer i hjärnan som tex självkontroll, mental kontroll, inhibering av impulser, förbättra koncentrationsförmågan och minnet, optimera det begränsade arbetsminnet, planera och organisera tid och material, utveckla problemlösningsförmågan, att reagera ändamålsenligt i olika sociala och stressiga situationer mm.
Hjärnceller stärks. Och hjärnceller ansas bort. Use it or loose it!

Alla kan ha svårigheter med att fokusera på rätt sak, lyssna aktivt, att göra klart uppgiften, strukturera dagen och optimera hjärnan för maximal prestation, förstå krävande uppgifter och komplicerade problem, att utveckla kunskap utan relevant feedback, att arbeta i en stökig och rörig omgivning mm.
Utveckla strategier och hjälpmedel för att utveckla de grundläggande exekutiva funktionerna och optimera både hälsa och inlärning! Hur påverkar fysisk aktivitet och goda vanor din hjärna? Öppna din fulla potential!
Föreläsningen bokas via Arne.kastenbom@gmail.com.

Active Learning - vad är det?

Active Learning är ett intressant koncept som utgår från hur hjärnan fungerar.

Dagens samhälle och livsstil ställer nya krav på hjärnan och hur vi ska lära oss nya saker. Vad är minne, arbetsminne, långtidsminnet mm? Minnena ser inte likadana ut, utan förändras över tid. Forskare menar att vi inte har blivit sämre på att minnas, utan att den översvämmade hjärnan belastas mer. Vi behöver inte lika mycket utantill-kunskaper, eftersom det finns sparat på olika ställen. Hjärnan är imponerande. Om information finns sparat i en mapp på datorn, så minns vi inte detaljerna lika bra. Men hjärnan kompenserar genom att veta var kunskapen fins och vi behöver veta mer om hur vi lär oss. Barn behöver givetvis lära sig nödvändiga grundkunskaper, men hjärnforskare önskar göra inlärningen mer intressant och spännande.
I skolan får lärarnas ofta höra ”du måste göra undervisningen roligare” för att eleverna ska lyckas. Många lärare är väldigt trötta på uttrycket, eftersom det slängs ut i tid och otid.

Vad är då Active Learning? Hjärnforskare tar steget in i klassrummet och det är intressant att lyssna och lära sig av kunniga och engagerade forskare. Active Learning betonar saker som nyfikenhet, att upptäcka spännande saker, att eleverna får välja ämne, ta beslut och följa upp om det stämde eller inte och att lära andra kamrater mm. Det är några få exempel på hjärnsmarta sätt att undervisa. Väv dessutom in känslor, sinnen, fysisk aktivitet, stress, repetition mm för att lyckas.

Puls+ återkommer med en serie inlägg om ”Aktiva exekutiva klassrum” där aktiv pedagogik eller Active Learning ingår. Vill du veta mer så följ bloggen eller kontakta PULS+. Ni kan boka en föreläsning, workshop, kurs eller fördjupat projektarbete som anpassas efter er målgrupp. PULS+ kallar konceptet för ”Strong Body Strong Mind”.

Hur SER ett hjärnsmart klassrum ut?

En ny studie på barn mellan 8-12 år visar att för mycket visuell stimulans i klassrummet påverkar den kognitiva förmågan negativt. Det gäller med andra ord att tänka sig för och inte bombardera eleverna med massa intryck och distraktioner. Om man överdriver kanske aktiva klassrum ger en negativ påverkan? Hur mycket ska man förändra klassrummet? Ett hjärnsmart klassrum ska vässa de exekutiva funktionerna, inte tvärtom.

Studie om fysisk aktivitet och koncentrationen hos 10-13-åringar.

Vissa studier är intressantare än andra. Här kommer en favorit på 10-13 åringar.

Grupp 1 satt och arbetade i klassrumsmiljö hela morgonen.
Grupp 2 hade 20 minuter fysisk aktivitet efter 90 minuter.
Grupp 3 hade 20 minuters fysisk aktivitet före och efter 90 minuters teoretiskt arbete.
Vem fick bäst resultat?

Nästa steg är redan här! Hur kan pedagogerna påverka de exekutiva funktionerna i klassrummet?

Nästa steg i skolan? Framtidens klassrum är uppbyggd efter hur hjärnan fungerar.
De exekutiva funktionerna i hjärnans prefrontala cortex är nödvändiga för all ny inlärning.
Hur kan man påverka dem i klassrummet på bästa sätt?
Vilka exekutiva förmågor är viktigast och möjliga att påverka?
Det går att utveckla skolan och inlärning genom att ta in ny hjärnforskning och anpassa det efter de förutsättningar som passar er skola.
Det handlar givetvis inte bara om fysisk aktivitet, aktiva klassrum och goda vanor, utan om ny kunskap och olika övningar som utvecklar hjärnans förmågor som begränsar ny inlärning.
Den skola som arbetar strukturerat och som har med sig ALLA pusselbitar kommer att ha fler elever som lyckas. Aktiva klassrum sprider sig runt om i landet, men nästa steg finns redan.
Jo, det finns faktiskt skolor som arbetar strukturerat med de exekutiva funktionerna. Whao! Det inspirerar och tankarna flyger iväg. Varför inte utveckla konceptet aktiva klassrum med kvalitet? Varför inte bygga världens bästa skola? Alla pedagoger och skolledare är intresserade av metoder och verktyg som vässar de exekutiva funktionerna för ökad inlärning och skolresultat.
Hur ser framtidens klassrum ut? Hur arbetar skolor framgångsrikt med exekutiva funktioner? Vilka olika metoder finns? Vad är flum och hitte-på? Finns det stöd i forskning?
Är du intresserad? Kontakta Puls+. Nästa steg är redan här.

Hur repeterar eleverna bäst, enligt hjärnforskarna?

”Repetera. Repetera. Repetera. De sover allihopa, men inte samtidigt!”, sa en av mina lärare på universitetet. För pedagoger är repetition självklart, men hur repeterar man bäst enligt hjärnforskarna? Används hjärnforskarna strategierna i skolan? Går de att använda?
Jag är övertygad om att det finns en utvecklingspotential. Frågan om hur kunskap ska fastna i långtidsminnet är intressant. Hjärnan är byggd för att glömma en del saker, men också för att minnas. Förutom repetition kan man använda sinnena. Varför inte koppla lukt och viktig kunskap?
När jag gjorde mitt examensarbete på GIH 1989 använde vi humor för att förbättra inlärning. Vår handledare var ingen annan än legenden Lars-Erik Uneståhl. Det fanns stor kunskap redan då. Ny hjärnforskning kanske kan ge oss fler redskap?