God Jul och gott nytt decennium!

PULS+ summerar ett decennium där vi bidragit i utvecklingsarbetet om mer fysisk aktivitet och dess positiva effekter. Det långsiktiga arbete kulminerade i år med:
1. Vårt vetenskapliga stödmaterial för hur fysisk aktivitet och pulsträning påverkar barn och ungdomars hjärnhälsa, kognition, exekutiva funktioner, studieprestation och studieresultat.
Ingen mindre än professor Charles Hillman delade med sig av sin kunskap. Top of the world!
2. Pulsstudien publicerades i tidskriften ”Forskning om undervisning och lärande”. Sju minuters pulshöjande aktivitet förbättrar koncentration och arbetsminne hos 13-åriga elever i Helsingborg. Pulsstudien är praktiknära forskning med våra elever och bidrar till mer vetenskap och bevis i ett område där det behövs mer forskning. Våra resultat har spridits i nationella, lokala och internationella medier och nätverk.
Två hjärnstarka paket med det viktigaste och bästa, som vi rekommenderar alla att lägga under granen och att läsa i detalj under ledigheten.
Nästa decennium startar med spännande möten med internationella forskare och hjärnforskare, föreläsningar och utvecklingsarbete med design för 2020-talet.
God Jul och Gott Nytt 2020 önskar PULS+.

Pulsstudien är publicerad i ”Forskning om undervisning och lärande”. Fysisk aktivitet förbättrar koncentration och arbetsminne på 13-åriga barn.

Äntligen!
Pulsstudien är publicerad i tidskriften Forskning om undervisning och lärande, och den sprids i Sydsvenskan, P4 Nyheter, Pedagogsajter och medier runt om i landet. Resultatet om intresserar och väcker tankar och fokus!

Uppdaterat inlägg med bl.a. studier som bekräftar Pulsstudiens resultat på barn och ungdomar, vetenskapligt stöd för sambandet mellan fysisk aktivitet och hjärnhälsa mm. Kontakt: arne.kastenbom@helsingborg.se eller arne.kastenbom@gmail.com.

Bakgrund innan Pulsstudien:

Pilotprojektet PULS+ startade 2014 eftersom ny forskning visade att fysisk aktivitet kan påverka de underliggande funktionerna till inlärning. PULS+ hypotes var att ta in ny forskning och undersöka ifall vi kunde se några skillnader utifrån våra förutsättningar och våra elever.
Matteläraren Ulf, utvecklingsavdelningen med Andreia Balan, Elevhälsans Gustaf Andersson och en analytiker involverades och vi utformade och genomförde pilotprojektet PULS+ 2015-2018, som var ett ämnesöverskridande pilotprojekt med fysisk pulshöjande aktivitet och matematik, problemlösning och koncentrationsförmågan. Läs resultatet här, som visade att eleverna upplevde ökad koncentration genom att ha minst 20 minuters pulsträning i 70-90 % av maxpuls före matematiken. Pulsarbetet kontrollerades både objektivt (pulsutrustning) och subjektivt (BORG-skalan). Koncentrationen mättes av enkäter utformade av utvecklingsavdelningen. Mätningarna genomfördes helt och hållet av en extern statistiker.

Pulsstudien i Helsingborgs Stads Skolor:
Efter 2 års ihärdigt arbete med duktiga elever på el- och energiprogrammet på Rönnowska skolan i Helsingborg, så bestämde sig Helsingborgs Stad, utvecklingsavdelningen och Andreia att göra en vetenskaplig studie tillsammans med Kristianstad Högskolas forskare. Dvs praktiknära forskning om pulsträning kopplat till matematik, arbetsminne och koncentration.

Jag ansvarade och utformade den fysiska aktiviteten dvs intensitet, duration, övningsval mm utifrån forskning och efter rådgivning med kända forskare i mitt nätverk. 

Jag och mina PULS+elever utformade flera pulsvideos, som vi kallade BrainPowerExercises, som användes av försöksgrupperna i åk 7.

Tidskiften ”Forskning om undervisning och lärande” har publicerat Pulsstudien:

"Sammanfattning:

Syftet med denna studie är att få en bättre förståelse för hur fysisk aktivitet kan användas i skolan för att skapa mer gynnsamma förutsättningar för elevernas lärande i matematik. I studien har det undersökts om det finns en effekt av fysisk aktivitet på lång sikt på elevernas koncentration, arbetsminne och kunskaper i matematik av ett återkommande kort pass med fysisk aktivitet. Studien genomfördes med 175 elever i årskurs 7 på fyra olika skolor. Ett inledande pass på sju minuter med pulshöjande övningar introducerades i fem av tio grupper i början på matematiklektionen. Resultaten visar en förbättring av elevernas koncentration och arbetsminne i interventionsgruppen i förhållande till kontrollgruppen. Elever med olika kön och prestationsnivå påverkas på samma sätt av den fysiska aktiviteten. Det finns inte heller någon skillnad i hur elever som kommer från olika skolkontext påverkas av den fysiska aktiviteten."
Läs hela studien. Förbättringarna är statistiskt signifikanta. Studien har kritiserats och godkänts av svenska ledande forskare inom området.

Studien är designad och genomförd av Andreia Balan och forskare på Kristianstad Högskola.
Jag har ansvarat för utformandet och genomförandet av den pulshöjande fysiska aktiviteten som ger effekt på selektiv uppmärksamhet och arbetsminne. Ett stort tack till forskarna, mina gamla elever på el- och energiprogrammet på Rönnowska skolan i Helsingborg, alla mattelärare som aktiverat sina elever på mattelektionerna och eleverna som svettats i Pulsstudien.

Forskning har tidigare inte haft inte bevis för vilken aktivitet, duration och intensitet barn ska arbeta i för att påverka de tankemässiga förmågorna. Här bidrar PULS+ och Pulsstudien med mer kunskap till skolor som vill använda fysisk aktivitet för att vässa inlärning och till forskare som vill fortsätta forska inom detta nya område.

Läs mer om studiens resultat på Pedagogsajten:
”Börjar du dina matematiklektioner med fysisk aktivitet? Att inleda matematiklektionen med sju minuters fysisk aktivitet har nämligen visat sig ha effekter på elevers koncentration och arbetsminne.
Genom att inleda varje matematiklektion med sju minuters fysisk aktivitet har man sett en visad effekt på hjärnan, närmare bestämt på koncentration och arbetsminne.
Detta har man sett i Pulsstudien. En studie som genomförts med 175 elever i årskurs 7 på fyra olika skolor i Helsingborgs stads skolor. Nu publiceras studien Effekter av fysisk aktivitet i matematikundervisningen i tidskriften Forskning om lärande och undervisning.”

Finns det vetenskapligt stöd som bekräftar Pulsstudien?
Professor Charles Hillman mfl, som ingår i vårt nätverk, publicerade en systematisk översikt i september 2019. Den visar att fysisk aktivitet förbättrar kognition (tankemässigts förmågor) inklusive koncentration (uppmärksamhet) och exekutiva funktioner. Den fysiska aktiviteten ska vara pulshöjande och effekterna sitter i en stund efteråt.

En helt ny brittisk systematisk översikt och metaanalys på 42 studier visar att fysiskt aktiva lektioner både förbättrar inlärning och gör barnen mer aktiva i skolan. Dr Harris säger att ”physically active lessons increase learning and activity in schools”. Den bekräftar att enkla pulshöjande rörelser stärker barnens tankemässiga förmågor.

Pulsstudien och många andra studier ger ökat stöd för att fysisk aktivitet stärker kognition. Pulsstudiens resultat är oerhört viktigt eftersom även kortare insatser ger effekt så att det inte bara blir en diskussion om fler 40-minuterspass på bekostnad av något annat.

Mer vetenskapligt stöd?

Det finns ett vetenskapligt stödmaterial om sambandet mellan fysisk aktivitet och hjärnhälsa, kognition och studieprestation hos barn och ungdomar, där jag tagit hjälp av professor Charles Hillman som publicerat flest vetenskapliga artiklar i ämnet i världen. Läs, begrunda, diskutera och bygg er verksamhet på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Vill du veta mer? Boka föreläsningar och utbildningar?
Kontakt: arne.kastenbom@helsingborg.se eller arne.kastenbom@gmail.com.

Active Classroom Week 9-13/12.

Trevligt med en Aktiva klassrum-vecka. Det måste vi också ha!

”Active Classrooms Week aims to shine a spotlight on teachers and schools who incorporate physical activity into classroom learning because research shows ACTIVE KIDS LEARN BETTER!”

Pulsstudien, vår vetenskapliga studie, visar att vår utformade fysiska aktivitet förbättrar koncentration och arbetsminne hos 13-åringar. Forskare letar efter vilken form av aktivitet som kan förbättra de tankemässiga förmågorna. Bygg er verksamhet på vetenskaplig grund och vässa hjärnan med fysisk aktivitet som ger bevisad effekt. Vill du veta mer? Kontakta PULS+.

Vetenskapligt stödmaterial om sambandet mellan fysisk aktivitet och hjärnhälsa, kognition, studieprestation och studieresultat hos barn och ungdomar.

Letar du efter vetenskapligt stöd för fysisk aktivitet och sambandet med barn och ungdomars hjärnhälsa? Då har du kommit till rätt plats.

Ta del av den samlade bilden, det vetenskapliga stödmaterialet om fysisk aktivitet helt kostnadsfritt. Finns det en sann bild? Sanningen är att den förändras och utvecklas. Vad ska man tro på?

Professor Charles Hillman USA, är en av de största experterna och han har varit ett stöd i arbetet och delat med sig av sin kunskap. Det är en trovärdig källa. Bättre är svår att hitta.

Professor Hillman har publicerat flest vetenskapliga artiklar i världen i ämnet. Han är ledamot av USAs nationella kommitté som släppte de nya amerikanska riktlinjerna om fysisk aktivitet 2018 och i september 2019 publicerade han en sammanfattning av de omedelbara effekterna på barns tankemässiga förmågor av rörelse.
Läs materialet i sin helhet, diskutera och bilda er en nyanserad helhetsbild.
De nya brittiska riktlinjerna om fysisk aktivitet kom i dagarna. Hänger din skola med i utvecklingen?Vad är sanning och vad är myt?

Forskare och media som tex Aktuellt, SvD, DN mfl har under året riktat kritik mot pulsträningens effekter och olika skolmodeller som saknar vetenskapligt stöd. Kritiken ska tas seriöst och är befogad, men som många andra gånger så väljer man att ta med vissa delar och utesluter andra.

Om ni behöver hjälp att reda ut evidensgrad, få del av mycket mer material från Charles Hillman, diskussioner med kollegor och skolledning, konkretisering, inspiration mm så kontaktar ni PULS+ via Arne.kastenbom@helsingborg.se.

Som ni märker så finns tex inte ordet inlärning med i materialet. Varför? Forskning skiljer på olika begrepp. Pulsträning och god kondition är inte samma sak. Det finns många olika former av minne. De tankemässiga förmågorna är inte samma saks om inlärning osv.

Fysisk aktivitet ger enormt många positiva effekter på hälsa, välmående och hjärnhälsa. Skolans verksamhet ska vila på en vetenskaplig grund och bygga broar till ny forskning inom tex neurovetenskap. Det florerar många myter och halvsanningar i olika forum.
Det vetenskapliga stödmaterialet publicerades idag på Pedagogsajten.familjenhelsingborg.se, som är en sida för kollegialt lärande. Syftet är att det ska delas, användas och diskuteras. Hör gärna av er med synpunkter och frågor.

Sanning! Vilken sanning? Vems sanning? Vinnarens sanning?

Korrekt kommunikation av vetenskap och forskning är både viktigt och utmanande. Inom komplexa områden som tex hjärnan, kognition, inlärning, folkhälsa, livsstil och goda vanor finns det både fakta och ovisshet. Varför finns det så lite forskning inom vissa fält? Kan forskning på djur automatiskt gälla människor? Forskning på äldre gäller väl inte barn, eller?

Områden med lite forskning har dels problem med att skeptiker sår frön av osäkerhet, tex om rörelsesatsningar i skolan, och dels att en del drar för långtgående slutsatser av osäker forskning kanske för att profilera sig själv.

Vilken forskning är sann och bevisad? Poängen är att forskning ofta utmanar etablerade sanningar.
Enstaka studier kan vara bra, men det behövs en samlad bild. Ger metaanalyser och systematiska översikter en bättre bild? Vilken forskning är relevant för dig? Låter det ibland för bra att vara sant? Då är det oftast det.
Var kritisk, kolla källor, gå igenom studiens design, metod, resultat och analys. Ta upp forskning som visar på motsatta resultat.
Många är färgade och partiska för egen vinnings skull eller för att det helt enkelt stärker din subjektiva uppfattning. Ifrågasätt, var kritisk och ta hjälp av forskare inom aktuellt område. Det är viktigare än du tror.

Era satsningar ska vara hållbara, meningsfulla och trovärdiga. Brist på proportionalitet skapar myter och skadar mer än det gör nytta.

Finns det ett vetenskapligt stöd för fysisk aktivitet kopplat till barn och ungdomars hjärnhälsa? Absolut. Det hittar du här. Läs, fundera, ifrågasätt, skicka dina mest kritiska frågor till PULS+, utveckla och kom så nära sanningen som det bara är möjligt. Det ger många vinnare.

Strong Body Strong Mind

Har du någonsin känt att ditt medvetande känns inlåst i din egen kropp? Det stämmer. Kroppen består ju av celler!
Skämt å sido, så behöver vi inte bara en ny syn på fysisk aktivitet i skolan utan även en radikal förändring i tänkande om kognition som inte bara något som händer bara i hjärnan eller i sinnet. PULS+ bygger på en holistiskt helhetsbild som utgår från The Body Mind/Brain Connection. Med didaktiken som grund bygger PULS+ broar till ny forskning inom kognitiv neurovetenskap, kognitionspsykologi och beteendevetenskap.
Vi är fysiska varelser. Från det ögonblick som vi föddes är våra kroppar viktiga för vårt lärande, tillväxt och relationer med andra. Under våra liv kommunicerar våra kroppar och rörelser mycket tydligare än våra ord. Tex känner du med hela kroppen om det är bra eller dåligt.

Vill du veta mer?
Boka föreläsningen Stong Body Strong Mind via Arne.kastenbom@gmail.com.

En tankevärd emotionell hjärnsmart och aktiv föreläsning.

Nyhet! Storbritanniens nationella riktlinjer för fysisk aktivitet.

Storbritannien har publicerat nya riktlinjer för fysisk aktivitet. De överensstämmer i stort med andra nationers uppdaterade riktlinjer vilket jag skrivit om och sammanställt tidigare (läs mer här).
De är försiktiga med att ange mängder stillasittande, fysisk inaktivitet mm men betonar vikten av rörelse och pulsträning (MVPA). Små ökningar kan ge stora förbättringar. De delar in riktlinjerna för olika grupper tex under 5 år, 5-18 år, gravida mm. Rekommenderar alla att läsa hela dokumentet och jämföra med våra egna riktlinjer i länken ovan.

Några citat:
”In children and young people, regular physical activity is associated with improved learning and attainment, better mental health and cardiovascular fitness, also contributing to healthy weight status. In adults, there is strong evidence to demonstrate the protective effect on physical activity on a range of many chronic conditions including coronary heart disease, obesity and type 2 diabetes, mental health problems and social isolation.”

Om stillasittande och fysisk inaktiv livsstil:
”Similar effects are seen in children where sedentary behaviour is associated with cardiovascular fitness and obesity. In all groups, the relationships of sedentary behaviour and health occur independently of moderate-to-vigorous physical activity (MVPA) for some health outcomes. Prolonged sitting is harmful, even in people who achieve the recommended levels of MVPA.”

Children and Young People (5 to 18 years)
• Children and young people should engage in moderate-to-vigorous intensity physical activity for an average of at least 60 minutes per day across the week. This can include all forms of activity such as physical education, active travel, after-school activities, play and sports.
• Children and young people should engage in a variety of types and intensities of physical activity across the week to develop movement skills, muscular fitness, and bone strength.
• Children and young people should aim to minimise the amount of time spent being sedentary, and when physically possible should break up long periods of not moving with at least light physical activity.
Läs hela dokumentet här.

OBS! Det händer mycket nu. Du har väl inte missat ett av det allra senaste? De omedelbara effekterna på barns tankemässiga förmågor av rörelse. Mycket bra översikt och du finner det här på bloggen.

Obs! Koncentration, inlärning och sömn finns med.

De stora vinnarna?

KOGNITION 

Rykande färsk sammanfattning av de omedelbara effekterna på barns tankemässiga förmågor av rörelse.

Professor Charles Hillman mfl, har publicerat en ny översikt om hur rörelse påverkar barns tankemässiga förmågor. I min kontakt med professor Hillman i våras så betonade han de omedelbara effekterna och att kunskaperna om vad som händer i hjärnan ökar snabbt.

"The ensuing descriptive review demonstrates the current understanding of the effects of acute PA on childhood brain and cognition and may serve as a basis for understanding PA-induced improvements in academic achievement."

För de som missat det så har han varit ett viktigt bollplank när jag sammanställt ett vetenskapligt stöd för hur fysisk aktivitet och rörelse påverkar hjärnhälsa, kognition, de exekutiva funktionerna, studieprestation och studieresultat hos barn och ungdomar.
Här tillkommer en rykande färsk sammanfattning som överensstämmer med det. Det finns ett stort behov av ett vetenskapligt stöd då många är kritiska. När nationell media som DN, SVT och SvD kritiserar skolor och deras arbetssätt som ovetenskapligt, så vill PULS+ bidra till att man fortsätter arbeta med rörelse före, under och efter skoldagen, men av rätt anledningar.
Om ni vill veta mer så har jag fått tillgång till mycket mer material inkl professor Hillmans presentationsmaterial.

1. Den nya översikten heter "A Review of Acute Physical Activity Effects on Brain and Cognition in Children".

2. Det vetenskapliga stödet hittar du här och här.

3. Boka en föreläsning, seminarium mm via arne.kastenbom@helsingborg.se.

Nästa vecka släpps det vetenskapliga stödmaterialet om fysisk aktivitet och hjärnan!

Håll ögonen öppna! Nästa vecka släpps det vetenskapliga stödmaterialet om varför fysisk aktivitet och pulsträning är viktigt för barn och ungdomars hjärnhälsa, kognition, studieprestation och studieresultat. Skolor arbetar med fysisk aktivitet på många olika sätt. När media, kollegor, föräldrar och beslutsfattare frågar efter evidens så ska ert arbete vila på en trygg vetenskaplig grund. Jag har bland annat fått stöd av självaste professor Charles Hillman, USA. Han är den forskare som släppt flest vetenskapliga artiklar i ämnet i världen och han är ledamot i USAs nationella kommittee som publicerade de senaste riktlinjerna om fysisk aktivitet.


Stödmaterialet kommer att vara helt kostnadsfritt och publiceras på en hemsida som fokuserar på kollegialt lärande.

Höstens hetaste trender?

Sommarvilan är välbehövlig. Det ger också tillfälle till reflektion. Vilka ämnen blir hetast i höst?
Magkänslan och den kreativa delen av hjärnan fick ihop den här listan:
1. Vetenskapligt stöd versus fake-news. Alla känner idag till algoritmer i de sociala medierna och hur det kan snedvrida fakta. Är det sant bara för att man skriker högt, får många likes och att det står i tidningen? Måste allt bevisas att långsam och ibland ointresserad forskning? Det kan handla om pulsträningens effekter på inlärning, aktiva klassrum, skärmtid, mobilförbud, psykisk ohälsa eller sömnproblem.
2. I höst får grundskoleeleverna 100 timmar med idrott & hälsa. Hur det ser ut skiljer sig från skola till skola. Det här kommer att stötas och blötas.
3, Hjärnsmart koncept för bättre hälsa, välmående och inlärning. Ett helhetskoncept. Holistiskt tänkande. Om det inte är kommer i höst så är det definitivt framtiden.

Många obesvarade frågor angående fysisk aktivitet och hjärnan,

Forskning om sambandet mellan fysisk aktivitet och barns hjärnor, kognition, lärande och akademisk prestation har vuxit under de senaste tio åren. Ändå är många frågor obesvarade. Vi behöver veta mer om vilka typer av fysiska aktiviteter, i vilken dos och varaktighet mm.
Det man forskat mest på är pulshöjande aktivitet, men det utesluter inte att tex styrketräning, balans, motorik mm påverkar hjärnans funktion. Ingegerd Erikssons studier om motorikens betydelse känner de flesta till, men finns det evidens för att elever med bra koordination och motorik får bättre betyg? På senare tid har forskare påpekat att det saknas bra interventionsstudier på barn.
De systematiska översikterna är olika.
Vad är det för skillnad på de här två? En är negativ och en positivare.

A. Do changes in cardiorespiratory fitness resulting from physical activity interventions impact academic performance and executive function in children and adolescents? A systematic review, meta-analysis, and meta-regression.

B. Effects of physical activity interventions on cognitive and academic performance in children and adolescents: a novel combination of a systematic review and recommendations from an expert panel.

Det hindrar inte att skolor fortsätter arbeta med rörelsesatsningar! Det kan ha större betydelse än vad de flesta tror med många unika effekter. Men inget mirakelmedel. Ett tips är att läsa på och vara trovärdig. Vill du veta mer om det vetenskapliga stödet? Kontakta PULS+.