Digitala spel är bättre än mindfulness-appar mot stress enligt ny studie.

Digitala spel kan fungera avslappnande för vissa och motverka stress. PULS+ testade appen ”Block! Hexa Puzzle”. Reklamen känns störande och stirrandet in i skärmen anstränger ögonen, men man kopplar definitivt bort alla andra krav och måsten efter en stressig arbetsdag. Det kan vara ett komplement, men ersätter givetvis inte rörelse mm.
Intressant i tider då skärmtid och mobiler ratas. PULS+ efterlyser en mer nyanserad debatt.

Study co-author Professor Anna Cox (UCL Interaction Centre) said: "Far from feeling guilty about being absorbed by their phone, people who play such games after a stressful day at work should know they are likely to be gaining a real benefit."

Lead author Dr Emily Collins, of the University of Bath, who started the research while at UCL, said: "To protect our long-term health and well-being, we need to be able to unwind and recuperate after work. Our study suggests playing digital games can be an effective way to do this."

Distraherad. Hjärnan. Skärmen. Och krafterna bakom.

Uppmärksamhet är vår tids guld, säger Sissela Nutley som disputerat i neurovetenskap med fokus på hjärnans utveckling och formbarhet. Hennes forskning har främst undersökt utvecklingen av de exekutiva funktionerna och om de går att påverka med exempelvis datoriserad träning eller genom vad vi ägnar oss åt på fritiden.

Innan jag återkommer till Nutley och hennes bok, så fick jag frågan om uppmärksamheten verkligen försämras av mobilen? Många lär sig bevisligen bra trots mobiler och andra ”farliga” saker.

1. För det första så är det bara att gå till sig själv. Vi vet själv hur det påverkar och det behövs ingen hjärnforskning för att man själv ska förstå att det påverkar fokus. Vi multitaskar som aldrig förr, kollar mejlen under mötet, skrollar flödet under lunchen, avbryter det vi håller på med så fort telefonen vibrerar.

2. För det andra så genomfördes det en stor studie som visade att gruppen som använt mobilen i 3 månader fick försämrad koncentrationsförmåga och social oro. Den studien gjordes på den tiden då det var lättare att hitta försökspersoner som inte hade smarta telefoner. Det är märkligt hur fort vårt beteende har förändrats. Det finns många bra forskningsstudier om hur mobilen påverkar tex simultankapacitet, arbetsminne, koncentration, psykisk ohälsa, stress, sömn mm. Det ger en samlad bild som visar att användandet bör begränsas. Förbudsivrarna hörs högt. Är det rätt väg att gå för alla? Ett tips är att starta med att observera när mobilen är ett problem för er verksamhet. Ersätt stillasittande och skärmtid med tex hälsofrämjande aktiviteter. Det är bättre än ett förbud.

3. För det tredje kom hjärnforskaren Torkel Klingberg, som jag samverkat med sen starten, ut med boken ”Den översvämmade hjärnan” för drygt 10 år sedan. Han gissade redan då att i framtiden blir kraven på en vältränad hjärna lika självklar som dagens krav på en vältränad kropp.

Sedan dess har många fler forskare, läkare och experter skrivit och uttalat sig.
Sissela Nutley har gett ut boken ”Distraherad. Hjärnan. Skärmen. Och krafterna bakom.” och säger bland annat att de smarta telefonerna appellerar till de emotionella drivkrafter som alltid styr oss människor: nyfikenhet, rädsla och vår strävan efter belöning. De här drivkrafterna är så mycket mer prioriterade än vårt långsiktiga tänkande och planerande. Det blir en konkurrenssituation som inte blir svår för mobilen att vinna.

Klingberg beskrev arbetsminnet som en flaskhals. Nutley beskriver hjärnan som ett hus där uppmärksamheten är dörren som man kan välja att öppna och då släppa in information. Informationen kommer till vårt arbetsminne som är som en liten hall där inget stannar särskilt länge. Antingen åker informationen direkt ut igen eller så kopplas den ihop med något vi redan kan i långtidsminnet som är den stora delen av huset och vårt lager. Långtidsminnet kan växa hur mycket som helst och vi kan lära oss nytt. Arbetsminnet däremot är begränsat under hela livet.

”Ju mer vi vet om hjärnan, desto bättre förstår vi hur dåligt det är för prestationen att bli störd” (Sissela Nutley).

Vill du veta mer om hjärnan och lärandet, hjärnkunskap, skärmtid, koncentration, tonårshjärnan, hur man underlättar för arbetsminnet och hur skolan och föräldrar kan arbeta för att stärka inlärning så kontaktar du PULS+. Passa på att läsa Nuyleys bok. Bra sommarläsning.

Bra podcast med forskning kring skärmtid och välmående hos unga.

Här kommer ett bra tips på en podcast i sommarvärmen.

Tyngre.se analyserar forskningsläget på ett bra sätt. Lyssna, begrunda och dela om du håller med!

”Dessutom blir det en lång diskussion kring forskningen kring skärmtid och välmående hos unga. Det pågår en hel del debatt kring detta ämne idag och många drar för starka slutsatser från osäker data.”

Här hittar du länken!

”Do children need a digital detox?”

Varför går forskningen isär om skärmtid?

Debatten om skärmtid fortsätter i rasande fart. Forskarna är inte eniga.
Vissa menar att hjärnans utveckling hotas och att appar är djävulens påfund. Andra menar att man tvärtom mår bättre av 2-3 timmars mobilanvändandet och att unga kan använda mobilen upp till 63 (!) timmar per dag utan att det påverkar ungas välbefinnande. Ja du läste rätt - 63 timmar/dag.

En forskare säger att på hennes arbetsplats menar man att det är riskfritt att använda mobiler och skärmar, men att nyheterna på kvällen säger tvärtom.
En stor studie på 17,000 ungdomar framställs som studien som har alla svar - skärmtid är inte orsaken till att allt fler unga drabbas av psykisk ohälsa.
Bloggen har skrivit om Anders Hansens bok Skärmhjärnan, Torkel Klingbergs debattinlägg, WHOs omdebatterade riktlinjer för skärmtid hos små barn (trots brist på evidens), Nutleys kritik mot tech-bolagen, ny forskning som indikerar att hjärnbarken hos barn tunnas ut, beteendeforskning, belöningssystemet och dopaminkickarna, överbelastning av hjärnan vilket medför sämre förmåga att fokusera, minnas och lära sig saker, larmet om den sk popcornhjärnan och kritiken mot den, forskning som visar på positiva effekter mm.

Sociala medier ger en onyanserad bild. Det hjälper inte att bara ropa VARG! Det blir inte mer sant för att man använder versaler, stora ord och starka färger i sociala medier och marknadsföring. Ord är makt. Använd dem nyanserat och med omtanke.
Att bara hävda och propagera ut en teori är inte trovärdigt. Men att överdriven och störande skärmtid i skola och hem ställer till det för många behöver man inte vara raketforskare för att fatta, men hur påverkar det våra hjärnor, beteende, känslor, välmående, sömn, vänner, fysiska aktivitet? Varje timme bakom skärmen tar tid från något av det.

Läs ett bra reportage med hjärnforskaren Nutley om forskningsläget här. Hon poängterar det bloggen brinner för, nämligen en helhetsbild och att fysisk aktivitet och sömn är viktigt för hjärnans förmåga och utveckling!
Läs ett reportage med Amy Orben här, som menar att skärmtid inte är anledning till psykisk ohälsa mm.

Screen time can affect kids, but the data is hard to measure. Here's why.

Är överdriven skärmtid dåligt för barns utveckling? Det kanske det är, men det är inget enkelt forskningsområde. Hur trovärdig är studier om små barns hjärnor? Läs hur invecklat det är här.
Men WHO har ju gett ut riktlinjer för hur mycket skärmtid små barn bör ha? Jovisst, men det är enligt försiktighetsprincipen.

Stor pågående studie i USA indikerar att skärmtid kan kopplas till förändringar av barns hjärnor. PULS+ skrev om studien idag och det sprids redan på sociala medier, utan att hänvisa till PULS+.

Den amerikanska myndigheten National Institutes of Health med doktor Gaya Dowling i spetsen har inlett en stor studie om skärmtid är skadligt eller inte för barn.

PULS+ skrev om studien idag, och flera aktörer sprider redan dagens inlägg på sociala medier, utan att hänvisa till PULS+ och länkarna. Inte helt ok att kopiera hur som helst. Bloggen gräver fram nyheter och anger källa, men det verkar vara rena rama vilda västern på sociala medier där det kopieras friskt. Men det är också ett bevis att PULS+ har en stor källa av kunskap och att vi påverkar utvecklingen.
Se YouTube-videon och nyhetsinslagen nedan.
Följ PULS+ och få del av det allra senaste före alla andra!

”Studien genomförs på inte mindre än 4 500 barn i åldern 9–10 år, och de första indikationerna har redan kommit. Forskarna kan konstatera att det förekommer en för tidig förtunning av hjärnbarken bland barn med mer än sju timmars skärmtid om dagen, något som skulle kunna påverka förmågan att bearbeta infomration från omvärlden”.
Dr Gaya menar att man måste följa barnen över en längre tid för att se om det finns ett säkert samband eller inte. Läs mer här och se vad amerikanska medier anser. Lite skrämmande, intressant och aktuellt.

Appen som mäter skärmtid och fysisk aktivitet har blivit många föräldrars favorit.

Malin Sjöstrand och Martin Hollstrand har tagit fram appen Scriin som både mäter skärmtid och fysisk aktivitet.

”– Det är ett enkelt sätt att visa vad vi faktiskt ägnar tiden till. Man tror sällan att man sitter så många timmar framför skärmen som man gör. Och man vill gärna också tro att man rör på sig mer. Barn ska röra på sig minst 60 minuter per dag.
Många smarta telefoner har redan en funktion som både mäter skärmtid och visar hur vi använder den. Räcker inte det?
– Vi försöker utveckla kopplingen till fysisk aktivitet på ett bättre sätt och har inlett ett samarbete med flera skolor. Istället för mobilapp har vi tagit fram en mätare som barnen kan ha i fickan. När vi körde ett test i en skola i Borås i våras var det många som slogs av hur mycket tid de ägnade sina mobiler istället för att röra på sig, säger Malin Sjöstrand”. Läs dagens tidningsreportage om mamman som tyckte att sonen spelade för mycket här.

Bra podcast om hur mobilen påverkar hjärnan.

Jag kan rekommendera en bra podcast med där bl.a. Anders Hansen diskuterar skärmtid och mobiler med Nora Volkow, en av världens mest respekterade hjärnforskare. På med promenadskorna och hörlurarna och lyssna på hur vi förändrat vårt beteende på extremt kort tid!

SVT: Emma Frans slår hål på myterna: Så mycket skärmtid är dåligt .

Skärmtid, popcornhjärnan och skärmhjärnan diskuteras flitigt och det framförs krav på mobilförbud i skolan osv. Vad är sant och vad är myt? WHOs nya rekommendationer som jag skrev om tidigare är inte vetenskapligt belagda, utan bygger på försiktighetsprincipen. Rekommendationerna ska därmed tas med en nypa salt. Som vanligt ska man ha kunskap och inte bygga sin uppfattning på rubriker och diskussioner i kaffesoffan.
Se SVT-inslaget här.

De 4 hetaste reportagen om skärmtid, mobiler och digitaliseringen och hur det påverkar barn och vuxnas hjärna, inlärning, hälsa, relationer, empati osv!

Mobiler och skärmtid är, precis som bloggen förutspådde i december, väldigt hett i media just nu.
Hur påverkar ett överdrivet användande vår hjärna, vårt beteende, inlärning, hälsa, relationer mm? Det har gått så långt att barnläkare ordinerar föräldrar att leka mer med sina barn. Elever använder inte datorer och mobiler till det som det är avsett för. Det vore lätt att skylla på eleven. Men kan felet vara att våra mobiler är konstruerade så att vi helt plötsligt sitter och tittar på något annat än antikens historia? Vi går tillbaka till hjärnans belöningscentrum för att hitta förklaringen. Nedan ser du 4 bra inslag som alla borde läsa och se. Om man hellre vill läsa det i pappersformat, så köp Anders Hansens nya bok "Skärmhjärnan".

1. Psykiatern Anders Hansen om mobilberoende: ”Amerikanska barn leker inte längre” (TV4).

2. Experten: ”Släng ut mobilen ur sovrummet” (SVT)."Vår skärmanvändning har ökat markant de senaste 10-12 åren. Effekterna av denna snabba omläggning av vårt beteendemönster vet vi ännu inte fullt ut. Men vi vet en del, förklarar överläkaren i psykiatri Anders Hansen.
– I dag vet vi att så fort mobilen befinner sig i sovrummet så sover man i snitt 21 minuter mindre. Mitt första råd till personer med sömnsvårigheter är alltid att slänga ut mobilen ur sovrummet först, säger Hansen."

3. Hjärnforskare varnar: Skolan digitaliseras i blindo.

”Vi skulle aldrig introducera ett nytt läkemedel till patienter utan att först ha prövat det i forskningsstudier. Men när det kommer till barns lärande introducerar vi ny teknik utan att veta att den inte skadar. Digitaliseringen av skolan riskerar att resultera i ett nytt kunskapsras som det tar lång tid att återhämta sig från, skriver hjärnforskaren Torkel Klingberg.

4. Barn- och ungdomspsykiatriker varnar för att överdriven skärmtid ger oss en popcornhjärna.
"”Experterna har skapat ett nytt begrepp: popcornhjärna. Det är benämningen på dem som sitter länge och spelar framför en skärm där olika saker poppar upp och lockar deras uppmärksamhet. Det är några minuter på Facebook, några på Twitter, några på Youtube, en snutt med nyheter, en koll på mejlen och så vidare. Att byta fokus i rasande fart och samtidigt stimuleras av nya saker belastar centret för uppmärksamhet och stör koncentrationen. Det ger oss en popcornhjärna. Hjärnan poppar omkring i tusen tankar hit och dit. Det orsakar hjärnstress och i det läget fungerar hjärnan långsammare.”

Ökat stillasittande, stress, en översvämmad hjärna och sömnsvårigheter blir allt vanligare. PULS+ har under en lång tid arbetat för att utveckla nya goda vanor för bättre hälsa, välmående och inlärning. Strong Body Strong Mind.

Heta trender 2019: Skärmhjärnan och pocornhjärnan

Vi blickar framåt 2019. Vilka ämnen känns heta just nu? Första gissningen handlar om att överdriven skärmtid påverkar alltfler negativt, och pendeln är på väg att slå tillbaka. Hjärnan och kroppen är inte byggd för dagens stillasittande livsstil och digitaliserade värld.

Börja med att läsa reportaget om popcornhjärnan. Den måste ALLA läsa!
Om några veckor kommer Anders Hansen ut med en ny bok som heter ”Skärmhjärnan: Hur en hjärna i osynk med sin tid gör oss stressade, deprimerade och ångestfyllda”.
Ämnet kommer garanterat att diskuteras i TV-soffor, på skolor och fortbildningar.

 

Läs reportaget ”Students are Better Off without a Laptop in the Classroom” som bygger på en studie som visar att digitaliseringen av undervisningen inte bidrar till ökade kunskaper. Användning av laptops mm distraherar och försvårar inlärning. Hur använder barn och ungdomar datorn och mobilen? Onekligen intressant och värt att diskutera på varje skola. It’s time for a change!
”Our results showed that nonacademic Internet use was common among students who brought laptops to class and was inversely related to class performance. This relationship was upheld after we accounted for motivation, interest, and intelligence. Class-related Internet use was not associated with a benefit to classroom performance.”

En systematisk översikt på hur skärmtid påverkar barn och ungdomar hälsa och välmående från 2018 visar att ”There is evidence that higher levels of screentime is associated with a variety of health harms for CYP, with evidence strongest for adiposity, unhealthy diet, depressive symptoms and quality of life”. CYP betyder ”Children and Young People”). Men det finns fortfarande ganska få bra studier.