RF: Rörelsesatsning i skolan.

RF har fått i uppdrag av regeringen att göra en satsning för mer rörelse i skolan för barn mellan F-årskurs 6.
Rörelsesatsning i skolan syftar till att förbättra folkhälsan, välbefinnandet och skolresultaten.
Det handlar bla om rörelseförståelse, som i skolans ämnesplan kallas för kroppslig förmåga och som WHO kallar för physical literacy.

RF skriver bl.a. att ”Forskning visar att barn som rör på sig presterar bättre i skolan. Rörelse gör att barnen:
- lär sig bättre
- kan koncentrera sig bättre
- får bättre arbetsminne
- ökar sitt självförtroende.”
Jag rekommenderar, som vanligt, att du läser om Rörelsesatsningen i sin helhet.

Men det sitter som en tagg i mitt hjärta. När ska man rörelsesatsa på de som är mest stillasittande, stressade och som har mest psykisk ohälsa i skolan? Vilka är det? De bortglömda.

Roligt tips! Tankeväckande experiment om fysisk aktivitet och hjärnan. Fantastiskt eller hur?

Bloggen och PULS+ brinner för the body-brain-system. Kropp och hjärna är intimt sammankopplat och det vi gör och inte gör påverkar hjärna, välmående, kognition mm. Videon ovan är tankeväckande och kan användas för att diskutera hjärnkunskap, neuroplasticitet, hur hjärnan lär och det är roligt. Use it or lose it.

Long live physical education!

Aktiva klassrum, aktiva raster och aktiv pedagogik i all ära, men inget går upp mot undervisning i Idrott & hälsa med utbildad och engagerad personal. Ämnet har nedvärderats och minskat runt om i världen pga dåliga studieresultat, besparingar, reformer, okunskap mm. Många skolor har upptäckt att mer fysisk aktivitet med bra kvalitet ger resultat i form av bättre hälsa och inlärning. Bunkefloprojektet är vårt bästa exempel. Idrott varje dag. Med tanke, kunskap och kvalitet. Och det behövs utbildad personal och skolledning med sunt förnuft.
En amerikansk rapport visar att 32% av barn och ungdomar mellan 2-19 är överviktiga och feta, mycket stillasittande och inaktiva, når inte de rekommenderade nivåerna av fysisk aktivitet och de får inte tillräckligt med idrottsundervisning i skolan.
Det finns tyvärr många missuppfattningar om vad idrott och hälsa är. Många myter att slå hål på. Mycket okunskap. Mycket revirtänkande.
Många idrottslärare ska vara självkritiska, Hur kan vi förbättra undervisningen? På gymnasiet har vi hela sju mål att uppfylla på mycket lite tid. Politiker genomför reformer på grundskolan, men inte på gymnasiet. Varför glömmer eller väljer beslutsfattarna bort idrott och hälsa för våra ungdomar när de vet vilken stor betydelse det har för livslång hälsa, välmående och inlärning?
Det är ett mysterium.
Aktiva raster, skoltransporter, brain breaks mm är bra, men låt det aldrig ersätta mer undervisning i idrott och hälsa där vi utvecklar rörelseförmåga, kvaliteter, individuell utveckling mm med utbildad och duktig personal. Long live physical education!

Under de närmaste veckorna slår vi hål på vanligaste myterna. Följ bloggen och hör gärna av dig med tankar och funderingar!

Topplistan 2018. Nr:1 Den ultimata träningen för hjärnan.

Över 10,000 besökare läste "Den ultimata träningen för hjärnan". Det toppar året och hjärnan är hetare än någonsin. GIH har fått ett väldigt stort anslag för att bedriva studier om fysisk aktivitet och hjärnan. En del av pengarna kommer från stora multinationella bolag som är intresserade av hur man rör sig rummet osv.
Vilken är den ultimata träningen för hjärnan? Är det bara puls som gäller?
I dagsläget finns det tung forskning som visar på samband mellan pulshöjande fysisk aktivitet och hjärnan, men det växer sakta men säkert fram en ny karta på "Rörelsehjärnan".
Bunkefloprojektet och Stavangerprojektet visar med all motorikträning är viktigt för barns utveckling och inlärning. Det finns några nya studier som visar hur styrketräning påverkar hjärnan, så det finns all anledning att träna allsidigt för både kropp och knopp.

Bilden kanske inte är helt korrekt och fullständig, men kan vara intressant som diskussionsunderlag.

- Olika aktiviteter påverkar hjärnans struktur och (exekutiva) funktioner.

- Fysisk aktivitet ger bättre hjärnhälsa, dvs organet fungerar bättre.

- Personer i god fysisk form har bättre kognitiva förmågor och en bättre hjärnhälsa.

- Högintensiv träning utsöndrar tex mer BDNF som tar hand om, stärker och skapar nya hjärnceller.

- Lågintensiv träning i form av yoga mm kan stärka tex koncentration.

- Neuroplasticitet är ett tvåeggat svärd. Hjärnan anpassar och formar sig efter vad du gör och inte gör. En stillasittande och inaktiv livsstil formar tyvärr också hjärnan. Barn och ungdomars hjärnor växer och mognar först vid 24-årsåldern. Barns hjärnor är extra plastiska. Hur påverkar en inaktiv livstil barns hjärnor?

- De flesta känner numera till att pulsträning ökar blodflödet till hjärnan med 20%. Men vissa pulsövningar minskar faktiskt blodflödet till hjärnan! Det kan med andra ord ge oönskad effekt?

Den största frågan, enligt mig, handlar om de stora individuella skillnaderna. Det bästa är att individualisera och att få eleven att utvecklas utifrån sina mål och förutsättningar. Det kräver kunskap och insikt. 

I år har man i USA startat ett av världens största forskningsprojekt, där man ska försöka få fram redskap så att läkare ska kunna ge "Fysisk aktivitet på recept" på individuell basis.

Med tanke på att fler barn och ungdomar mår allt sämre psykiskt, så kommer vi att se FaR användas i skolans värld. Det pågår ett intressant pilotprojekt i Helsingborg och det ska bli intressant att se deras resultat till våren.

Forskning visar att motion motverkar åldrandet och till och med kan göra hjärnan yngre. Det är en unik effekt. Inget annat påverkar hjärnan på det sättet som fysisk aktivitet gör. Det är aldrig för sent att börja en positiv hälsofrämjande livsstil.

Läs ett bra reportag från hösten 2017 här.

"If you’re not active, do something that you enjoy. The best exercise is the kind that you’ll actually do."

"Intellectuals solve problems, geniuses prevent them" (Einsten)

Bloggen återkommer efter nyåret med en titt i kristallkulan.
Vilka är de hetaste trender och nyheterna 2019.
Ett tips är att använda filmen med Paul Zientarskis föreläsning i Helsingborg 2018  som en kickoff med kollegor och chefer. Use it.

Idag berättade professor Dean Kriellars om Physical Literacy på Linnéuniversitetet i Växjö. En Sverigeunik rörelsesatsning för ett rörelserikt samhälle.

Dean Kriellaars föreläser, utbildar och inspirerar personer runt om i Sverige. Det handlar om Physical Literacy, som ofta översätts till rörelserikedom, rörelseförståelse eller kroppslig förmåga. Projektet Change The Game står bakom rörelsesatsningen för skapa ett rörelserikt samhälle. Barn är rörelserika när de har utvecklat många rörelsefärdigheter, byggt upp självförtroende och motivation att röra på sig för att vara fysiskt aktiva för resten av livet. Två nyckelord är glädje och socialt utbyte, och Kriellaars betonar vikten av att samverka.
Deltagarna på Linnéuniversitet fick med sig kunskap, idéer och konkreta övningar. Det finns många ungdomar som är ”rörelseosäkra” i skolan idag och frågan är hur man ska få dem rörelserika? Dean Kriellaars arbetar över hela världen och helhetskoncept Physical Literacy har kommit för att stanna. Häng med på resan du med.
Är ni beredda?
Klara.
Färdiga.
Lek!

Konceptet "Physical literacy" – ett koncept och modell som kan vara nyckeln till rörelseglädje.

Physical literacy är ett koncept som ska stärka livslång fysisk aktivitet.

Begreppet nämns allt oftare och föreläsningarna blir allt fler. Man skulle kunna översätta det med "rörelserikedom" eller "rörelseförståelse". Se den korta videon, där den kanadensiska professorn Dean Kriellaar berättar om konceptet. Att träna i ett positivt socialt sammanhang kan vara helt avgörande för lusten att träna. "Physical literacy is the motivation, confidence, physical competence, knowledge, and understanding to value and take responsibility for engagement in physical activities for life." Kan en bred och väl utvecklad rörelseförmåga påverka fysisk aktivitet genom hela livet? Tanken är att aktivera människor och genom rörelseskolning öka kompetens och självförtroende hos barn, ungdomar och vuxna, så att de kan utöva en eller flera idrotter eller byta idrott eller motionsform när som helst under livsresan. Physical literacy är ett viktigt begrepp i förståelsen för hur vi kan öka den fysiska aktiviteten och att vi har ett gemensamt ansvar att sätta folk i rörelse för hälsans skull. Man betonar rötelseglädje, samverkan och samarbete för att lyckas.

Physical literacy omnämns i gymnasiets kurs Idrott & hälsa 1 (Kunskapskraven och Bedömningsstödet sid 9), där Skolverket skriver att det påminner mycket om begreppet kroppslig förmåga.