Exploring the Brain-Body Connection Through Exercise (with Dr. John Ratey)

På med lurarna och lyssna på en av pionjärerna Dr Ratey, som pratar om the body-brain connection. Detta är en av grundbultarna i PULS+. Kropp och hjärna är intimt sammankopplat och det du gör och inte gör påverkar hjärnan. Det är väldigt intressant och tankeväckande. PULS+ föreläsning ”Strong Body Strong Mind” ger en bra bild av sammanhang och vad som händer.
Lyssna på podden här.

Sömn, fysisk aktivitet och hjärnan: Fysisk aktivitet kan leda till längre och bättre sömn hos tonåringar.

Tonåringar behöver runt 8-10 timmars sömn. 75% sover mindre än 8 timmar, och det påverkar självklart allt inkl studieprestation och inlärning.
En ny studie på drygt 400 st 15-åringar visar att medel- och högintensiv fysisk aktivitet kan leda till att tonåringar sover längre och bättre. Man använde objektiva mätmetoder för både aktivitet och sömn, men pågick endast i en vecka. Tvärsnittsstudien visar att det finns ett samband. ”Summary: Teens who exercise get to sleep earlier, sleep for longer and have improved quality of sleep over those who are less active”.
Men man ska akta sig att dra för långtgående slutsatser av endast en studie.

Hur ser den samlade forskningen ut då?
De nya amerikanska riktlinjerna har för första gången med sambandet mellan fysisk aktivitet och sömn. Jag har lyssnat på våra egna experter som menar att forskningen spretar. Kanske vågar de revidera sin uppfattning när amerikanerna tar nya steg?

Statistiska centralbyråns undersökning av barns levnadsförhållanden 2017–2018 visar att barn har problem med sömnen. SCBs undersökning uppmärksammas av alla större medier.
Följande siffror är hämtade ur SCB-undersökningen "Barns levnadsförhållanden 2017/2018".

Barn i åldern 12–18 år har svarat på de fyra frågorna.

1. Har svårt att somna minst en gång i veckan:

Alla: 34 procent

Flickor: 39 procent

Pojkar: 30 procent

2. Har svårt att somna flera gånger i veckan:

Alla: 18 procent

Flickor: 22 procent

Pojkar: 14 procent

3. Har sovit dåligt minst en gång i veckan:

Alla: 24 procent

Flickor: 29 procent

Pojkar: 21 procent

4. Har sovit dåligt flera gånger i veckan:

Alla: 13 procent

Flickor: 16 procent

Pojkar: 10 procent

Promoting moderate to vigorous physical activity may help to elicit earlier bedtimes, lengthen sleep duration, and increase sleep efficiency in adolescents

Vad är PULS+?

PULS+ står för något positivt. Här vinner alla något. Puls för alla!
Puls kan följas av matematik eller annat ämne i ett ämnesövergripande arbete (forma egna mål).
Plusset står även för mer fysisk aktivitet. Barn och ungdomar ska, enligt de rekommenderade vetenskapliga riktlinjerna, röra sig minst 60 minuter/dag och en stor del ska vara pulshöjande (men lekfullt, varierat osv).
Plusset står också för ansträngning. Den som anstränger sig vinner desto mer. Vad vinner du om du arbetar med högre puls (medel- till högintensivt) och vad kan tex grit och growth mindset innebära på matten?
Puls+ är ett skol- och undervisningsutvecklingsprojekt som brinner för mer allsidig daglig fysisk aktivitet för alla. Hjärnforskning och kognitiv neurovetenskap visar att goda vanor och fysisk aktivitet är viktigt för hjärnan. PULS+ lyfter fram exekutiva funktioner som selektiv uppmärksamhet (koncentration), arbetsminne, problemlösningsförmåga mm.

PULS+ startade som ett pilotprojekt 2014. Det fanns inga liknande projekt på den tiden. Pionjärarbetet innebar mycket arbete. Vi läste all relevant forskning, kontaktade forskare och universitet i både Sverige och USA och Paul Zientarski, Naperville USA, ställde upp som mentor.
Vi plockade in aktuell forskning om hur fysisk pulshöjande aktivitet kan påverka hjärnan och ville undersöka om det kunde ge resultat hos våra ungdomar med våra lokala resurser och förutsättningar.
Vi samlade in data och vår oberoende analytiker gjorde mätningar/utvärderingar av det tvååriga pilotprojektet.
Varför mäta? Pulsträning har redan många vetenskapligt bevisade effekter. Det är positivt för eleverna att få mer fysisk aktivitet. Där vinner alla något. Förutom detta, så ville vi veta om aerob pulshöjande fysisk aktivitet kan påverka problemlösningsförmåga, koncentration, arbetsminne, akademisk prestation, inlärning mm. Vi ville även väcka debatten om behovet av mer fysisk aktivitet för barn och ungdomar.
Att genomföra mätningar visade sig vara svårt och det kommer in för mycket ”brus”, vilket medför att de resultaten snarare utvecklade vårt eget arbete.

PULS+ resulterade i praktiknära forskning, då utvecklingsavdelningen i Helsingborg designade PULSSTUDIEN I HELSINGBORGS STADS SKOLOR 2018. Den är genomförd på ett vetenskapligt korrekt sätt. Forskare har säkrat att den ska hålla för att publiceras.
Studien per-viewas just nu och resultatet av den borde komma ut närsomhelst. Många har hört av sig om den, men forskarna har ett strikt arbetssätt och det tar sin tid. Lång tid...

Det ska nämnas av pilotprojektet PULS+ skapat ringar på vattnet både nationellt och internationellt. Det finns idag 100-tals ”pulsprojekt” på olika skolor. De ser väldigt olika ut.
PULS+ är ett nytt och positivt sätt att öka den fysiska aktiviteten.
Eleven ska tex:
- utgå från sina egna förutsättningar
- få feedback på dagens lektion
- arbeta i medel- och högintensiv zon (aerob mvpa exercise)
- reflektera hur det påverkar hälsa, välmående, hjärnhälsa, de exekutiva förmågorna mm.
- arbeta med en bredd av aktiviteter
- kunna delta aktivt (undvik tex avbytare, målvakter, köer, stora lagspel, utslagningar, långa pauser mm)
- utveckla rörelseglädje, rörelserikedom och rörelseförståelse ska stärka det fysiska självförtroendet
- utvärdera aktiviteter och utforma nya
- vara nyfiken, engagerad och kunna påverka innehållet
- ha kunskap och förståelse om effekterna av ”mvpa exercise” (pulsträning). Teoretiskt, praktiskt och på grupp- och individuell nivå.

PULS+ har precis som verkligheten förändrats under åren. Bloggen innebär mycket oavlönat arbete, men ger också mycket tillbaka. Pulsstudien har följts upp av en ny studie på elever i årskurs 2. Praktiknära forskning (Länk) handlar om att utveckla och förbättra undervisningen i skolan på ett vetenskapligt sätt. PULS+ är kanske helt ensam om att driva skol- och undervisningsutveckling på detta sätt? Om det finns liknande forskning, så kontakta oss på arne.kastenbom@helsingborg.se.

PULS+ arbetar för mer fysisk aktivitet och goda vanor för bättre hälsa, välmående, hjärnhälsa och kognition. Kropp och hjärna är intimt sammankopplat i det sk body-brain system. Det vi gör och inte gör påverkar oss på olika sätt. Konceptet Strong Body Strong Body utgår från helheten och den senaste forskningen. Vill du veta mer? Kontakta PULS+.

Roligt tips! Tankeväckande experiment om fysisk aktivitet och hjärnan. Fantastiskt eller hur?

Bloggen och PULS+ brinner för the body-brain-system. Kropp och hjärna är intimt sammankopplat och det vi gör och inte gör påverkar hjärna, välmående, kognition mm. Videon ovan är tankeväckande och kan användas för att diskutera hjärnkunskap, neuroplasticitet, hur hjärnan lär och det är roligt. Use it or lose it.

Kampen om din uppmärksamhet!

Det pågår en ständig kamp om din uppmärksamhet. Vad driver dina handlingar? I grunden är det hjärnans belöningscentrum som avgör vad du gör och inte gör. PULS+ deltar i forskningsprojekt där forskare mäter hur pulshöjande fysisk aktivitet påverkar uppmärksamhet, arbetsminne och inlärning hos barn och ungdomar. Mobiler och skärmar är kanske det aktuellaste exemplet på hur något har ”hackat sig in” i hjärnan och som stjäler din uppmärksamhet var 10:e minut!
Tar man hänsyn till hur hjärnan fungerar på din arbetsplats, skola osv? Har ni kunskap om gur hjärnan fungerar? Kropp och hjärna hänger ihop i ett komplext nätverk som kallas the body-brain system. Vill ni veta mer? Kontakta PULS+.

Bilder från PULS+ föreläsning på UR play och SVT.

Aktuellt: Varför presterar pojkar sämre än flickor i skolan?

I tidigare inlägg har jag tagit upp statistik och forskning om de försämrade studieresultaten i de svenska högstadie- och gymnasieskolorna.
Uppdatering 17/1: Flickorna i årskurs 9 har 12% bättre meritvärden än pojkarna.
Skolverket rapport publicerades: ”Killarna halkar fortfarande efter i skolan. I ett par år har skillnaden mellan tjejers och killars grundskolebetyg varit mycket stor, och i mer än var tredje kommun växer nu gapet. Det visar Dagens Samhälles analys av Skolverkets statistik.”. Läs mer här. Ämnet är aktuellt och hett!

Flera från varandra oberoende studier visar att flickor presterar bättre studieresultat än pojkar oavsett socioekonomisk bakgrund, bostadsort eller etnicitet och skillnaden i resultat tenderar att öka.
Flickorna har sprungit om pojkarna.
Varför presterar pojkarna sämre? Det finns många förklaringar.
Går det att förändra?

Finns det generella skillnader i biologi, hjärnans utveckling och mognad?
Svaret är att flickor och pojkars hjärna utvecklas i olika takt. Flickors hjärnor är som störst vid 10-11 års åldern, deras pubertet kommer tidigare och den hormonella påverkan på hjärnan ser olika ut. Pojkars hjärnvolym är som störst vid i 14-15 årsåldern.
En av de viktigaste faktorerna för lärande är uppmärksamhet, som till stor del är kopplad till hjärnans mognad och som förklarar skillnader i skolprestationer mellan könen. Uppmärksamhetsstörning missgynnas tex av undervisning där man ska söka kunskap på egen hand. Distraktioner är rena giftet för koncentration och uppmärksamhet och det finns gott om det både i skola och fritid, vilket i sin tur eldar på hjärnans belöningssystem. Skolarbetet påverkas. Givetvis.
Psykologer, hjärnforskare och läkare pratar om hjärnans utveckling i termer som ”golden time” och ”use it or use it” för att förklara hjärnans utvecklingsfaser. När är hjärnans som mest mottaglig för inlärning? Finns det faser som är extra vikitiga? Hur mognar hjärnan? Vilka områden mognar först och hur påverkar det barn och ungdomar? Har dagens skola anpassat sig till det här överhuvudtaget eller fortsätter man arbeta ”så som man alltid har gjort”?

I vår Pulsstudie 2018 såg vi att pojkarna i årskurs 7 förbättrade sin koncentration mer än flickorna. Skillnad är statistiskt säkerställd av forskare.

Det finns fler förklaringar till pojkarna försämrade studieresultat än biologi.
Vill du veta mer? Kontakta PULS+.

4 tips för en hjärnstark skola och arbetsplats. Det är dags att förändra skola och arbetsplatser i grunden.

Vi blickar framåt året 2019, som blir ”hjärnans år”!
(Boka föreläsningen Strong Body Strong Mind med workshops via arne.kastenbom@gmail.com).

Hjärnan har aldrig ställts inför en sådan snabb dramatisk förändring av sin omgivning som skett under de senaste 100 åren. Den är inte anpassad till dagens situation. För att möta de utmaningar som nu väntar oss, måste skolan och arbetslivet förändras i grunden. 3 av 10 tar inte gymnasieexamen, vilket är ett stort misslyckande. Pojkarna klara sig allt sämre.

4 faktorer för bättre prestation och inlärning:

1. Utgå från hur hjärnan fungerar. Undervisa i hjärnkunskap! Utforma arbetsdag, schema och arbetsplats på ett hjärnsmart sätt. Bygg in goda vanor för en hälsa i balans och maximal prestation.

2. Ta tillbaka din koncentration!
Man kan träna upp koncentrationen. Koppla ihop det med känslan av att lyckas.
Förstå sambanden mellan goda livsstilsvanor, fysisk aktivitet, ansträngning (grit och inre motivation), koncentration och känslan av att lyckas.
Frisättning av hjärnans dopamin påverkar våra handlingar och koncentration.
Minska ner disktraktioner från mobiler, stress, multitasking, klassrumsmiljön, ljud mm.
Regelbunden fysik aktivitet och daglig rörelse är naturligt för hjärnan. Ge den rätt förutsättningar. Varje dag.

3. Träna din kreativitet och utveckla ditt tänkande.
Vad innebär det är att gå i skolan eller att arbeta? Utbildning och träning i kreativitet måste bli obligatoriskt på alla stadier. Förmågan att skapa nya användbara idéer och hitta nya vägar att lösa problem är viktigt för framtiden. Det krävs grundkunskaper i aktuellt ämne och att man tränar och utvecklar sin kreativitet kontinuerligt. Lättare fysisk aktivitet kan gynna kreativiteten.

Utveckla tänkandet (metakognition) genom att förstå hur saker hänger ihop. Engagera dig i ditt eget tänkande och lärande, känslor, nyfikenhet och självförtroende. Men tro inte på allt som du tänker. Dina minnen förändras. Hm...

4. Lär dig stresshantering.
Stress påverkar hela kroppen, från hjärnans kemi, synapser, strukturer och gener till beteende, förståelse, minne och inlärning. Det handlar om att förstå sammanhanget. Lär dig att förstå och hantera stress (se bilden nedan).

Aktiva klassrum med aktiv pedagogik som stärker de centrala exekutiva funktionerna och kognition växer sig allt starkare. Arbeta strukturerat efter hur hjärnan fungerar för bättre inlärning, maximal prestation och en hälsa i balans.

Topplistan 2018. Nr:1 Den ultimata träningen för hjärnan.

Över 10,000 besökare läste "Den ultimata träningen för hjärnan". Det toppar året och hjärnan är hetare än någonsin. GIH har fått ett väldigt stort anslag för att bedriva studier om fysisk aktivitet och hjärnan. En del av pengarna kommer från stora multinationella bolag som är intresserade av hur man rör sig rummet osv.
Vilken är den ultimata träningen för hjärnan? Är det bara puls som gäller?
I dagsläget finns det tung forskning som visar på samband mellan pulshöjande fysisk aktivitet och hjärnan, men det växer sakta men säkert fram en ny karta på "Rörelsehjärnan".
Bunkefloprojektet och Stavangerprojektet visar med all motorikträning är viktigt för barns utveckling och inlärning. Det finns några nya studier som visar hur styrketräning påverkar hjärnan, så det finns all anledning att träna allsidigt för både kropp och knopp.

Bilden kanske inte är helt korrekt och fullständig, men kan vara intressant som diskussionsunderlag.

- Olika aktiviteter påverkar hjärnans struktur och (exekutiva) funktioner.

- Fysisk aktivitet ger bättre hjärnhälsa, dvs organet fungerar bättre.

- Personer i god fysisk form har bättre kognitiva förmågor och en bättre hjärnhälsa.

- Högintensiv träning utsöndrar tex mer BDNF som tar hand om, stärker och skapar nya hjärnceller.

- Lågintensiv träning i form av yoga mm kan stärka tex koncentration.

- Neuroplasticitet är ett tvåeggat svärd. Hjärnan anpassar och formar sig efter vad du gör och inte gör. En stillasittande och inaktiv livsstil formar tyvärr också hjärnan. Barn och ungdomars hjärnor växer och mognar först vid 24-årsåldern. Barns hjärnor är extra plastiska. Hur påverkar en inaktiv livstil barns hjärnor?

- De flesta känner numera till att pulsträning ökar blodflödet till hjärnan med 20%. Men vissa pulsövningar minskar faktiskt blodflödet till hjärnan! Det kan med andra ord ge oönskad effekt?

Den största frågan, enligt mig, handlar om de stora individuella skillnaderna. Det bästa är att individualisera och att få eleven att utvecklas utifrån sina mål och förutsättningar. Det kräver kunskap och insikt. 

I år har man i USA startat ett av världens största forskningsprojekt, där man ska försöka få fram redskap så att läkare ska kunna ge "Fysisk aktivitet på recept" på individuell basis.

Med tanke på att fler barn och ungdomar mår allt sämre psykiskt, så kommer vi att se FaR användas i skolans värld. Det pågår ett intressant pilotprojekt i Helsingborg och det ska bli intressant att se deras resultat till våren.

Forskning visar att motion motverkar åldrandet och till och med kan göra hjärnan yngre. Det är en unik effekt. Inget annat påverkar hjärnan på det sättet som fysisk aktivitet gör. Det är aldrig för sent att börja en positiv hälsofrämjande livsstil.

Läs ett bra reportag från hösten 2017 här.

"If you’re not active, do something that you enjoy. The best exercise is the kind that you’ll actually do."

"Intellectuals solve problems, geniuses prevent them" (Einsten)

Bloggen återkommer efter nyåret med en titt i kristallkulan.
Vilka är de hetaste trender och nyheterna 2019.
Ett tips är att använda filmen med Paul Zientarskis föreläsning i Helsingborg 2018  som en kickoff med kollegor och chefer. Use it.

Studie om fysisk aktivitet och koncentrationen hos 10-13-åringar.

Vissa studier är intressantare än andra. Här kommer en favorit på 10-13 åringar.

Grupp 1 satt och arbetade i klassrumsmiljö hela morgonen.
Grupp 2 hade 20 minuter fysisk aktivitet efter 90 minuter.
Grupp 3 hade 20 minuters fysisk aktivitet före och efter 90 minuters teoretiskt arbete.
Vem fick bäst resultat?

Barn som förbättrade sin kondition stärkte även sin exekutiva förmåga.

En stor studie på barn undersökte effekterna av daglig fysisk aktivitet. Barnens kondition förbättrades. Det intressanta var att deras exekutiva förmåga stärktes. De hade lättare att bortse från distraktioner, kunde  hålla och processa information och de blev bättre på multitasking. Mer fysisk aktivitet har många fördelar och många vinnare.

Zero Hour. En bra start på dagen?

Hur får man bästa möjliga start på en dag/skoldag?
Time skriver om ”5 Ways to have a more productive morning according to science”.
1. Sömnen. Lägg dig i tid, stig upp tidigt och starta dagen när andra fortfarande snoozar. Are you an early bird? Grattis! (För äldre tonåringar nämns det tex i Vetenskapens Värld att ”later school starts” skulle vara bättre. Min reflektion.)
2. Starta dagen med meditation för att kunna fokusera på vad som ska hända.
3. Alternativt startar du dagen med fysisk aerob träning som stärker allt från minnet och tänkande till stresstålighet och depression. Du presterar helt enkelt bättre.
4. Ät en bra frukost. Ett tips är att äta bra protein som tex ägg och att undvika kolhydrater.
5. Utför dina svåraste uppgifter först.

Kan man arbeta med detta i skolan? Absolut! Zero Hour är ett utmärkt exempel.
Paul Zientarski, Phil Lawler och Phil Duncan genomförde Zero Hour på Naperville Central High School, USA. Eleverna började helt enkelt skoldagen tidigare och med fysisk pulshöjande aktivitet. Eleven tävlade inte mot andra utan utgick från sina egna förutsättningar. I Naperville hade faktiskt eleverna pulsutrustning långt innan de hade internet! Det var viktigt att alla elever kunde lyckas genom att arbeta i minst 65% av sin maxpuls. Efter den fysiska aktiviteten hade eleverna lektioner i krävande ämnen som språk eller matematik. Zero Hour visade på så pass positiva resultat (+17% jämfört med sömntutorna som fick +10.7%) så att man fortsatte utveckla konceptet till Learning Readiness PE, och det blev omtalat nationellt och internationellt när det omnämndes av Dr John Ratey.
Naperville Central High School har idag kanske USA’s smartaste och mest vältränade (fittest) elever. De har utvecklat idrottsämnet på många sätt under lång tid och har idag resurser i världsklass.
En elev som mår bra presterar bra.

Seinäjoki-modellen ger anmärkningsvärda resultat.

Aktuellt uppmärksammade ”Seinäjokimodellen” i ett långt inslag idag och resultaten är anmärkningsvärda. Man har nämligen fått kurvorna för barnfetma att vända neråt. Resultaten har gjort Seinäjoki till en internationell förebild i synnerhet efter att WHO skrivit om projektet, som startade 2013. Man har bl.a. gjort om schemat så att alla får minst 50 minuter rast/dag, där eleverna kan välja mellan en rad olika aktiviteter. Man använder det statliga programmet ”Skolor i rörelse” som ger inspiration till att skapa aktiva klassrum, minska stillasittandet, lektionssalar möblerade med stå-bord och aktivitet, aktiv pedagogik osv. Det finns verkligen många fantastiskt bra metoder som gynnar både hälsa och inlärning.
Hur mycket rör sig en elev på högstadiet i Seinäjoki? 10-15 timmars rörelse varje vecka för en vanlig elev.
Daglig rörelse, aktiva klassrum, aktiv pedagogik och bra kost står i centrum. Nyttigare mat, inga läsk och godis och inga mobiler under skoldagen låter som en dröm i mina öron. När tar stadsfullmäktige ett sådant beslut hos oss? Var 5:e pojke och flicka i Sverige har övervikt och fetma, diabetes typ 2 kryper ner i tidiga tonåren, så det borde vara otroligt intressant att lära sig av projektet i Finland.

"Running from distractions" (Dr John Ratey)

När jag bläddrar i boken SPARK av John Ratey, så börjar kapitlet om "Attention Deficit" med orden "Running from Distraction". Idag delar han ett bra reportage "More than just genes: Levaraging sleep, exercise and diet to improve ADHD". Klart läsvärd med en del bra forskning och konkreta tips! Arv, gener, miljö och livsstilsfaktorer påverkar oss i ett sammansatt system. The body-mind-connection.

Psykisk ohälsa ligger högst upp på dagordningen.

Depression och ångestsyndrom tillhör de stora folksjukdomarna och drabbar människor i alla åldrar. Uppskattningsvis drabbas 25 procent av befolkningen någon gång i livet av ångestsyndrom. Risken att insjukna i en depression är cirka 36 procent för kvinnor och 23 procent för män. Alltfler barn och ungdomar uppger att de är stressade över skolarbetet. Läkare nämner ofta livsstil och den digitala uppkopplingen som ett problem. Hur kan vi motverka psykisk ohälsa för våra barn både hemma och i skolan? 

Psykisk ohälsa ligger högst på dagordningen idag, och det är viktigt att hitta rätt balans för att prestera maximalt och må bra SAMTIDIGT. Hur kan vi utveckla det arbetet i skolan?

Regeringen har tagit fram en strategi inom området psykisk ohälsa för perioden 2016-2020. De fem fokusområdena i strategin är: 

• förebyggande och främjande insatser 
• tidiga, tillgängliga insatser 
• utsatta grupper 
• delaktighet och rättigheter 
• ledarskap och organisering.

Anders Hansen på TV4 idag. Allt fler går in i väggen - majoriteten är kvinnor .

Allt fler går in i väggen - majoriteten är kvinnor. Se Anders Hansen mfl berätta om stress och utmattning. Antalet sjuka har ökat med 119% på 5 år. Anders berättar om vad som händer i hjärnan när man tränar. Fysisk aktivitet lär hjärnan att inte reagera så starkt på stress. ”Fysisk aktivitet är som ett mentalt underhudsfett som gör att man står emot stress bättre” (Anders Hansen).

Vad beror stress och utmattning (och utmattningsdepression) på? Återigen är ”the body-mind connection” central för att förstå hur vi fungerar. 

Träna dig frisk - genom att träna dig frisk med medicinsk träning.

Var 9:e svensk vuxen tar antidepressiva mediciner. Fysisk aktivitet har jämförbar effekt som medicin i många fall. Jag brukar ta fram en rapport från Läkartidningen när jag föreläser om psykisk ohälsa. Vad är egentligt belagt och bevisat? Lyssna på Anders Hansen, professor Kontongovi mfl som berättar om medicinsk träning hos Malou på TV4. Kan man träna sig frisk från Diabets typ 2? Kan 5 minuters promenad motveka lättare och medelsvår depression? Fysisk aktivitet har fantastiskt positiva biverkningar. Alla har så enormt mycket att vinna! Kost, stress och livsstil påverkar och det är därför jag tjatar om the body-mind connection. Det enkla är ofta det geniala.

En ny syn på daglig rörelse och livslång hälsa.

Revolutionen har startat och det myllrar av bra aktiviteter runt om i landet. Pulsträning och daglig rörelse omnämn idag på högsta nivå. De första stegen är tagna men vi har fortfarande 10.000-tals steg att ta innan vi kan vara nöjda och det gäller en arena som är byggd för alla elever. Aktiva klassrum, som jag arbetar med idag, är en naturlig fortsättning på pulsträningen. Målet är att ha pulsträning innan utvalda teorilektioner och sen integrera aktiva klassrum och daglig rörelse under resten av skoldagen. Det är en ganska enkel och billig lösning som alla kan genomföra och där alla är vinnare. Jag är helt säker på att framtidens idrottslärare kommer att ha utbildning i hur man kan arbeta med rörelse under hela skoldagen, koncentration, uppmärksamhet, självkontroll, motivation, arbetsminne, exekutiva funktioner, stress, livslång hälsa mm. Märk mina ord. 100% säker.
När skolan har problem med en klass eller när de vill förbättra tex koncentrationen i ett visst ämne för att optimera varje elevs förmåga, så vänder sig skolledning och ämneslagen sig till idrottsläraren, som aktivererar och optimerar hjärnan för inlärning.
Idrottsläraren blir en av skolans självklara skolans experer på ADHD, ADD mm.

Ny studie visar att lite fysisk aktivitet skyddar mot depression!

Anders Hansen twittrar idag om en studie som visar att relativt lite fysisk aktivitet (vardagsmotion) skyddar mot depression!

"Conclusions:

Regular leisure-time exercise of any intensity provides protection against future depression but not anxiety. Relatively modest changes in population levels of exercise may have important public mental health benefits and prevent a substantial number of new cases of depression."

The Body-Mind Connection del 5: Unlock your full potential! Med dagsfärskt reportage och citat från Dr Ratey!

I avsnitt fem funderar jag kring hur man kan konkretisera forskning från neurovetenskapen, hälsa, utbildning, inlärning mm. Hur kan man använda det i en föränderlig och komplex skola? Här kommer fem punkter som alla skolor borde utveckla, få tid och möjlighet att integrera för ett bättre lärande och ett ökat välmående. Precis när jag skrivit klart texten, så länkade vår tids största expert Dr John Ratey ett reportage om hur fysisk aktivitet kan påverka självkontroll. Världen är bra liten. Vilket sammanträffande. Läs vad Dr Ratey citerade.
1. För det första måste alla förstå vad som händer i hjärnan och hur formbar den är. Skolan ska givetvis utgå från hur hjärnan fungerar. Du har väl hjärnkoll på det?
2. För det andra måste alla inse sin fulla potential och öka motivationen genom att arbeta bl.a. med growth mindset och grit.
3. Vad är intelligens? Utveckla din mentala förmåga och tänkandet.
4. Min käpphäst dvs the body-brain system. Hur påverkas inlärning av fysisk aktivitet, kost, stress, sömn mm? Hur kan du skapa mer energi, blir hjärnstark och öppna upp din fulla förmåga? Inlärning är komplext, men tesen är att du ska involvera hela människan för att maximera inlärning och må bra samtidigt. Framtidens skola kommer att vara byggd för hela människan och då har rörelse, välmående och hälsa en central roll under hela skoldagen. Det är hjärtat som får inlärningen att blomstra.
5. Metakognition dvs att du är medveten om en del av dina egna tankar och hur du kan påverka dom. Metakognition sitter i prefrontala cortex och metaanalyser visar att fysisk pulshöjande aktivitet påverkar samma område i hjärnan och i synnerhet koncentrationsförmågan och de exekutiva funktionerna. När man lär eleverna att bli mer metakognitiva, så öppnar du hjärnans exekutiva kraft och deras förmåga att planera, organisera, ha självkontroll, strukturera, handla, motivera, koncentrera, fokusera på rätt sak, fördela och hålla kvar uppmärksamhet och avsluta uppgifter mm.
Skapa Brain Power.
Ta kontroll över din inlärning.
Välj den bästa strategin för att lösa de uppgifter som du har framför dig.
Välj när du ska fokusera och prestera maximalt under dagen.
Öppna din fulla potential.
Skapa ny Brain Power.
Reflektera över hela din dag. Och natt.
Hitta en jämvikt mellan att prestera maximalt och att må bra samtidigt.

Anders Hansen på Tyngre.se igen. Fantastiskt bra!

Missa inte Anders Hansen på Tyngre.se. En intressant och bra diskussion, och något alla bör lyssna på. Varför inte ta en skön promenad ute i naturen och lyssna på en bra podd?
Läkaren och psykiatrikern Anders Hansen är tillbaka i Tyngre Radio! Den här gången högaktuell med boken ”Fördel ADHD”, där han hjälper oss förstå att vi alla har någon grad av bokstavsdiagnos, och att den i vissa fall kan ses som en tillgång.