Active Classroom Week 9-13/12.

Trevligt med en Aktiva klassrum-vecka. Det måste vi också ha!

”Active Classrooms Week aims to shine a spotlight on teachers and schools who incorporate physical activity into classroom learning because research shows ACTIVE KIDS LEARN BETTER!”

Pulsstudien, vår vetenskapliga studie, visar att vår utformade fysiska aktivitet förbättrar koncentration och arbetsminne hos 13-åringar. Forskare letar efter vilken form av aktivitet som kan förbättra de tankemässiga förmågorna. Bygg er verksamhet på vetenskaplig grund och vässa hjärnan med fysisk aktivitet som ger bevisad effekt. Vill du veta mer? Kontakta PULS+.

Skolklassen fick över 2.000 mobilnotiser under en lektion. Vad säger elever, lärare, skolminister och experter?

Mobiler stör koncentration, minne och inlärning. Mobiler, iPads och datorer är bra redskap i vissa fall, men används inte till det de ska i skolan. De finns studier som visat på det tidigare, och lärare har  vittnat om problemet under många år.
Idag skriver bl.a. DN om ett experiment på en skola, där eleverna fick använda sina mobiler under en halvtimme. Eleverna summerade antal mobilnotiser och klassen fick ihop hela 2000 notiser. På 30 minuter. Puh!
Under sådana förhållanden kan man INTE ha undervisning. Det behöver man inte vara raketforskare för att fatta. Dags för förbud på alla skolor? Vad säger elever, lärare, skolminister, Anders Hansen mfl? Svaret hittar du i tv-inslagen nedan.
Se ett bra tv-inslag här.
Se Anders Hansen i TV4 här.

Vad händer i hjärnan när du behöver fokusera snabbt?

Vår hjärna bombarderas av intryck. Den filtrerar ut distraktioner och väljer ut vad den ska fokusera på och vad du inte ska bry dig om för stunden.

Australiensiska forskare har upptäckt en mekanism i hjärnan som är viktig när du ska byta fokus fort. Det colinergiska systemet i neocortex frigör signalsubstansen acetylcholine. Systemet är inte bara en huvudströmbrytare utan verkar också avgöra vilka sensoriska intryck hjärnan ska fokusera på sant kognition och minne. Se den korta videon som förklarar magin som händer i hjärnan.

Följ PULS+ och få del av aktuell och intressant forskning, inspiration och goda exempel. Det här inlägget är ett bra exempel. Det har inte kopierats från media eller sociala medier, utan publiceras först av PULS+. 

4 tips för en hjärnstark skola och arbetsplats. Det är dags att förändra skola och arbetsplatser i grunden.

Vi blickar framåt året 2019, som blir ”hjärnans år”!
(Boka föreläsningen Strong Body Strong Mind med workshops via arne.kastenbom@gmail.com).

Hjärnan har aldrig ställts inför en sådan snabb dramatisk förändring av sin omgivning som skett under de senaste 100 åren. Den är inte anpassad till dagens situation. För att möta de utmaningar som nu väntar oss, måste skolan och arbetslivet förändras i grunden. 3 av 10 tar inte gymnasieexamen, vilket är ett stort misslyckande. Pojkarna klara sig allt sämre.

4 faktorer för bättre prestation och inlärning:

1. Utgå från hur hjärnan fungerar. Undervisa i hjärnkunskap! Utforma arbetsdag, schema och arbetsplats på ett hjärnsmart sätt. Bygg in goda vanor för en hälsa i balans och maximal prestation.

2. Ta tillbaka din koncentration!
Man kan träna upp koncentrationen. Koppla ihop det med känslan av att lyckas.
Förstå sambanden mellan goda livsstilsvanor, fysisk aktivitet, ansträngning (grit och inre motivation), koncentration och känslan av att lyckas.
Frisättning av hjärnans dopamin påverkar våra handlingar och koncentration.
Minska ner disktraktioner från mobiler, stress, multitasking, klassrumsmiljön, ljud mm.
Regelbunden fysik aktivitet och daglig rörelse är naturligt för hjärnan. Ge den rätt förutsättningar. Varje dag.

3. Träna din kreativitet och utveckla ditt tänkande.
Vad innebär det är att gå i skolan eller att arbeta? Utbildning och träning i kreativitet måste bli obligatoriskt på alla stadier. Förmågan att skapa nya användbara idéer och hitta nya vägar att lösa problem är viktigt för framtiden. Det krävs grundkunskaper i aktuellt ämne och att man tränar och utvecklar sin kreativitet kontinuerligt. Lättare fysisk aktivitet kan gynna kreativiteten.

Utveckla tänkandet (metakognition) genom att förstå hur saker hänger ihop. Engagera dig i ditt eget tänkande och lärande, känslor, nyfikenhet och självförtroende. Men tro inte på allt som du tänker. Dina minnen förändras. Hm...

4. Lär dig stresshantering.
Stress påverkar hela kroppen, från hjärnans kemi, synapser, strukturer och gener till beteende, förståelse, minne och inlärning. Det handlar om att förstå sammanhanget. Lär dig att förstå och hantera stress (se bilden nedan).

Aktiva klassrum med aktiv pedagogik som stärker de centrala exekutiva funktionerna och kognition växer sig allt starkare. Arbeta strukturerat efter hur hjärnan fungerar för bättre inlärning, maximal prestation och en hälsa i balans.

Årets hjärnstarka topplista. Nr 2: Öka koncentration och arbetsro med rörelse och puls!

Årets hjärnstarka topplista.
Nr ⓶: Sambandet mellan fysisk aktivitet och koncentration. Inläggen om ADHD, fysisk aktivitet som redskap för att öka koncentrationen, schemalägga stunder med högfokus mm har haft väldigt många läsare. Kanske är det så att koncentrationssvårigheter ökar med dagens livsstil? Skärmtid, multitasking, stillasittande, inaktivitet, jetlaggade ungdomar, mobiler, energidrycker mm ökar. Allt fler barn får diagnosen ADHD, är stressade, får ångest och klassrummet är fortfarande utformat som ett öppet kontorslandskap ”anno 1895”.
Fysisk pulshöjande aktivitet KAN stärka koncentrationen. Hur går det till?
PULS+ genomförde ett pilotprojekt om puls kopplat till koncentration på gymnasiet 2016/17 med goda resultat. Eleverna svarade anonymt och vår utomstående analytiker såg positiva resultat på elevernas koncentration över tid.
Pilotprojektet har följts upp med den vetenskapliga PULSSTUDIEN, som redovisar statistiskt säkerställd förbättring på både koncentration och arbetsminne.
Hur många arbetar strukturellt för att maximera koncentrationen i skolan eller på arbetsplatsen? Det finns mycket att utveckla.
Lästips.
Lästips 2.

Lista: Fem råd till dig med adhd

SVT har ett bra inslag med Anders Hansen, som ger 5 råd som förenklar livet för personer med ADHD. Råden kan användas av pedagoger i skolan. Ett av råden är fysisk aktivitet. Överläkaren säger att det ökar koncentrationen för alla, och i synnerhet för de som har adhd.
De andra råden handlar om snabb feedback, korta deadlines, följa sin passion och samarbeta med andra personer.
Råd som passar de flesta. Vill du veta mer om aktiva klassrum och övningar som vässar de exekutiva funktionerna, som klickar du här.

ADHD - på SVT, Vetenskapens Värld och några konkreta tips.

Antalet barn och ungdomar med ADHD ökar. 5% av barnen har diagnosen, vilket innebär 1-2 per klass. Drabbas pojkar oftare? Ca 10 % av tonårspojkarna i Stockholm har ADHD, och det är viktigt att studera vad som döljer sig bakom siffrorna.
Vetenskapens värld, 19/2 2018, handlade om ADHD, och Anders Hansen, överläkare i psykiatri, deltog som expert. Vad gör du som förälder eller pedagog när ett barn brister i uppmärksamhet, impulskontroll och är hyperaktiv? Varje individ är unik och kräver individuella lösningar. Samhället ställer helt andra krav på koncentration och tankemässiga förmågor idag. Alla är lika viktiga. Hur tar vi tillvara allas potential på bästa sätt?

SVT hade ett inslag igår: ”Barn med ADHD som rör sig mycket och har svårt att sitta stilla i klassrummet behöver inte vara omotiverade. Istället måste de röra sig för att klara av svåra arbetsuppgifter.” Man konstaterar att rapporten från Florida inte är något nytt, men att det är märkligt att det inte händer något i skolan. Fysisk aktivitet är enkelt, billigt och ger resultat.

SVT släppte en kort video där Anders Hansen ger konkreta 5 tips till den som har ADHD. Rekommenderar den! Det femte tipset är enkelt, billigt och effektivt.

Här kommer några bra konkreta tips. Om du har bra förslag på hur man formar en skola för alla, så mejla mej på Arne.kastenbom@helsingborg.se.
OBS! Läs mer genom att klicka på "Läs mer"! 8 bra tips.

"Running from distractions" (Dr John Ratey)

När jag bläddrar i boken SPARK av John Ratey, så börjar kapitlet om "Attention Deficit" med orden "Running from Distraction". Idag delar han ett bra reportage "More than just genes: Levaraging sleep, exercise and diet to improve ADHD". Klart läsvärd med en del bra forskning och konkreta tips! Arv, gener, miljö och livsstilsfaktorer påverkar oss i ett sammansatt system. The body-mind-connection.

En ny syn på daglig rörelse och livslång hälsa.

Revolutionen har startat och det myllrar av bra aktiviteter runt om i landet. Pulsträning och daglig rörelse omnämn idag på högsta nivå. De första stegen är tagna men vi har fortfarande 10.000-tals steg att ta innan vi kan vara nöjda och det gäller en arena som är byggd för alla elever. Aktiva klassrum, som jag arbetar med idag, är en naturlig fortsättning på pulsträningen. Målet är att ha pulsträning innan utvalda teorilektioner och sen integrera aktiva klassrum och daglig rörelse under resten av skoldagen. Det är en ganska enkel och billig lösning som alla kan genomföra och där alla är vinnare. Jag är helt säker på att framtidens idrottslärare kommer att ha utbildning i hur man kan arbeta med rörelse under hela skoldagen, koncentration, uppmärksamhet, självkontroll, motivation, arbetsminne, exekutiva funktioner, stress, livslång hälsa mm. Märk mina ord. 100% säker.
När skolan har problem med en klass eller när de vill förbättra tex koncentrationen i ett visst ämne för att optimera varje elevs förmåga, så vänder sig skolledning och ämneslagen sig till idrottsläraren, som aktivererar och optimerar hjärnan för inlärning.
Idrottsläraren blir en av skolans självklara skolans experer på ADHD, ADD mm.

Nyhet! Regeringens nya idrottssatsning i skolan!

Nyheter idag!! Idrottstimmarna utökas med 100 timmar och barn och ungdomar behöver mer daglig rörelse och fysisk aktivitet. ÄNTLIGEN!! 
Tålmodigt och långvarigt opinionsarbete av idrottsrörelsens gräsrötter har gett resultat. Det är ett första steg och det behövs många stora steg till innan det blir bra. Det är extra roligt att utbildningsministern nämner betydelsen av pulsträning, och det är fantastiskt att ha fått vara med och påverka skolutveckling och att ge barnen ett hälsosam start i livet. 


Idag presenterade regeringen initiativet "Samling för daglig rörelse". "Det finns flera exempel på medvetet arbete ute på skolor för att elever ska röra sig varje dag. Det kan handla om arbete under raster, samverkan mellan skola och fritidshem, pulshöjande aktiviteter. Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att lämna förslag på hur exempelvis skärpningar i läroplanen kan göra så att detta går från enskilda projekt, till att målet nås om att alla elever är del av fysisk aktivitet varje dag." "Barn ska röra sig varje dag. Det stärker koncentrationen och lärandet. För att nå det målet måste vi jobba mer i skolan, med idrottsrörelsen och friluftslivet. Dagens samling innehåller bland annat fler timmar idrott och hälsa och möjlighet att skärpa läroplanens krav på daglig fysisk aktivitet. Det är en bra grund för arbetet framåt, för mer rörelse och stärkt lärande, säger utbildningsminister Gustav Fridolin. Vi vill göra det här för att forskningen visar att eleverna mår bättre och att deras skolresultat förbättras när de är mer fysiskt aktiva under skoldagen. Det är också någonting som idrottsrörelsen och föreningslivet efterfrågat under en längre tid, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för forskning och högre utbildning." 

"De utökade idrottstimmarna är bara en del i en större satsning på fysisk aktivitet i skolan. Utbildningsministern vill till exempel också se "pulshöjande aktiviteter" inför teoretiska lektioner, eller promenader i skog och mark under raster. För att få till mer sådana aktiviteter bildas nu ett "rörelsenätverk" bestående av Riksidrottsförbundet, Gymnastik- och idrottshögskolan, Svenskt friluftsliv och lärarfacken." (Aftonbladet)

Läs hela pressmeddelandet och informationsmaterialet från regeringen här.
Läs artikel från Riksidrottsförbundet här.
Läs artikel från DN här.
Läs artikel från Skolvärlden här.
Läs SVT's artikel här och här.