Ny studie: Skolbarn i Sverige rör sig för lite. Sverige är sämst i klassen.

WHO publicerar idag sin studie om skolbarns hälsovanor. Det som sticker ut är just stillasittandet/fysisk inaktivitet bland skolbarn.Resultatet är inget nytt, men bekräftar att en lång trend av för lite rörelse håller i sig.
Frågan är inte om det kommer att se ännu värre ut i framtiden med tanke på Corona, social distansering osv?

Folkhälsomyndigheten: ”Resultatet visar att Sverige hamnar i botten när det gäller andelen skolbarn som är tillräckligt fysiskt aktiva, det vill säga rör sig minst 60 minuter om dagen. Bara 12 procent av flickorna och 17 procent av pojkarna uppnår det målet, jämfört med genomsnittet för alla deltagande länder på 16 respektive 23 procent.
– Fysisk aktivitet är viktigt både för den psykiska och fysiska hälsan. Särskilt under uppväxtåren när vi bygger vårt skelett, våra muskler och utvecklar motorik och rörelseförmåga. Hela samhället behöver arbeta för att öka den fysiska aktiviteten bland skolbarn, säger Marita Friberg, utredare vid Folkhälsomyndigheten.”

Svenska Läkaresällskapet: ”Nationell kraftsamling för ungas psykiska hälsa”

Ungas psykiska hälsa och välbefinnande påverkas av flera olika faktorer som tex socioekonomiska strukturer, psykosocial uppväxtmiljö, livsstilsfaktorer, tillgång till samhällets hälsofrämjande insatser samt individens biologiska faktorer och samspelet mellan dessa och miljön. Ålder och mognad spelar en viktig roll. Vad som främjar psykisk hälsa kan vara olika i olika åldersgrupper.

När Läkaresällskapets arbetsgrupp avgränsar deras arbete så väljer de att arbeta med hälsofrämjande livsstilsfaktorer, ha fokus på åldersgruppen 6-19 år samt förebyggande insatser. Kloka val som alla skolor bör arbeta med kontinuerligt. Hur ser det ut i verkligheten? Skolor prioriterat kunskap i första hand. Hälsa kommer tyvärr långt ner på de flesta.

Folkhälsomyndighetens (FOHM) återkommande enkätundersökningar “Skolbarns
hälsovanor” har genomförts i Sverige vart fjärde år sedan 1985/86.
HBSC genomför motsvarande undersökning internationellt.

Folkhälsomyndighetens enkäter visar att:
• ”Psykisk ohälsa” eller mer specifikt psykosomatiska stressymptom som ont i magen/huvudet, svårt att sova och allmän oro har ökat kraftigt med en topp vid 15 års ålder.
• Psykosomatiska stressymptomen ligger bland de lägsta i Europa hos 6-8 åringar men bland de högsta i Europa hos 13-15 åringar
• Fysisk aktivitet har minskat kraftigt
• Skärmtiden har ökat kraftigt
• Skolstressen har ökat och tydligast efter nya läroplanen 2010
• Trivseln i skolan är fortfarande hög
• Frekvensen skolmobbing är lägst i Europa.

Ungas livsstilsförändringar betonas. I första hand otillräcklig fysisk aktivitet ofta i kombination med hög skärmtid vilket även påverkar sömn och sömnkvalitet. Många elever och vårdnadshavare vittnar om ond cirkel av sämre uthållighet trötthet koncentrationsproblem och ibland felaktiga attityder till skolgång och inlärning.

Den stress i skolan som så många upplever har enligt Folkhälsomyndighetens ett samband med betygssystemet i den senaste läroplanen. Otydliga och oklara kunskaps- och betygskrav gör att alldeles för många elever misslyckas vilket leder till dålig självkänsla och psykiska stressymptom.

Öka kunskap om psykisk hälsa och förebyggande/hälsofrämjande åtgärder.
1. Fysisk aktivitet - effekter på psykisk hälsa och kognitiva förmågor
2. Skärmtid (tid ägnad åt sociala medier/dataspel)
3. Livskunskap - hjälp till ungdomar att stärka självkänsla/hantera stress o motgångar
4. Skolmiljö och kunskapskrav
5. Tidig identifiering av unga med ökad risk för sämre psykisk hälsa
6. Samverkan mellan elevhälsa – professioner i hälso/sjukvård – forskning kring ungas
utveckling och hälsa.

Läkaresällskapet vill dessutom att arbetet ska bedrivas på vetenskaplig grund. Precis vad PULS+ propagerat för under lång tid.
Jag ser redan oroväckande signaler av ökad psykisk ohälsa i mitt dagliga arbete med ungdomar under Coronapandemin. Distansundervisning, lavinartad försämring av livsstilsvanor, stillasittande, enorm skärmtid, sömnproblem mm resulterar garanterat i ökad ohälsa. Det skulle inte förvåna mig om det kommer en tsunami av psykisk ohälsa bakom hörnet.
PULS+ arbetar ute i verkligheten och bygger broar till gedigen forskning.
Boka föreläsningar för er personal, era elever och föräldrar och kickstarta hösten för bättre hälsa, välmående och inlärning.
PULS+ mest uppskattade utbildnings- och föreläsningspaket heter Move & Think och är utformade efter de olika målgrupperna. Det bygger på de senaste 30 årens kognitionsforskning och har gett fina resultat på olika håll i Sverige och Danmark.
Unikt är att PULS+ kan redogöra för det aktuella forskningsläget. Det finns starka kausala samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat enligt internationell forskning. I Sverige råder delade meningar. PULS+ kan som första aktör redogöra för det.

April 2020: Ny svensk studie visar att 57% av pojkar och 77% av flickorna rör på sig för lite!

En ny svensk studie bekräftar tidigare studier som visat att ungdomar inte når de nationella rekommendationerna för daglig rörelse. Trenden av stillasittande och inaktivitet håller i sig. Precis som tidigare är det tonårsflickorna som rör på sig minst. 


Results: A total of 3477 adolescents participated in the study, and 2419 (73%) had at least 3 days of valid accelerometer data. The results showed that 43% of boys and 23% of girls reached the recommendation of 60 minutes of daily moderate‐to‐vigorous physical activity. Boys were more physically active than girls in all age groups. Girls with high socioeconomic status were more physically active than girls with low socioeconomic status (P < .001), and this difference was not found in boys.

Conclusion: The majority of Swedish adolescents did not reach the physical activity recommendation, and boys were more active than girls. Effective strategies to increase physical activity, especially among girls with low socioeconomic status, are urgently needed.

Fler anledningar att minska stillasittandet hos barn.

Move more, sitt less and start younger. Det stämmer verkligen. En ny chilensk studie på 8-10 åringar visar att för mycket stillasittande (läs fysisk inaktivitet) motverkar de positiva effekterna av pulshöjande aktiviteter. Det finns all anledning att röra på sig mer under hela skoldagen!

CONCLUSIONS: The effect of physical activity on blood pressure could disappear in children with excessive sedentary time, which highlights the need to reduce total levels of sedentary time in the day-to-day life of young people in and out of schools.

Folkhälsomyndigheten: Övervikt och fetma ökar i de flesta åldrar.

Övervikt och fetma har fördubblats och ökar även bland barn. Var 5:e 6-9 åring är överviktig eller fet! Bland äldre skolungdomar har det fördubblats.
Hur bromsar vi utvecklingen?
Samhället behöver utformas så det främjar ökad fysisk aktivitet och bra matvanor för alla, säger Folkhälsomyndigheten.

PULS+ fortsätter kämpa för att bryta stillasittandet och bygga in mer varierad rörelse, hälsosam mat och bra sömn. Det ger stora hälsovinster och en god hjärnhälsa.
Läs rapporten här.

Ny svensk studie: Mycket stillasittande fritid ökar risken för depression och ångest 3-4 gånger!

Ny studie: Mycket stillasittande motsvarar 3-4 gånger mer frekventa symtom på depression / ångest. Det gäller vuxna som är stillasittande mer än 50% av sin fritid.

Som vanligt vill jag poängtera att du läser hela studien och att du inte jämför barn med vuxna. Barn är inte små vuxna! Men läs vad Folkhälsomyndigheten skriver: ”Ny studie visar på vikten av insatser för mer fysisk aktivitet bland barn” (2019). Klart att barn mår bra av att röra på sig.

En del reagerar och hänger upp sig på skillnad mellan stillasittande och fysisk inaktivitet. Givetvis gäller det att vara aktiv. Muskler ska arbeta. 

Men fysisk aktivitet har viktiga effekter och regelbunden fysisk aktivitet förebygger många sjukdomar. Move more, sitt less.

Highlights: 

1. Relationships of sedentary behavior with depression/anxiety symptoms differ across contexts.
2. Spending ≥50% of leisure-time sedentary is associated with more symptoms.
3. Similar detrimental relationships with occupational sedentary behaviors were not seen.

Det är aldrig för sent att börja träna.

Adults who didn’t begin exercising until middle age (age 40-61) lowered their risk of death from all causes by 35% even though they started “late.” (JAMA Open Network).

”Maintaining higher LTPA (anm. fysisk aktivitet) levels and increasing LTPA in later adulthood were associated with comparable low risk of mortality, suggesting that midlife is not too late to start physical activity. Inactive adults may be encouraged to be more active, whereas young adults who are already active may strive to maintain their activity level as they get older.”

Men det gäller väl inte hälsosamma svenskar? Minns befolkningsundersökningen SCAPIS där bara 7% procent av svenska medelålders personer mellan 50 och 64 uppfyllde de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet.

10,000 steg - en myt.

TV4 har ett inslag med Ulf Ekelund, professor i idrottsmedicin, som berättar om den nya studien som visar hur många steg vi behöver ta om dagen för att minska risken för dödlighet. ”All typ av fysisk aktivitet har betydelse. Vi ska sitta mindre och röra på oss mer.” Men sanningen om 10,000 steg/dag ifrågasätts. Det visar sig att det inte finns någon vetenskaplig grund och att det är en myt.
Se inslaget här.

Barn och ungdomar tappar hela 3-5% pulshöjande aktivitet/år oavsett ålder!

En ny metaanalys visar att medel- till högintensiv aktivitet minskar 3,4% för pojkar och 5,3% för flickor oavsett ålder (3-18 år).
Ett särskilt stort tapp verkar ske hos 9-åringar där det minskar med 8-10% och de stora förlorarna är flickorna.
Rörelsesatsningar med mycket rörelseglädje och puls bör enligt forskarna starta innan tonåren.

It takes a village to raise a child, och med det menar PULS+ att ansvaret inte bara ska ligga på skolan utan även föräldrar, föreningar, tränare, beslutsfattare, politiker mfl.

80% av ungdomarna rör på sig för lite enligt en ny stor rapport från WHO.

Bara en av fem ungdomar, alltså 20 procent, rör sig tillräckligt mycket enligt en ny rapport från Världshälsoorganisationen WHO. Det är en stor studie som gjorts i 146 länder, där 1,6 miljoner ungdomar fått svara på frågor om hur mycket de rör på sig.
Studien, som baseras på frågor till 1,6 miljoner skolungdomar mellan 11 och 17 år, visar att 80 procent rör sig för lite. Flickor rör på sig mindre än pojkar.
Nu krävs akuta åtgärder, säger forskarna.
PULS+ skrev redan för ett år sedan att Finland är det land som lyckats vända den negativa trenden. Följ PULS+ och få de senaste och intressantaste nyheterna.

Lyssna och läs inslag från Sveriges Radio här.

Svenska barn rör sig mindre - sämst i Norden (TV4 Nyheterna)

BBC skriver ”Global epidemic' of childhood inactivity”. Rapporten sprids verkligen Jorden runt.

Rör sig barn i Norden mer än barn i Mellan- och Sydeuropa?

En jämförelse mellan Finland, Belgien och Portugal visar att finska barn i åldern 6 till 10 år ligger före sina europeiska kamrater när det gäller fysisk aktivitet. Skillnader i motorisk förmåga ökar med åldern, oavsett betydande skillnader i barnfetma mellan länder.
Om du vill läsa mer så läs studien och om du har slipat på finska ett reportage på Jyväskylä universitet. 

Primary school children do an HOUR less of exercise each day by the time they turn 11, study suggests.

Att tonåringar rör på sig för lite är allmänt känt, och trenden går allt längre ner i åldrarna. 11-åringar för på sig en timme mindre. Över 2000 barn deltog och de använde objektiva accelerometer för att mäta hur mycket de rörde på sig. Läs reportaget här.

”Sitt mindre. Rör dig mer och oftare.” All rörelse räknas!

NY FORSKNING.
Första studie som undersöker samband mellan objektivt mätt fysisk aktivitet och dödlighet. Den totala mängden fysisk aktivitet och lågintensiv aktivitet minskar risken för dödlighet hos äldre (60+).
”Sitt mindre. Rör dig mer och oftare.”


CONCLUSION
Accelerometry‐based PA was associated with a lower risk of mortality among Brazilian older adults. Older individuals should practice any type of PA. Studien.

Fysisk aktivitet minskar risken för Alzheimers, enligt ny studie.

Highlights

• •
  More current and earlier-life LTPA were associated with reduced risk of Alzheimer's disease (AD).
• •
  Increasing or maintaining high LTPA throughout life was protective against AD.
• •
  Avoiding being physically inactive throughout life was beneficial for prevention of AD.
• •
  There was a health benefit in AD prevention by performing light and moderate LTPAs.

Som vanligt rekommenderar jag att du läser hela studien.

Hur mår svenska skolbarn 2018?

Några positiva trender som bättre matvanor. Håller du med om det?

Men de flesta skolbarn rör på sig före lite.

Siffror från de 30 senaste åren och jämförelser med andra länder ger trovärdighet.

Det är dags att ta lek på allvar!

Det är dags för aktivitet nu.

Stor försämring av svenskars kondition!

Efter träningen igår diskuterade vi försämringen av ungas fysiska status och den unika studien av kondition från 1995-2017 tål att publiceras igen, eftersom det gäller både ung och gammal!

Studien visade att hälften av 350 000 undersökta svenskar har så dålig kondition att sjukdomsrisken är kraftigt ökad. Det unika med den här studien är att den inkluderar både män och kvinnor mellan 18-74 år. ”En god maximal syreupptagningsförmåga (kondition) är en av de enskilt starkaste faktorerna för minskad sjukdomsrisk, god hälsa och långt liv, och bestäms framförallt av regelbunden fysisk aktivitet av tillräcklig intensitet”.

Det saknas en nationell strategi för att arbeta med det här praktiskt. Varför? Dags för handling och aktivitet nu!

Decline in cardiorespiratory fitness in the Swedish working force between 1995 and 2017

Elin Ekblom‐Bak

Örjan Ekblom

Gunnar Andersson mfl.

First published: 23 October 2018

7 av 10 rör på sig för lite!

Hur ser det egentligen ut? Bilden nedan visar hur aktiva, eller snarare inaktiva, vuxna är i olika länder. Alltför många når inte de rekommenderade mängden rörelse och fysisk aktivitet. Det naturliga har blivit onaturligt.

Sommarlovet är en inaktivitets-bomb för många barn och ungdomar!

Den negativa trenden med stillasittande överraskar numera även forskare och idrottsministern. Många barn och ungdomar får sin huvudsakliga dos av rörelse i skolan. Helger och lov innebär mer inaktivitet och dåliga vanor för många barn. En studie visar att eleverna tappar 80% av den goda kondition de byggt upp under terminen. Inaktiva sommarlov är enligt forskarna en inaktivitetsbomb!

 (Bilden är ett kollage)

Barn ska röra sig minst 60 minuter/dag. Tiden kan delas upp och aktiviteterna bör varieras. Låt pulsen gå upp, svetten krypa fram och krydda det med mycket lust och glada vänner. Dessutom spelar de vuxna stor roll. Forskning ser samband mellan aktiva föräldrar och aktiva barn. Var en god förebild!

Om barn och ungdomar lyckas öka sin fysiska aktivitet under sommaren, så byggs goda vanor och rörelseglädje in beteendet. Föräldrarna, som ofta arbetar, har en svettig utmaning framför sig.
Barn ska vara barn.
Låt dem ha ett härligt sommarlov.
Låt dem leka aktivt med vänner. Gärna utomhus. Det behöver inte innebära träningsläger och sommarskola, utan rörelse, avkoppling och nya möjligheter.

Att ha en bra form, god fysisk status eller en god kondition ökar motivation och ger många hälsovinster. Ditt barn kommer dessutom bättre förberedd till nästa läsår. Att ha en god kondition är viktigt för kognition och studieprestation. Idag ser hjärnforskare vad som händer i hjärnan när barn är fysiskt aktiva, och hur det påverkar hjärnans struktur och funktion. Läs gärna mer om den brittiska studien:

Inactivity time-bomb caused by inactive summer holidays, new research suggests.

Bloggen tar sommarledigt, vilket innebär att inläggen blir färre. Vuxna sägs lägga 3 timmar/vecka på mobilen och unga ett par timmar mer. 20 timmar i veckan, dvs ett halvtidsjobb. Det är bra att logga ut under perioder och det gäller även bloggen. Dags för en digital detox.
Om du trots det vill veta mera, så passa på att botanisera bland ca 850 inlägg om fysisk aktivitet, hälsa, hjärna, skärmtid, stress, sömn mm. Här finns det garanterat något för alla.
Rekommenderar i synnerhet det nya ”vetenskapliga stödet om varför pulshöjande fysisk aktivitet är viktigt för hjärnhälsa, kognition och studieprestation för barn och ungdomar”. Min mentor och vän, Paul Zientarski, föreläste i Helsingborg och den ser ni här.
Läs, begrunda och reflektera under en långpromenad i skog och mark.

Jag önskar alla tusentals läsare en avkopplande och aktiv sommar!

Följ PULS+ och få del av aktuell och intressant forskning, inspiration och goda exempel. Det här inlägget är ett bra exempel. Det har inte kopierats från svensk media eller sociala medier, utan publiceras först av PULS+.

Eat Move Sleep

Ni såg kanske reklamen om Eat Move Sleep i samband med fotbollslandskampen mellan Norge och Sverige? Den nationella kampanjen ska få Norges barn och ungdomar att vara mer fysiskt aktiva, äta nyttigare och sova bättre. Dags för Sverige att ta efter?
”EAT MOVE SLEEP - En nasjonal offensiv for bedre helse og økt livskvalitet.
Nå setter vi fokus på helheten i det som skaper sunnhet, god helse og livskvalitet for oss mennesker – nemlig kombinasjonen av kosthold, fysisk aktivitet og søvn. Hver for seg er de viktige, sammen er de nøkkelen til positiv forandring. Derfor lanserer BAMA, Norges Fotballforbund og Eat Initiative det nye inspirasjons- og kunnskapskonseptet Eat Move Sleep”.

RF: Rörelsesatsning i skolan.

RF har fått i uppdrag av regeringen att göra en satsning för mer rörelse i skolan för barn mellan F-årskurs 6.
Rörelsesatsning i skolan syftar till att förbättra folkhälsan, välbefinnandet och skolresultaten.
Det handlar bla om rörelseförståelse, som i skolans ämnesplan kallas för kroppslig förmåga och som WHO kallar för physical literacy.

RF skriver bl.a. att ”Forskning visar att barn som rör på sig presterar bättre i skolan. Rörelse gör att barnen:
- lär sig bättre
- kan koncentrera sig bättre
- får bättre arbetsminne
- ökar sitt självförtroende.”
Jag rekommenderar, som vanligt, att du läser om Rörelsesatsningen i sin helhet.

Men det sitter som en tagg i mitt hjärta. När ska man rörelsesatsa på de som är mest stillasittande, stressade och som har mest psykisk ohälsa i skolan? Vilka är det? De bortglömda.