Ny studie: Skolbarn i Sverige rör sig för lite. Sverige är sämst i klassen.

WHO publicerar idag sin studie om skolbarns hälsovanor. Det som sticker ut är just stillasittandet/fysisk inaktivitet bland skolbarn.Resultatet är inget nytt, men bekräftar att en lång trend av för lite rörelse håller i sig.
Frågan är inte om det kommer att se ännu värre ut i framtiden med tanke på Corona, social distansering osv?

Folkhälsomyndigheten: ”Resultatet visar att Sverige hamnar i botten när det gäller andelen skolbarn som är tillräckligt fysiskt aktiva, det vill säga rör sig minst 60 minuter om dagen. Bara 12 procent av flickorna och 17 procent av pojkarna uppnår det målet, jämfört med genomsnittet för alla deltagande länder på 16 respektive 23 procent.
– Fysisk aktivitet är viktigt både för den psykiska och fysiska hälsan. Särskilt under uppväxtåren när vi bygger vårt skelett, våra muskler och utvecklar motorik och rörelseförmåga. Hela samhället behöver arbeta för att öka den fysiska aktiviteten bland skolbarn, säger Marita Friberg, utredare vid Folkhälsomyndigheten.”

April 2020: Ny svensk studie visar att 57% av pojkar och 77% av flickorna rör på sig för lite!

En ny svensk studie bekräftar tidigare studier som visat att ungdomar inte når de nationella rekommendationerna för daglig rörelse. Trenden av stillasittande och inaktivitet håller i sig. Precis som tidigare är det tonårsflickorna som rör på sig minst. 


Results: A total of 3477 adolescents participated in the study, and 2419 (73%) had at least 3 days of valid accelerometer data. The results showed that 43% of boys and 23% of girls reached the recommendation of 60 minutes of daily moderate‐to‐vigorous physical activity. Boys were more physically active than girls in all age groups. Girls with high socioeconomic status were more physically active than girls with low socioeconomic status (P < .001), and this difference was not found in boys.

Conclusion: The majority of Swedish adolescents did not reach the physical activity recommendation, and boys were more active than girls. Effective strategies to increase physical activity, especially among girls with low socioeconomic status, are urgently needed.

Forskare varnar för massiv ökning av stillasittande

Örjan Ekblom, GIH, varnar för stillasittandet och snabbt ändrade vanor pga coronapandemin.
– Mycket av vår fysiska aktivitet varje dag är saker som vi inte tänker på. De försvinner nu och i och med att de är omedvetna i vardagen märker man inte heller att de försvinner, säger Örjan Ekblom till TT.
– Jag kan inte komma på något annat tillfälle där en förändring av vanorna har skett så här brett tidigare.
Ett par dagar eller en vecka utan träning är normalt sett ingen större fara. Men i och med att många redan före coronautbrottet var för stillasittande kan en motionsminskning under flera månader få stora konsekvenser, enligt Örjan Ekblom.
Han tar folksjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdom och psykisk ohälsa som exempel.
– Risken är att vi får ett inflöde av personer till de här riskgrupperna. Har vi stora grupper som får en liten, liten förändring nedåt kommer det att resultera i väldigt mycket sjukdom.
Lyckligtvis är det relativt enkelt att motverka riskerna. Man behöver varken springa långt eller lyfta tungt för att hålla kroppen i gång. I stället kan det vara minst lika bra med en vanlig promenad.

Läs hela reportaget här.

Fler anledningar att minska stillasittandet hos barn.

Move more, sitt less and start younger. Det stämmer verkligen. En ny chilensk studie på 8-10 åringar visar att för mycket stillasittande (läs fysisk inaktivitet) motverkar de positiva effekterna av pulshöjande aktiviteter. Det finns all anledning att röra på sig mer under hela skoldagen!

CONCLUSIONS: The effect of physical activity on blood pressure could disappear in children with excessive sedentary time, which highlights the need to reduce total levels of sedentary time in the day-to-day life of young people in and out of schools.

Ny studie: Stillasittande kopplat till ökad risk för depression hos tonåringar.

”Stillasittande kopplat till ökad risk för depression hos tonåringar visar studie i Lancet Psychiatry. Mot den bakgrunden synd att tonåringar rör sig mindre och därmed blir mer sårbara för depressioner” (Anders Hansen).

Studien.
Sedentary behaviour displaces light activity throughout adolescence, and is associated with a greater risk of depressive symptoms at 18 years of age. Increasing light activity and decreasing sedentary behaviour during adolescence could be an important target for public health interventions aimed at reducing the prevalence of depression.

Ny svensk studie: Mycket stillasittande fritid ökar risken för depression och ångest 3-4 gånger!

Ny studie: Mycket stillasittande motsvarar 3-4 gånger mer frekventa symtom på depression / ångest. Det gäller vuxna som är stillasittande mer än 50% av sin fritid.

Som vanligt vill jag poängtera att du läser hela studien och att du inte jämför barn med vuxna. Barn är inte små vuxna! Men läs vad Folkhälsomyndigheten skriver: ”Ny studie visar på vikten av insatser för mer fysisk aktivitet bland barn” (2019). Klart att barn mår bra av att röra på sig.

En del reagerar och hänger upp sig på skillnad mellan stillasittande och fysisk inaktivitet. Givetvis gäller det att vara aktiv. Muskler ska arbeta. 

Men fysisk aktivitet har viktiga effekter och regelbunden fysisk aktivitet förebygger många sjukdomar. Move more, sitt less.

Highlights: 

1. Relationships of sedentary behavior with depression/anxiety symptoms differ across contexts.
2. Spending ≥50% of leisure-time sedentary is associated with more symptoms.
3. Similar detrimental relationships with occupational sedentary behaviors were not seen.

10,000 steg - en myt.

TV4 har ett inslag med Ulf Ekelund, professor i idrottsmedicin, som berättar om den nya studien som visar hur många steg vi behöver ta om dagen för att minska risken för dödlighet. ”All typ av fysisk aktivitet har betydelse. Vi ska sitta mindre och röra på oss mer.” Men sanningen om 10,000 steg/dag ifrågasätts. Det visar sig att det inte finns någon vetenskaplig grund och att det är en myt.
Se inslaget här.

Is sitting the new smoking? No.

Sprid inte myter och ovetenskap. Sittning is not the new smoking! Läs mer här.

Ny studie om ståbord i skolan.

Det finns inte många bra studier om ståbord i klassrummet så ge inte enskilda studier för stor betydelse. Den här studien på barn visar att barnen stod upp mer när det finns ståbord, men att det inte ledde till mer fysisk aktivitet under året.

Läs mer: Standing Desks in a Grade 4 Classroom over the Full School Year.”

1 timme fysisk aktivitet eliminerar de skadliga effekterna av 8 timmars inaktivitet.

Ulf Ekelund anses som en av världens största experter på fysisk aktivitet. Här är en bra illustration på hans senaste forskning på 1 miljon personer, som visar på vikten av att röra på sig varje dag. Gärna pulshöjande.
1 timme gör stor skillnad. Rör på dig! Varje dag.

Nedan en bra bild, och en kommentar från Örjan Ekblom, GIH. Det finns stora individuella skillnader. Läs hela studien här.

Dr Mikael: "Vi grundlägger friska levnadsår redan som unga".

Rörelse är viktigt för unga kroppar och vi grundlägger friska levnadsår redan som unga. Det är inget nytt för de flesta av oss, men det tål att upprepas om och om igen. Trenden är att stillasittandet och inaktiviteten ökar och vi är många som försöker få till en förändring. TV4s Dr Mikael tog upp ämnet häromdagen. Han nämner även vilken effekt träning har på hjärnan, och det är positivt när ordet spridd! Om du har åtta minuter över, så ser du inslaget här.

Årets utmaning!

Hur ska vi få fler än 3 av 10 barn i Sverige att nå WHOs minimi-rekommendationer för fysisk aktivitet?

4 tips för en hjärnstark skola och arbetsplats. Det är dags att förändra skola och arbetsplatser i grunden.

Vi blickar framåt året 2019, som blir ”hjärnans år”!
(Boka föreläsningen Strong Body Strong Mind med workshops via arne.kastenbom@gmail.com).

Hjärnan har aldrig ställts inför en sådan snabb dramatisk förändring av sin omgivning som skett under de senaste 100 åren. Den är inte anpassad till dagens situation. För att möta de utmaningar som nu väntar oss, måste skolan och arbetslivet förändras i grunden. 3 av 10 tar inte gymnasieexamen, vilket är ett stort misslyckande. Pojkarna klara sig allt sämre.

4 faktorer för bättre prestation och inlärning:

1. Utgå från hur hjärnan fungerar. Undervisa i hjärnkunskap! Utforma arbetsdag, schema och arbetsplats på ett hjärnsmart sätt. Bygg in goda vanor för en hälsa i balans och maximal prestation.

2. Ta tillbaka din koncentration!
Man kan träna upp koncentrationen. Koppla ihop det med känslan av att lyckas.
Förstå sambanden mellan goda livsstilsvanor, fysisk aktivitet, ansträngning (grit och inre motivation), koncentration och känslan av att lyckas.
Frisättning av hjärnans dopamin påverkar våra handlingar och koncentration.
Minska ner disktraktioner från mobiler, stress, multitasking, klassrumsmiljön, ljud mm.
Regelbunden fysik aktivitet och daglig rörelse är naturligt för hjärnan. Ge den rätt förutsättningar. Varje dag.

3. Träna din kreativitet och utveckla ditt tänkande.
Vad innebär det är att gå i skolan eller att arbeta? Utbildning och träning i kreativitet måste bli obligatoriskt på alla stadier. Förmågan att skapa nya användbara idéer och hitta nya vägar att lösa problem är viktigt för framtiden. Det krävs grundkunskaper i aktuellt ämne och att man tränar och utvecklar sin kreativitet kontinuerligt. Lättare fysisk aktivitet kan gynna kreativiteten.

Utveckla tänkandet (metakognition) genom att förstå hur saker hänger ihop. Engagera dig i ditt eget tänkande och lärande, känslor, nyfikenhet och självförtroende. Men tro inte på allt som du tänker. Dina minnen förändras. Hm...

4. Lär dig stresshantering.
Stress påverkar hela kroppen, från hjärnans kemi, synapser, strukturer och gener till beteende, förståelse, minne och inlärning. Det handlar om att förstå sammanhanget. Lär dig att förstå och hantera stress (se bilden nedan).

Aktiva klassrum med aktiv pedagogik som stärker de centrala exekutiva funktionerna och kognition växer sig allt starkare. Arbeta strukturerat efter hur hjärnan fungerar för bättre inlärning, maximal prestation och en hälsa i balans.

Forskare slår larm: ”Få barn når upp till rekommendationerna”

20/12-18: Jag började 2018 med att skriva om temat fysisk inaktivitet och stillasittande. Kan inte låta bli att publicera och avsluta året med att forskare slår larm om samma sak och statistik. Läs gårdagens larm!

”Svenska barns hälsa försämras.

Den fysiska aktiviteten minskar och stillasittandet ökar. Allra störst är problemet för flickor i gymnasiet.

– Det är få barn som når upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet, säger Gisela Nyberg, som forskar på barns fysiska aktivitet och hälsa vid Karolinska institutet och GIH”. Läs hela reportaget här.

GOD JUL!

Sitting or standing? Which is best?

Sitter du för mycket? Att stå upp för länge är inte bra. Förvirrad? Det finns en enkel lösning.

Dr Smith och Dr Biswas från Kanada publicerade denna korta och kärnfulla video häromdagen. De har också publicerat studier och metaanalyser (på vuxna) som du kan läsa mer om här och här.
”CONCLUSION: Prolonged sedentary time was independently associated with deleterious health outcomes regardless of physical activity.”

Ny studie: Ett stillasittande arbete och fritid är dåligt för din hjärna.

För mycket stillasittande och ett fysiskt inaktivt arbete och fritid ger flera negativa effekter på din hälsa. Risken för bl.a. hjärt- och kärlsjukdomar och diabets ökar. Visste du att det även är dåligt för din hjärna? En ny liten studie på vuxna med stillasittande kontorsarbete visar att det verkar finnas en enkel magisk lösning.
Grupp 1 var stillasittande i fyra timmar (endast toabesök var tillåtna).
Grupp 2 avbröt stillasittandet efter trettio minuter och promenerade på löpbandet i två minuter.
Grupp 3 var stillasittande i två timmar och promenerade i åtta minuter.
Vilka fick bäst resultat?
Blodflödet till hjärnan minskade efter fyra timmars stillasittande. När deltagarna rörde på sig så återgick blodflödet till hjärnan till det normala. Det intressantaste var att grupp 1 fick bäst effekt. Det verkar för en gångs skull finnas en quick fix! Sätt på alarmet på telefonen var trettionde minut och ta en kort runda. Upp och hoppa! Två minuters rörelse. Det behöver inte vara högintensivt, utan en enkel promenad gör susen! För bättre prestation och bättre hjärnhälsa. För din egen skull.
Detta var en studie på vuxna. Gäller samma sak för barn?