Svenska Läkaresällskapet: ”Nationell kraftsamling för ungas psykiska hälsa”

Ungas psykiska hälsa och välbefinnande påverkas av flera olika faktorer som tex socioekonomiska strukturer, psykosocial uppväxtmiljö, livsstilsfaktorer, tillgång till samhällets hälsofrämjande insatser samt individens biologiska faktorer och samspelet mellan dessa och miljön. Ålder och mognad spelar en viktig roll. Vad som främjar psykisk hälsa kan vara olika i olika åldersgrupper.

När Läkaresällskapets arbetsgrupp avgränsar deras arbete så väljer de att arbeta med hälsofrämjande livsstilsfaktorer, ha fokus på åldersgruppen 6-19 år samt förebyggande insatser. Kloka val som alla skolor bör arbeta med kontinuerligt. Hur ser det ut i verkligheten? Skolor prioriterat kunskap i första hand. Hälsa kommer tyvärr långt ner på de flesta.

Folkhälsomyndighetens (FOHM) återkommande enkätundersökningar “Skolbarns
hälsovanor” har genomförts i Sverige vart fjärde år sedan 1985/86.
HBSC genomför motsvarande undersökning internationellt.

Folkhälsomyndighetens enkäter visar att:
• ”Psykisk ohälsa” eller mer specifikt psykosomatiska stressymptom som ont i magen/huvudet, svårt att sova och allmän oro har ökat kraftigt med en topp vid 15 års ålder.
• Psykosomatiska stressymptomen ligger bland de lägsta i Europa hos 6-8 åringar men bland de högsta i Europa hos 13-15 åringar
• Fysisk aktivitet har minskat kraftigt
• Skärmtiden har ökat kraftigt
• Skolstressen har ökat och tydligast efter nya läroplanen 2010
• Trivseln i skolan är fortfarande hög
• Frekvensen skolmobbing är lägst i Europa.

Ungas livsstilsförändringar betonas. I första hand otillräcklig fysisk aktivitet ofta i kombination med hög skärmtid vilket även påverkar sömn och sömnkvalitet. Många elever och vårdnadshavare vittnar om ond cirkel av sämre uthållighet trötthet koncentrationsproblem och ibland felaktiga attityder till skolgång och inlärning.

Den stress i skolan som så många upplever har enligt Folkhälsomyndighetens ett samband med betygssystemet i den senaste läroplanen. Otydliga och oklara kunskaps- och betygskrav gör att alldeles för många elever misslyckas vilket leder till dålig självkänsla och psykiska stressymptom.

Öka kunskap om psykisk hälsa och förebyggande/hälsofrämjande åtgärder.
1. Fysisk aktivitet - effekter på psykisk hälsa och kognitiva förmågor
2. Skärmtid (tid ägnad åt sociala medier/dataspel)
3. Livskunskap - hjälp till ungdomar att stärka självkänsla/hantera stress o motgångar
4. Skolmiljö och kunskapskrav
5. Tidig identifiering av unga med ökad risk för sämre psykisk hälsa
6. Samverkan mellan elevhälsa – professioner i hälso/sjukvård – forskning kring ungas
utveckling och hälsa.

Läkaresällskapet vill dessutom att arbetet ska bedrivas på vetenskaplig grund. Precis vad PULS+ propagerat för under lång tid.
Jag ser redan oroväckande signaler av ökad psykisk ohälsa i mitt dagliga arbete med ungdomar under Coronapandemin. Distansundervisning, lavinartad försämring av livsstilsvanor, stillasittande, enorm skärmtid, sömnproblem mm resulterar garanterat i ökad ohälsa. Det skulle inte förvåna mig om det kommer en tsunami av psykisk ohälsa bakom hörnet.
PULS+ arbetar ute i verkligheten och bygger broar till gedigen forskning.
Boka föreläsningar för er personal, era elever och föräldrar och kickstarta hösten för bättre hälsa, välmående och inlärning.
PULS+ mest uppskattade utbildnings- och föreläsningspaket heter Move & Think och är utformade efter de olika målgrupperna. Det bygger på de senaste 30 årens kognitionsforskning och har gett fina resultat på olika håll i Sverige och Danmark.
Unikt är att PULS+ kan redogöra för det aktuella forskningsläget. Det finns starka kausala samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat enligt internationell forskning. I Sverige råder delade meningar. PULS+ kan som första aktör redogöra för det.

Ny svensk studie: Mycket stillasittande fritid ökar risken för depression och ångest 3-4 gånger!

Ny studie: Mycket stillasittande motsvarar 3-4 gånger mer frekventa symtom på depression / ångest. Det gäller vuxna som är stillasittande mer än 50% av sin fritid.

Som vanligt vill jag poängtera att du läser hela studien och att du inte jämför barn med vuxna. Barn är inte små vuxna! Men läs vad Folkhälsomyndigheten skriver: ”Ny studie visar på vikten av insatser för mer fysisk aktivitet bland barn” (2019). Klart att barn mår bra av att röra på sig.

En del reagerar och hänger upp sig på skillnad mellan stillasittande och fysisk inaktivitet. Givetvis gäller det att vara aktiv. Muskler ska arbeta. 

Men fysisk aktivitet har viktiga effekter och regelbunden fysisk aktivitet förebygger många sjukdomar. Move more, sitt less.

Highlights: 

1. Relationships of sedentary behavior with depression/anxiety symptoms differ across contexts.
2. Spending ≥50% of leisure-time sedentary is associated with more symptoms.
3. Similar detrimental relationships with occupational sedentary behaviors were not seen.

”Fysisk aktivitet är det enda magiska piller som finns”.

”Vasaloppsstudien” som släpptes häromdagen har sina brister men är intressant att diskutera. Vasaloppsåkare har halverad risk att drabbas av depression, enligt Uppsalaforskarna.
I grunden ligger det vetenskapligt stöd för att fysisk aktivitet ger positiva effekter på den psykiska hälsan. Fysisk aktivitet är en av tre faktorer som kan förebygga depression, det gör oss stresståliga och det påverkar hjärnas funktioner som tex minne, IQ, koncentration mm.
Men du behöver definitivt inte åka ett helt Vasalopp för bättre psykisk hälsa och hjärnhälsa. Det kan räcka med kortare dagliga aktiviteter och en hälsosam livsstil.
Lyssna på SR och forskaren Karin Weman Josefsson som reder ut begreppen.

Hela studien hittar du här.

Upprop för Waking Rest! (och psykisk hälsa)

Sömn, fysisk aktivitet och kost påverkar hälsa (och hjärna väldigt mycket).

Christian Benedict är en hjärnforskare och bloggen uppmärksammade bland annat hans bok ”Sömn, sömn, sömn”. Han skriver idag om ett upprop för waking rest. Vad är det?
Waking Rest = "a period of quiet, reflective thought that allows the brain time to consider and process whatever arises spontaneously. Waking rest can last from 5 to 20 minutes once or multiple times per day”. It should take place in an area where the participant feels safe, comfortable, and can remain uninterrupted by outside influences. Läs mer i Sleep Research Society.

Waking rest kopplas till sömn och psykisk hälsa. I våra tider är det många som drabbas av sömnsvårigheter. 2 av 3 ungdomar i USA sover för lite vilket i värsta fall leder till psykisk ohälsa och depression. Långvarig stress och dåliga vanor kräver att det finns tid för återhämtning, reflektion och Waking Rest. Det är viktigt att dagdrömma och låta tankarna vandra, men det förutsätter att tankarna och det ”inte samtalet” i grunden är positivt. I neurovetenskapen pratar man ofta om default mode network vilket bloggen skrivit om tidigare.

Forskarna har ett antagande att Waking Rest har lika stor betydelse som fysisk aktivitet, sömn och kost för vår hälsa. Hur som helst ett spännande ämne.

Personligen hittar jag reflektionstid under träning, långa fisketurer och när jag njuter av bastu och ett dopp i havet. Mindfulness och yoga kan fungera överallt såvida du inte blir avbruten. Vandringar och att vara ute i naturen är ett sista tips från PULS+.

Uppdrag granskning: Den skadliga stressen kryper ner i åldrarna.

Den skadliga stressen går ner i åldrarna. Stressrelaterade ohälsa, svårighet med koncentration och minne, sömnproblem, tecken på utbrändhet mm kryper ner i gymnasieåldern. Det är i synnerhet ambitiösa och duktiga flickorna som drabbas. Siffrorna debatteras men de dramatiska ökningarna måste tas på allvar.

Stress påverkar hjärnan vilket PULS+ föreläser om både för unga som gamla.
Vilka hjärnstrukturer drabbad? Vilka bromsar har satts ur funktion? Vad innebär det att vara hjärntrött, stresskänslighet och få kognitiva problem? Det är något alla bör känna till och förebygga. Behöver jag säga att fysisk aktivitet är en pusselbit, men det finns flera. 

I den bästa gymnasieskolan arbetar man kontinuerligt med dessa frågor. Hur ser det ut på gymnasieskolorna där du bor? Mest troligt har de inte tid att arbeta med sånt som inte betygssätts. Tyvärr.

Ny teknologi visar hur hjärnceller förtvinar hos en person med utmattningssyndrom. Se Uppdrag granskning där experter uttalar sig om orsaker mm.

”Upplever stress i skolan p.g.a. höga krav på sig själv resp. ofta stressad på grund av läxor eller prov. Barn 10–18 år efter årskurs och kön, 2013–2014”

Kontakta PULS+ för att boka en föreläsning.

Stanford Universitet om pulsträningen: It Makes Your Brain And Body Happy.

Magasinet Inc har intervjuat hjärnforskare på ett av världens högst rankade universitet och de skriver om pulsträningens positiva effekter på hjärnans tankemässiga förmågor och välmåendet.

It makes your brain and body happy.

Synapsernas elasticitet ökar vilket stärker hjärnans funktion och förmåga. En psykolog och PhD betonar effekterna  på välmåendet. 

Kritikerna och skeptikerna ställer med all rätt krav på bevis. Det finns inte någon mirakelmetod för alla, men pulsträning har många vinnare. Rör på dig och låt hjärtat vara med.

”According to Erica Seigneur of the Stanford Neurosciences Institute, "There is one activity that has been shown to improve working and long-term memory, improves mood, staves off dementia in old age, and in general, makes your brain and body happy."

What is this magic sauce?

Cardiovascular exercise.”

Vill du veta mer om det vetenskapliga stödet för hur pulsträning påverkar barn och ungdomars hjärnhälsa, kognition, exekutiva förmågor, studieprestation och studieresultat? Det är ett nytt forskningsområde och det är lätt att man luras att tro på pseudovetenskap, alarmism, myter osv.

Det vetenskapliga stödet hittar du HÄR.

Ny studie: Ökning av psykisk ohälsa bland unga – störst bland tjejer

Psykisk ohälsa bland unga ökar sedan 2007. Det finns kritiker som visar på brister i statistik och studier, vilket är bra. Med det sagt så kommer det inga studier som visar på bättre psykisk hälsa. Den här enkätstudien från myndigheten MUCF visar bl a att ”

Rapporten visar att allt fler unga mellan 16–29 upplever symptom på psykisk ohälsa – varje dag eller flera gånger i veckan. Det kan bland annat röra sig om att man upplever stress, trötthet, magont, huvudvärk eller har sömnbesvär.”

Läs vad SVT skriver här.

Humans aren’t designed to be happy – so stop trying.

Tänkvärt, även om rubriken är svår att hålla med om. Hur skulle det se ut om man aldrig fortsätter försöka? Kan det vara så att man bara har några få riktigt lyckliga dagar i sitt liv? Vilken deprimerande tanke. Men det intressanta tycker jag finns i stycket om hur hjärnan är byggd. Evolutionen har gett oss en stor frontallob, områden med olika funktioner och designat oss för att överleva och föröka oss. Vi är inte konstruerade för att vara konstant lyckliga. Kan det vara så att negativa och deprimerande tankar har varit viktigare för vår överlevnad?
Om du känner dig olycklig ibland så är det i högsta grad naturligt. Det i sig kan göra det lättare att hantera och acceptera. Fluktuationerna av känslor är en del av livet och har olika betydelse för att hantera vår vardag.
Läs reportaget här.

Årets hjärnstarkaste topplista! Nr 8: Fysisk aktivitet och psykisk ohälsa.

2018 har varit ett händelserikt år. Vilka ämnen har lockat flest läsare? Vad är hetast just nu? Här kommer årets aktivaste och hjärnstarkaste lista.
På plats nr 8 kommer sambandet mellan fysisk aktivitet och psykisk ohälsa. Året började med att Socialstyrelsen publicerade en stor uppmärksammad rapport om psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Den grupp som mår sämst är flickor på gymnasiet. Det är också den grupp som rör sig minst.
Ungdomar med dålig socioekonomisk bakgrund rör sig allra minst och mår sämst. De är de stora förlorarna i hälsans och livets tombola.
Fysisk aktivitet, KBT och läkemedel motverkar ångest och depressioner och jag slår ett slag för ett spännande pilotprojekt om FaR i grund- och gymnasieskolan. Det ska bli intressant att få del av deras resultat under 2019. Följ bloggen för att få del av deras arbete och resultat.
FaR handlar både om att nå barn och ungdomar på individnivå och att förebygga psykisk ohälsa bla genom fysisk aktivitet.
Lästips: Den alarmerande ökningen av psykisk ohälsa. Det ökar som en lavin!

Topplistan publiceras varje dag fram till jul. Imorgon kommer nr 7 på årets hjärnstarka topplista!

Ny metaanalys visar att fysisk aktivitet är lika effektiv som mediciner och terapi vid depression.

Man har sammanställt många studier i en sk meta-analys för att ta reda på om fysisk aktivitet kan behandla depression. Metaanalysen visar att fysisk aktivitet är väldigt effektivt. Lika bra som mediciner och psykoterapi. Pulshöjande aktivitet verkar ha stor effekt och i många fall kan det vara nödvändigt att få hjälp och stöd av en tränare, ledare eller liknande. Det kan vara svårt att motivera sig vid depression och stödet kan vara nödvändigt. Det finns stora individuella skillnader och jag rekommenderar, som vanligt, att alla läser metaanalysen i sin helhet.
Om du vill läsa mer så finns det många inlägg om psykisk ohälsa på bloggen. Det pågår för närvarande ett mycket intressant ”Fysisk aktivitet på recept-projekt” i Helsingborg Stads Skolor. Om det faller väl ut, så kommer det att sprida sig till fler skolor och elever. Spännande!
”For MDD (major depressive disorderd),  consistent evidence indicated that PA can improve depressive symptoms versus control conditions, with effects comparable to those of antidepressants and psychotherapy. PA can also improve cardiorespiratory fitness and quality of life in people with MDD...”

Kravlös dans främjar tjejers psykiska hälsa.

Sveriges radio berättar om att 65 procent av deltagarna i dansgrupp ökade och stärkte sin självuppskattade hälsa, jämfört med 32 procent i kontrollgrupp. Danssatsningen riktar sig till tjejer mellan 13 och 18 år, som vänt sig till Elevhälsan för att de känt sig stressade, oroliga, haft magont, huvudvärk eller varit allmänt nedstämda.
Metoden Dans för Hälsa baseras på resultatet från en långvarig studie vid Universitetssjukvårdens Forskningscentrum i Örebro, ledd av fysioterapeuten Anna Duberg, som är doktor i Hälsovetenskap. Läs mer här.

Alarmerande ökning av den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar.

”I dag har närmare 190.000 barn och unga vuxna någon form av psykisk ohälsa. Mest drabbade är unga kvinnor i åldern 18-24 år. Det motsvarar omkring 10 procent av flickor, pojkar och unga män samt 15 procent av unga kvinnor.” Läs ett reportage från SVT här.
Den psykiska ohälsan ökar mer i Sverige än i våra grannländer. Vi rör oss också mindre än i våra grannländer. Varför är Sverige sämst i klassen? Frågan om psykisk ohälsa är superaktuell. I år satsar staten 1,4 miljarder. Vart tar pengarna vägen? Räcker det för att vända den deprimerande trenden?

Psykisk ohälsa ligger högst upp på dagordningen.

Depression och ångestsyndrom tillhör de stora folksjukdomarna och drabbar människor i alla åldrar. Uppskattningsvis drabbas 25 procent av befolkningen någon gång i livet av ångestsyndrom. Risken att insjukna i en depression är cirka 36 procent för kvinnor och 23 procent för män. Alltfler barn och ungdomar uppger att de är stressade över skolarbetet. Läkare nämner ofta livsstil och den digitala uppkopplingen som ett problem. Hur kan vi motverka psykisk ohälsa för våra barn både hemma och i skolan? 

Psykisk ohälsa ligger högst på dagordningen idag, och det är viktigt att hitta rätt balans för att prestera maximalt och må bra SAMTIDIGT. Hur kan vi utveckla det arbetet i skolan?

Regeringen har tagit fram en strategi inom området psykisk ohälsa för perioden 2016-2020. De fem fokusområdena i strategin är: 

• förebyggande och främjande insatser 
• tidiga, tillgängliga insatser 
• utsatta grupper 
• delaktighet och rättigheter 
• ledarskap och organisering.