Svenska Läkaresällskapet: ”Nationell kraftsamling för ungas psykiska hälsa”

Ungas psykiska hälsa och välbefinnande påverkas av flera olika faktorer som tex socioekonomiska strukturer, psykosocial uppväxtmiljö, livsstilsfaktorer, tillgång till samhällets hälsofrämjande insatser samt individens biologiska faktorer och samspelet mellan dessa och miljön. Ålder och mognad spelar en viktig roll. Vad som främjar psykisk hälsa kan vara olika i olika åldersgrupper.

När Läkaresällskapets arbetsgrupp avgränsar deras arbete så väljer de att arbeta med hälsofrämjande livsstilsfaktorer, ha fokus på åldersgruppen 6-19 år samt förebyggande insatser. Kloka val som alla skolor bör arbeta med kontinuerligt. Hur ser det ut i verkligheten? Skolor prioriterat kunskap i första hand. Hälsa kommer tyvärr långt ner på de flesta.

Folkhälsomyndighetens (FOHM) återkommande enkätundersökningar “Skolbarns
hälsovanor” har genomförts i Sverige vart fjärde år sedan 1985/86.
HBSC genomför motsvarande undersökning internationellt.

Folkhälsomyndighetens enkäter visar att:
• ”Psykisk ohälsa” eller mer specifikt psykosomatiska stressymptom som ont i magen/huvudet, svårt att sova och allmän oro har ökat kraftigt med en topp vid 15 års ålder.
• Psykosomatiska stressymptomen ligger bland de lägsta i Europa hos 6-8 åringar men bland de högsta i Europa hos 13-15 åringar
• Fysisk aktivitet har minskat kraftigt
• Skärmtiden har ökat kraftigt
• Skolstressen har ökat och tydligast efter nya läroplanen 2010
• Trivseln i skolan är fortfarande hög
• Frekvensen skolmobbing är lägst i Europa.

Ungas livsstilsförändringar betonas. I första hand otillräcklig fysisk aktivitet ofta i kombination med hög skärmtid vilket även påverkar sömn och sömnkvalitet. Många elever och vårdnadshavare vittnar om ond cirkel av sämre uthållighet trötthet koncentrationsproblem och ibland felaktiga attityder till skolgång och inlärning.

Den stress i skolan som så många upplever har enligt Folkhälsomyndighetens ett samband med betygssystemet i den senaste läroplanen. Otydliga och oklara kunskaps- och betygskrav gör att alldeles för många elever misslyckas vilket leder till dålig självkänsla och psykiska stressymptom.

Öka kunskap om psykisk hälsa och förebyggande/hälsofrämjande åtgärder.
1. Fysisk aktivitet - effekter på psykisk hälsa och kognitiva förmågor
2. Skärmtid (tid ägnad åt sociala medier/dataspel)
3. Livskunskap - hjälp till ungdomar att stärka självkänsla/hantera stress o motgångar
4. Skolmiljö och kunskapskrav
5. Tidig identifiering av unga med ökad risk för sämre psykisk hälsa
6. Samverkan mellan elevhälsa – professioner i hälso/sjukvård – forskning kring ungas
utveckling och hälsa.

Läkaresällskapet vill dessutom att arbetet ska bedrivas på vetenskaplig grund. Precis vad PULS+ propagerat för under lång tid.
Jag ser redan oroväckande signaler av ökad psykisk ohälsa i mitt dagliga arbete med ungdomar under Coronapandemin. Distansundervisning, lavinartad försämring av livsstilsvanor, stillasittande, enorm skärmtid, sömnproblem mm resulterar garanterat i ökad ohälsa. Det skulle inte förvåna mig om det kommer en tsunami av psykisk ohälsa bakom hörnet.
PULS+ arbetar ute i verkligheten och bygger broar till gedigen forskning.
Boka föreläsningar för er personal, era elever och föräldrar och kickstarta hösten för bättre hälsa, välmående och inlärning.
PULS+ mest uppskattade utbildnings- och föreläsningspaket heter Move & Think och är utformade efter de olika målgrupperna. Det bygger på de senaste 30 årens kognitionsforskning och har gett fina resultat på olika håll i Sverige och Danmark.
Unikt är att PULS+ kan redogöra för det aktuella forskningsläget. Det finns starka kausala samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat enligt internationell forskning. I Sverige råder delade meningar. PULS+ kan som första aktör redogöra för det.