De 4 hetaste reportagen om skärmtid, mobiler och digitaliseringen och hur det påverkar barn och vuxnas hjärna, inlärning, hälsa, relationer, empati osv!

Mobiler och skärmtid är, precis som bloggen förutspådde i december, väldigt hett i media just nu.
Hur påverkar ett överdrivet användande vår hjärna, vårt beteende, inlärning, hälsa, relationer mm? Det har gått så långt att barnläkare ordinerar föräldrar att leka mer med sina barn. Elever använder inte datorer och mobiler till det som det är avsett för. Det vore lätt att skylla på eleven. Men kan felet vara att våra mobiler är konstruerade så att vi helt plötsligt sitter och tittar på något annat än antikens historia? Vi går tillbaka till hjärnans belöningscentrum för att hitta förklaringen. Nedan ser du 4 bra inslag som alla borde läsa och se. Om man hellre vill läsa det i pappersformat, så köp Anders Hansens nya bok "Skärmhjärnan".

1. Psykiatern Anders Hansen om mobilberoende: ”Amerikanska barn leker inte längre” (TV4).

2. Experten: ”Släng ut mobilen ur sovrummet” (SVT)."Vår skärmanvändning har ökat markant de senaste 10-12 åren. Effekterna av denna snabba omläggning av vårt beteendemönster vet vi ännu inte fullt ut. Men vi vet en del, förklarar överläkaren i psykiatri Anders Hansen.
– I dag vet vi att så fort mobilen befinner sig i sovrummet så sover man i snitt 21 minuter mindre. Mitt första råd till personer med sömnsvårigheter är alltid att slänga ut mobilen ur sovrummet först, säger Hansen."

3. Hjärnforskare varnar: Skolan digitaliseras i blindo.

”Vi skulle aldrig introducera ett nytt läkemedel till patienter utan att först ha prövat det i forskningsstudier. Men när det kommer till barns lärande introducerar vi ny teknik utan att veta att den inte skadar. Digitaliseringen av skolan riskerar att resultera i ett nytt kunskapsras som det tar lång tid att återhämta sig från, skriver hjärnforskaren Torkel Klingberg.

4. Barn- och ungdomspsykiatriker varnar för att överdriven skärmtid ger oss en popcornhjärna.
"”Experterna har skapat ett nytt begrepp: popcornhjärna. Det är benämningen på dem som sitter länge och spelar framför en skärm där olika saker poppar upp och lockar deras uppmärksamhet. Det är några minuter på Facebook, några på Twitter, några på Youtube, en snutt med nyheter, en koll på mejlen och så vidare. Att byta fokus i rasande fart och samtidigt stimuleras av nya saker belastar centret för uppmärksamhet och stör koncentrationen. Det ger oss en popcornhjärna. Hjärnan poppar omkring i tusen tankar hit och dit. Det orsakar hjärnstress och i det läget fungerar hjärnan långsammare.”

Ökat stillasittande, stress, en översvämmad hjärna och sömnsvårigheter blir allt vanligare. PULS+ har under en lång tid arbetat för att utveckla nya goda vanor för bättre hälsa, välmående och inlärning. Strong Body Strong Mind.

Hjärnsläpp i skolan.

Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, är en personlig favorit sen lång tid tillbaka och alltid värd att lyssna på. Han uttalar sig i senaste Modern psykologi. Bara en minoritet av pedagogerna har hört talas om testningseffekten eller spridningseffekten! Vad händer i hjärnan när barn lär sig räkna eller läsa? Hur ska man repetera för att det ska fastna i minnet? Läs artikeln Hjärnsläpp i skolan. Skolan har allt att vinna på att välkomna psykologi- och hjärnforskare. Visste du att PULS+ har initierat ett pågående forskningsprojekt om grit med Helsingborgs stad och Karolinska institutet? 

”Insikten om att det finns stora individuella skillnader som går att kompensera för med träning gör att han vill se en mer individualiserad undervisning i skolan. Eftersom personalresurserna är begränsade så tror han att träning med digitala hjälpmedel skulle kunna bidra.
I studierna av sexåringarna såg han även att det som kallas grit – ett inre driv att inte ge upp, kopplat till ett motivationssystem i hjärnan – kunde förklara en del av deras framgångar i matematik. Han menar att forskningen om grit, som är korrelerat till framgång på många områden i livet, har direkt bäring för hur lärarna ska handskas med eleverna.Psykologiska studier visar nämligen att det går att fostra ett grit-liknande beteende genom att uppmuntra barnen att träna koncentrerat, våga misslyckas, se uppgiften i ett större sammanhang och betrakta framgång som ett resultat av ansträngning, snarare än av en medfödd förmåga.
– Motivation handlar inte bara om att saker ska vara så roliga som möjligt, utan också om kämparanda. Det är återigen ett resultat av kombinationen av psykologi och hjärnforskning, säger Torkel Klingberg.
Lärarna behöver naturligtvis inte bli experter på kognitiv neurovetenskap för att kunna använda metoderna. Men Torkel Klingberg tror ändå att det är bra om de har en grundläggande förståelse för vad som händer i hjärnan när ett barn lär sig räkna eller skriva. Det gör det också lättare för dem att genomskåda många av de myter som florerar om hjärnan.
– Att vara lärare och inte veta någonting om hjärnan är som att vara gymnastiktränare och inte veta att det finns armar, ben och muskler.
När Torkel Klingberg föreläser är det oftast bara en minoritet av lärarna som har hört talas om testningseffekten eller spridningseffekten. Den senare, som också är väl belagd i minnesforskningen, innebär att vi kommer ihåg ett material bättre om vi repeterar det över en lång tidsperiod.
– Det skulle kunna handla om att man repeterar ett område efter två veckor och sedan efter två månader igen. Det är enkla, konkreta saker som en lärare kan göra i klassrummet, säger Torkel Klingberg.”

Hjärnan bakom inlärningen.

Förstasidan på Sydsvenskan/HD idag: Hjärnan bakom inlärningen. Torkel Klingberg mfl står bakom mycket av landets bästa forskning när det handlar om kognitiv neurovetenskap. Han är en av de ledande experter om arbetsminne mm. Jag minns när han berättade om appen Vektor, som är utvecklad för de mindre barnens matematikundervisning. Det är viktigt att arbeta med barns utveckling när de är små. Jag har spridit hans arbete i Helsingborgs Stad och ingen är gladare än jag när jag ser att andra duktiga pedagoger använder verktyg som kan gynna inlärning. Jag tar ingen ära av andras arbete men kan ändå glädjas och med stolthet se att andra inspireras av honom. Keep up the good work!

Skolvärlden intervjuar Torkel Klingberg.

Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, föreläste i Helsingborg idag och vi fick möjlighet att träffa honom. Man lär sig alltid något nytt och det ger oss större möjligheter att lyckas i vårt framtida arbete. Skolvärlden intervjuade honom nyligen. Se reportaget som heter "Så tränar du dina elever till bättre resultat".

Här följer några konkreta råd  från en rad forskare:

Möte med Sveriges bästa hjärnforskare.

Vi har förmånen att återigen få träffa Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap på Karolinska institutet. Torkel och Klingberg Lab är en stor inspiration och han har betytt mycket för vårt utvecklingsarbete och Puls+. Vårt tvååriga pilotprojekt övergår i höst till en pulsstudie som ska hålla att publiceras internationellt! Det är en stor ära att få bolla upplägg och funderingar med Sveriges bästa hjärnforskare. Vi ska också prata om några andra områden som har med motivation och lärande att göra, vilket kan leda till nya spännande studier på en mycket hög nivå.

Kravlösheten ett svek mot barnen.

En av våra bästa hjärnforskare, Torkel Klingberg, uttalar sig om den lärande hjärnan. Barn behöver motstånd för att lära. Vad kan de vuxna göra för att uppmuntra inlärning? Det gäller alla vuxna!!

Läs artikeln här och lyssna på en intervju i Sveriges Radio.

Torkel har i tidigare reportage gett följande råd: "Konditionsträning förbättrar arbetsminnet och prestationerna i bland annat matematik. De största vinsterna verkar den få som har väldigt dålig kondition och tränar sig till hyfsad nivå. Att sova tillräckligt är viktigt. En amerikansk studie visar på ett linjärt samband mellan längden på sömnen och höjden på betygen. Stress försämrar arbetsminne och prestationsförmåga."

Torkel Klingberg om hjärnan, hur barn lär, motivation mm.

Lyssna på Hjärnpodden, där Torkel Klingberg berättar om hur barn lär och om hur skolan kan utvecklas så att alla kan lyckas. Hur individualiserat läraren sin undervisning? Hur anpassar skolan scheman, lokaler mm? Vad bör den svenska skolan utveckla? Intressant.

Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, Karolinska Institutet Stockholm.

Plötsligt händer det! Torkel berättade om att man upptäckt en ny struktur i hjärnan som reagerar på tal och siffror. Hjärnforskningen är den vetenskap som utvecklas mest pga av ny teknik, och det är fascinerande att få del av det senaste. Svenska skolan ska vila på en vetenskaplig grund och undervisningen borde anpassas efter hur vår hjärna fungerar. Följ den senaste forskningen!
En av mina elever skickade en fråga om vad som är svårast att analysera och vad som är nästa utmaning. Torkels ögon sken upp när han började berätta om tallinjen (matematik) i hjärnan och hur han önskar studera hur den delen av hjärnan omformas vid träning.
Några axplock: Koncentration och arbetsminne belastar

Dags att träffa Sveriges bästa hjärnforskare!

Nu är det äntligen dags!

Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, föreläser om hur barn lär.

”Lär barnen att de kan påverka sina hjärnor”

Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, berättar om den senaste forskningen och om hur barn och ungdomar lär. Puls+ fokuserar i år på koncentration och motivation och sammanfattningen nedan löper som en röd tråd i undervisningen. Koncentrationsförmågan är begränsad för oss alla när hjärnan översvämmas av intryck och när belöningscentrat i hjärnan lockar uppmärksamheten på annat håll. Artikeln ger oss både bekräftelse och inspiration till att fortsätta arbetet för att alla ska kunna lyckas.

"Så kan man underlätta sitt barns inlärning.

Grit och jävlar anamma!

Torkel Klingberg, hjärnforskare, och SvD berättar om grit, "jävlar anamma" och uthållighet. Motivation slår talang. Du måste bestämma dej, anstränga dej och aldrig ge upp. Det är framgångsrikt! Se den korta filmen här.

Mycket positivt möte med professor Torkel Klingberg.

Återkoppling med Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, på Karolinska institutet.

Fantastiskt inspirerande att få diskutera pulsträning och inlärning med Sveriges bästa hjärnforskare! 

Vi fick med oss den senaste forskningen, konkreta tips och råd mm. 

Det bästa av allt är att vi kommer att få kunna utveckla vårt projekt nästa läsår med stöd av Klingberg Lab. Mycket positivt!

Möte med Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap på Karolinska Institutet.

Måndagen den 11/5 -15 träffade PULS+projektet kanske Sveriges ledande hjärnforskare Torkel Klingberg. Presentationen och mötet var mycket lyckat och vi fick med oss många konkreta tips och råd. Mötet avslutades med att vi kommer att få använda Torkel Klingberg som stöd i en rådgivande roll 2015/16. Vi fick även tips om hur vi skulle kunna utveckla projektet 2016/17. Vi går definitivt en spännande framtid till mötes.
Efter vårt exklusiva möte med professor Klingberg, så lyssnade vi på hans inspirerande föreläsning "Ge hjärnan en chans - Den lärande hjärnan". PULS+projektet ligger definitivt i framkant i skolutvecklingen och den vilar på en vetenskaplig grund.

Puls+ 2015/16

PULS+ 2015/16.

Rönnowska skolan genomför ett unikt pilotprojekt på El- och energiprogrammet under läsåret 2015/16.
Pilotprojektet, som kallas för PULS+, går ut på att med utökad pulshöjande fysisk aktivitet förbättra inlärningen i matematik. Det innebär att eleverna får en timme mer idrott/vecka.

Målet är att få en effektivare inlärning under lektionerna och på det sättet förbättra elevernas studieresultat.
Det finns mycket forskning på området, framförallt inom hjärnforskningen.
Mycket av inspirationen kommer från Naperville High School, Illinois, där man efter pulsträning fick upp till 93% bättre resultat i matematik och 52-56% % bättre resultat i språk.
British Journal of Sport Medicin summerade 2014 alla resultaten fram till idag när det gäller fysisk träning och barn, ungdomar och unga vuxnas tankeförmåga direkt efter träning eller motion där främst pulsen och hjärtat arbetar. De kom fram till att barn och ungdomar tänker klarare efter motion och träning.
De första effekterna ska enligt studierna märkas redan efter 10-15 veckor.
Pilotprojektet vilar således på en vetenskaplig grund.

Eleverna i åk 1 på El- och energiprogrammet kommer att få utökad idrott med 60 minuter/vecka, vilket innebär ca 40 procent mer schemalagd idrott.
Samtliga idrottslektioner och pulspass är schemalagda precis före matematiklektionerna. Själva pulsmätningen kommer att ske med den senaste tekniken. Eleven kan se sin arbetspuls och pulszon under och efter lektionen. Föräldern kan också logga in på hemsidan och på ett enkelt sätt stödja skolarbetet.
Att genomföra detta på gymnasienivå är tämligen unikt. Rönnowska skolan är i alla fall tvåa i Sverige.

Att mäta förändringarna är intressant. Bättre studieresultat är det primära målet.
Vi vill, om möjligt, även mäta förändringar i problemlösningsförmågan i matematik, arbetsminnet, motivation mm.
På längre sikt vill vi stimulera elever, personal, skolledning och beslutsfattare att integrera fysisk aktivitet som en naturlig del i skolan och i vardagen.
All inlärning av färdigheter och kunskaper borde utgå från hur hjärnan fungerar. Hjärnforskningen att den forskning som kanske gått framåt mest det senaste decenniet, och det finns mycket som skolan kan ta till sej framöver.
Livsstilsfaktorer som stress, sömn, mat och vardagsrutiner påverkar också hjärnan, inlärning, välmående mm.

PULS+projektet har fått ett positivt gensvar även utanför Rönnowska skolan.
Jag har knutit till mej Gustaf Andersson, som han har en rådgivande roll i projektet. Gustaf har bl.a. varit projektledare för det uppmärksammade Bårslövsprojektet 2014.
Vi har samverkan med andra skolor i Sverige och Danmark.

Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, och Ingegerd Ericsson, docent i  idrottsvetenskap på Malmö Högskola har en rådgivande roll i PULS+projektet. Paul Zientarski från Naperville Central High School USA, är min mentor och det är en ära att Dr John J. Ratey USA följer  hur det går för oss!

PULS+ länkar ihop puls och matte, kondition och inlärning, det ska ge ett mervärde och förbättrade studieresultat. Plusset kan även stå för att man ska ta i lite mer, anstränga sej mer, mera GRIT. Det rimmar på H+ och associerar till nytänkande och Helsingborg. Plus kan också innebära ökad fysisk aktivitet och ökad samverkan nationellt och internationellt. Sen ser det ju skoj ut med ordet pulsplus. Den sista bjuder jag på.

Arne Kastenbom
Idrottslärare
Projektansvarig för ”PULS+" på El- och Energiprogrammet
Rönnowska skolan
arne.kastenbom@helsingborg.se