Vetenskapens Värld på SVT sänder avsnitt om återkommande sömnproblem.

PULS+ har propagerat för sömnens betydelse under lång tid. Det är glädjande att se att den relativt nya forskningen om sömn & hjärnan (och fysisk aktivitet!) tas på allvar. När jag träffar ungdomar så menar de att just sömn är det största problemet. Några skolor börjar äntligen vakna, men det är lång väg kvar. Kom igen Sverige. Det är dags att vakna!
SVT och Vetenskapens Värld planerar ett helt avsnitt.

Vill du boka en föreläsning med tyngdpunkt mot Hjärnan & Sömn så mejlar du arne.kastenbom@gmail.com. Garanterat aktuellt och anpassat för din målgrupp. Gammal som ung. Skola som förening? Akademiskt eller populärvetenskapligt?
En föreläsning eller ett upplägg med kontinuitet? Tveka inte. PULS+ skräddarsyr efter dina önskemål.

Dags för skolor att planera in sömn för bättre hälsa, välmående och inlärning.

Fysisk aktivitet är fortfarande undervärderat i skola och samhälle. Trenderna och de dåliga vanorna är svåra att vända. Det finns några få undantag som tex Finland där den negativa kurvan har vänt. Svenska barn och ungdomar rör på sig minst i Norden, men vårt grannland visar att det faktiskt går att förändra. Det ger hopp och ny energi att utveckla synen på rörelse och dess unika effekter.

De senaste 5 åren har sömnforskningen tagit stora steg framåt och det är intressant att Ledarredaktionen i morgontidningen tycker att skolor redan nu ska planera och utforma höstens schema utifrån från sömn påverkar hjärnhälsa, välmående och inlärning.

Vilken väg ska vi välja?

• Ska vi ge eleverna sovmorgon?
• Ska vi inte fostra ungdomar att stiga upp i ottan som vi fick göra? Att stiga upp tidigt visar på bra arbetsmoral och våra tonåringar förbereds inför arbetslivets krav och förväntningar.

Vilket dilemma!  Hur vi än gör så finns det för- och nackdelar. Ett förslag är att låta elever, föräldrar, skolledare, politiker och lärare samla argument och diskutera saken.
Jag träffade Dr Paul Kelley från Oxford University för flera år sedan. Han berättade att han själv blev överraskad av att se hur stora hälsovinster ungdomarna får av senare skolstart. Vi har lite för tidiga och det fanns inte något intresse bland skolor för ”Later School Starts” för bättre hälsa, välmående och inlärning. Tänk att skolor tackade nej till skolprojekt och utvecklingsarbete tillsammans med en internationell expert. Det säger ganska mycket.
Men det har hänt mycket positivt sedan dess. Sömn har enorm betydelse för hjärnan och ingen vettig skola eller arbetsplats kan längre negligera dess betydelse. Det handlar givetvis inte bara om sovmorgnar utan man kan arbeta med sömn på så många olika sätt.

Om ni vill veta vad forskning och vetenskap visar så kontaktar ni PULS+. Boka föreläsningar om hjärnsmart fysisk aktivitet & sömn via arne.kastenbom@gmail.com.

Ny forskning om vår magiska hjärna.

Hjärnan är något av det mest komplexa vi känner till.
Med ny teknik har neurovetenskapen exploderat under 2000-talet och man läser om hjärnan i alla möjliga sammanhang. Som vanligt finns det skeptiker, alarmister, positiva och negativa. Inom all forskning är man kritisk och man utmanar ofta sanningar och provar om de håller. Det hör till även om man trampar folk på deras egon. Om det inte sker så skulle vi fortfarande tro att Jorden är platt och att det inte bildas nya hjärnceller och att den är oplastisk.

PULS+ vurmar för en bredare syn på och mer fysisk aktivitet för alla. Men alltid med vetenskapligt grund. PULS+ har ett holistiskt perspektiv med goda vanor för:

• hälsa i balans
• välmående
• hjärnhälsa
• prestation
• inlärning

Det släpps numera tusentals vetenskapliga artiklar om hjärnan varje år. Här är ett exempel på vår magiska hjärna. Jo, i detta sammanhang får man används ord som magisk!
Hjärnforskare har hittat nya vägar i hjärnans amygdala. Det är en ständig resa av upptäckter. I den här studien säger forskarna att upptäckten kan ”contribute to a better understanding of post-traumatic stress disorder, anxiety, depression and Alzheimer’s disease”.

Way to go! Häng med på resan och följ PULS+.
Önskar du boka kurs eller föreläsning? Kontakt: arne.kastenbom@gmail.com

Allt om aktiva klassrum.

Allt om aktiva klassrum innehåller:

1. Integrera fysisk aktivitet i klassrum i skolor.
2. En guide för att lägga strategier i praktiken.
3. Pulsstudien - vi är troligtvis de enda i Sverige som gjort en vetenskaplig studie om fysisk aktivitet i klassrummet. Vilka effekter ger det på koncentrationsförmågan, arbetsminne och inlärning?
4. Sanningar och myter. Det florerar många halvsanningar. När din verksamhet kritiseras så ska vila på vetenskaplig grund.
5. Arbetsro.
6. En framgångsrik modell.
7. Hjärnsmart skola.

Boka en föreläsning via Arne.kastenbom@gmail.com
Föreläsningar för alla.

”Din hjärna” med Anders Hansen startar kl 20:00 ikväll.

Första avsnittet av serien ”Din hjärna” handlar om stress. Anders Hansen har rest runt i världen och träffat några av världens främsta forskare inom olika områden. Det är ingen avancerad gissning att fysisk aktivitet kommer att nämnas flera gånger under den här serien.

En hjärnkirurg uttalade sig så här i dagens tidning: ”Jag vill gärna ta hand om den hjärna jag har. Jag tränar genom att springa eftersom jag tycker det är skönt att springa av mig. Och så försöker jag sova tillräckligt så att jag mår bra. Det är ungefär så jag gör”,
En talande beskrivning.

Anders Hansen besökte oss redan för ett par år sedan. Föreläsningen nedan är indelad efter olika kapitel. Om du vill titta på vad han sa om stress då så spolar du fram till 25:43.
Enjoy.

Aktuella frågor.

Nyhet!

- Ett vetenskapliga stödmaterial om varför fysisk aktivitet är viktigt för hjärnhälsa, kognition och studieresultat hos barn och ungdomar. Den hjärnforskaren som publicerat flest vetenskapliga artiklar i världen uttalar sig.

- Med didaktiken som grund bygger PULS+ broar till ny forskning inom kognitiv neurovetenskap, kognitionspsykologi och beteendevetenskap. Vill du veta mer om hur hjärnan fungerar och hur man kan stärka och optimera koncentration, arbetsminne, långtidsminne, problemlösning, kognition, studieprestation och inlärning?

- Pulsstudiens resultat publiceras i oktober 2019. Praktiknära forskning med elever i årskurs 2 och 7.

- Se föreläsningen med Paul Zientarski i Helsingborg 2018 (Länk).

- Forskare dissar sambandet mellan fysisk aktivitet och hjärnan. SVT Rapport, SvD, DN mfl granskar och ifrågasätter skolors arbete. Varför?

- Påverkar verkligen mobiler hjärnans utveckling hos barn? Sanning eller myt?

- Bygg en hjärnsmart skola och undervisning!

Kontakta PULS+.
FÖRELÄSNINGAR FÖR ALLA.

Strong Body Strong Mind

Har du någonsin känt att ditt medvetande känns inlåst i din egen kropp? Det stämmer. Kroppen består ju av celler!
Skämt å sido, så behöver vi inte bara en ny syn på fysisk aktivitet i skolan utan även en radikal förändring i tänkande om kognition som inte bara något som händer bara i hjärnan eller i sinnet. PULS+ bygger på en holistiskt helhetsbild som utgår från The Body Mind/Brain Connection. Med didaktiken som grund bygger PULS+ broar till ny forskning inom kognitiv neurovetenskap, kognitionspsykologi och beteendevetenskap.
Vi är fysiska varelser. Från det ögonblick som vi föddes är våra kroppar viktiga för vårt lärande, tillväxt och relationer med andra. Under våra liv kommunicerar våra kroppar och rörelser mycket tydligare än våra ord. Tex känner du med hela kroppen om det är bra eller dåligt.

Vill du veta mer?
Boka föreläsningen Stong Body Strong Mind via Arne.kastenbom@gmail.com.

En tankevärd emotionell hjärnsmart och aktiv föreläsning.

Stor okunskap om tonårshjärnan på svenska skolor?

Vad vet vi om tonårshjärnans sociala, kognitiva och neurala utveckling?

Hur designar man skolor och undervisningsmiljöer för att optimera de exekutiva funktionerna?

Är din skola och undervisning hjärnsmart?

Ett råd är att investera i de exekutiva funktionerna och att tex ta det aktiva klassrummet till nästa nivå där miljön, undervisningen och inlärningen utformas för att stärka positiva känslor, hälsa, välmående och inlärning. Självkontroll, multitasking, skifta fokus och arbetsminne är viktiga funktioner och förmågor för oss alla. Hur arbetar du med det på din skola?
Alla som arbetar med ungdomar borde känna till vilken enorm förändring som pågår i tonårshjärnan. Det är närmast tjänstefel att inte veta, eftersom det är en grundförutsättning för att bygga en hjärnsmart skola och undervisning.
Första steget är att ta steget utanför skolan. De viktigaste grundstenarna hittar du i hemförhållandena vuxenrelationer och i trygghet. Höga förväntningar, social trygghet, kärlek och positiva känslor är några exempel och skolan måste få föräldrar engagerade även under tonåren. Det stärker de exekutiva  funktionerna och skolresultat. Duktiga lärare kan göra skillnad, men aldrig ersätta föräldrarnas roll.

Hjärnforskare menar att tonårshjärnans obalans (i mognad) peakar i 14-årsåldern.
Vad kan skolor göra?
Vad kan läraren göra?
Hur ser en hjärnsmart skola ut?
Vad stärker tonårshjärnan?

Boka en föreläsning via Arne.kastenbom@gmail.com

Repris på bra metaanalys sprids på sociala media.

Ett reportage om en bra metaanalys som visar på samband mellan fysisk aktivitet och studieprestation  sprids återigen på sociala media. PULS+ skrev om metaanalysen redan 2017.

Läs reportaget från Forbes här och hela metaanalysen här. Den tål att läsas igen. Det bör påpekas att en metaanalys från 2019 visade på ingen effekt. Vem ska man tro på? Vad är det för skillnad på de olika metaanalyserna? Kontakta PULS+ för mer information.

Alla skolor bör arbeta efter hur hjärnan fungerar.

Hjärnan prioriterar information på 3 nivåer - överlevnad, känslor, kognition. I den ordningen.
Tyvärr kommer några elever till skolan i överlevnadsläge, många i känslomässig och emotionell obalans samtidigt som pedagogerna önskar dem att vara i kognitivt läge. Skolan och pedagogen måste börja med frågan "vad gör du för eleven när hen kommer in i klassrummet?

Det finns skolor som arbetar utifrån detta och det är intressant att följa deras arbete. Vill ni veta mer? Kontakta PULS+ (Arne.kastenbom@gmail.com)

Se Paul Zientarskis föreläsning i Helsingborg hösten 2018.

Nu kan du se Paul Zientarskis föreläsning i Helsingborg hösten 2018. Paul föreläser om vetenskapen bakom deras skolprojekt i Naperville Central High School., Illinois, USA. Eftersom deras skolprojekt var ett pilotprojekt byggd på den senaste vetenskapliga forskningen, så samlade de in data för att se om pulshöjande fysisk aktivitet kunde påverka elevernas skolprestation. Det är nog ett av världens ambitiösaste skolprojekt, då de samlade in data från 19,000 elever. Det ska betonas att det inte är en vetenskaplig undersökning, men deras resultat är så pass intressant att en del forskare tittat närmare på vad de gjorde och om det kan finnas något att forska på. Jag har pratat med flera internationella forskare och de nämner Naperville som ett bra skolexempel. Det finns fortfarande mycket att forska på som tex den fysiska aktivitetens intensitet, duration, mängd mm. I Naperville har de provat några olika skolmodeller som kallas för "Zero Hour" och "LRPE", vilka spritt sig runt om på skolor i hela världen. Föreläsningen ger dig en inblick om hur man med didaktiken som grund kan bygga broar till neurovetenskapen. Pulsträning har många positiva effekter på hälsa, välmående, hjärnhälsa, kognition, studieprestation mm. Alla vinner något.
Vi behöver definitivt mer daglig fysisk aktivitet. Mer idrott & hälsa. Mer fysiskt självförtroende. Paul inspirerar fler skolor att arbeta införa mer fysisk aktivitet före, under och efter skoldagen!


Se föreläsningen HÄR!

It’s true - physical activity can actually help you do better in school.

Fysisk aktivitet kopplat till hjärnan är ett kärt ämne. Det är fantastiskt att det diskuteras på alla nivåer. Jag tog återigen kontakt med professor Charles Hillman, som är en av de mest renommerade hjärnforskarna i världen, för att komma så nära sanningen som möjligt.

För det är väl den vi vill ha?

Jag kan meddela att han ger fortsatt energi att fortsätta arbetet med pulshöjande fysiskt arbete. Det finns ingen tvekan om det. Men var påläst och trovärdig.

Professor Hillman ingår i USA’s nationella kommitté som nyligen bestämt de nya riktlinjerna för fysisk aktivitet för barn och ungdomar 2018. Det finns allt fler studier som visar att tex hjärnhälsa stärks. Läs det avsnittet!

Pulshöjande fysisk aktivitet är jättebra för barn och ungdomars hälsa, välmående och hjärna. Ingen genomför endast puls, utan alla former av träning och rörelse ska ingå. Men det finns mycket positivt när hjärtat börjar slå fortare!

Part 1: It’s true - physical activity can actually help you do better in school.

Ser ni citatet längst ner på bilden (från USA guidelines 2018)? It’s true. Det är sant! Eller? Vad är sant? Numera vill alla förståsigpåare göra sin röst hörda. Äntligen! Härligt!  

Live Webinar on February 6: The Exercise Rx for ADHD: How Movement Improves Attention, Working Memory, and Executive Functions.

Live Webinar on February 6: The Exercise Rx for ADHD: How Movement Improves Attention, Working Memory, and Executive Functions. 

Missa inte en gratis föreläsning med Dr Ratey. Han tar upp det PULS+ arbetat aktivt med sen 2014. Fysisk aktivitet förbättrar koncentration, arbetsminne och exekutiva funktioner. 

PULS+ har haft kontakt med Dr Ratey sen 2014 och vi planerade en nordisk föreläsningsturné i Norden 219, som tyvärr inte blev av. Så håll till godo med ett live webinarium den 6/2! Anmäl dig här.

”In this webinar, you will learn:
Why exercise and play have such a powerful effect on the brain in general and attention in particular
The latest research on how physical activity helps improve ADHD symptoms
How exercise acts like a stimulant medication to increase neurotransmitter levels
Case studies
of how exercise improves learning and motivation.
Exercise routines that are especially effective for patients diagnosed with ADHD.”

Kampen om din uppmärksamhet!

Det pågår en ständig kamp om din uppmärksamhet. Vad driver dina handlingar? I grunden är det hjärnans belöningscentrum som avgör vad du gör och inte gör. PULS+ deltar i forskningsprojekt där forskare mäter hur pulshöjande fysisk aktivitet påverkar uppmärksamhet, arbetsminne och inlärning hos barn och ungdomar. Mobiler och skärmar är kanske det aktuellaste exemplet på hur något har ”hackat sig in” i hjärnan och som stjäler din uppmärksamhet var 10:e minut!
Tar man hänsyn till hur hjärnan fungerar på din arbetsplats, skola osv? Har ni kunskap om gur hjärnan fungerar? Kropp och hjärna hänger ihop i ett komplext nätverk som kallas the body-brain system. Vill ni veta mer? Kontakta PULS+.

Bilder från PULS+ föreläsning på UR play och SVT.

Aktuellt: Varför presterar pojkar sämre än flickor i skolan?

I tidigare inlägg har jag tagit upp statistik och forskning om de försämrade studieresultaten i de svenska högstadie- och gymnasieskolorna.
Uppdatering 17/1: Flickorna i årskurs 9 har 12% bättre meritvärden än pojkarna.
Skolverket rapport publicerades: ”Killarna halkar fortfarande efter i skolan. I ett par år har skillnaden mellan tjejers och killars grundskolebetyg varit mycket stor, och i mer än var tredje kommun växer nu gapet. Det visar Dagens Samhälles analys av Skolverkets statistik.”. Läs mer här. Ämnet är aktuellt och hett!

Flera från varandra oberoende studier visar att flickor presterar bättre studieresultat än pojkar oavsett socioekonomisk bakgrund, bostadsort eller etnicitet och skillnaden i resultat tenderar att öka.
Flickorna har sprungit om pojkarna.
Varför presterar pojkarna sämre? Det finns många förklaringar.
Går det att förändra?

Finns det generella skillnader i biologi, hjärnans utveckling och mognad?
Svaret är att flickor och pojkars hjärna utvecklas i olika takt. Flickors hjärnor är som störst vid 10-11 års åldern, deras pubertet kommer tidigare och den hormonella påverkan på hjärnan ser olika ut. Pojkars hjärnvolym är som störst vid i 14-15 årsåldern.
En av de viktigaste faktorerna för lärande är uppmärksamhet, som till stor del är kopplad till hjärnans mognad och som förklarar skillnader i skolprestationer mellan könen. Uppmärksamhetsstörning missgynnas tex av undervisning där man ska söka kunskap på egen hand. Distraktioner är rena giftet för koncentration och uppmärksamhet och det finns gott om det både i skola och fritid, vilket i sin tur eldar på hjärnans belöningssystem. Skolarbetet påverkas. Givetvis.
Psykologer, hjärnforskare och läkare pratar om hjärnans utveckling i termer som ”golden time” och ”use it or use it” för att förklara hjärnans utvecklingsfaser. När är hjärnans som mest mottaglig för inlärning? Finns det faser som är extra vikitiga? Hur mognar hjärnan? Vilka områden mognar först och hur påverkar det barn och ungdomar? Har dagens skola anpassat sig till det här överhuvudtaget eller fortsätter man arbeta ”så som man alltid har gjort”?

I vår Pulsstudie 2018 såg vi att pojkarna i årskurs 7 förbättrade sin koncentration mer än flickorna. Skillnad är statistiskt säkerställd av forskare.

Det finns fler förklaringar till pojkarna försämrade studieresultat än biologi.
Vill du veta mer? Kontakta PULS+.

Hjälp eleverna att utveckla de exekutiva funktionerna!

Boka en föreläsning om exekutiva funktioner och inlärning.
De exekutiva funktionerna är grundläggande för inlärning. Forskning visar att hjärnan inte är fullt utvecklad förrän vid 24-års åldern, och att området där de exekutiva funktionerna sitter mognar sist! Det innebär att det går att utveckla viktiga kognitiva och sociala processer i hjärnan som tex självkontroll, mental kontroll, inhibering av impulser, förbättra koncentrationsförmågan och minnet, optimera det begränsade arbetsminnet, planera och organisera tid och material, utveckla problemlösningsförmågan, att reagera ändamålsenligt i olika sociala och stressiga situationer mm.
Hjärnceller stärks. Och hjärnceller ansas bort. Use it or loose it!

Alla kan ha svårigheter med att fokusera på rätt sak, lyssna aktivt, att göra klart uppgiften, strukturera dagen och optimera hjärnan för maximal prestation, förstå krävande uppgifter och komplicerade problem, att utveckla kunskap utan relevant feedback, att arbeta i en stökig och rörig omgivning mm.
Utveckla strategier och hjälpmedel för att utveckla de grundläggande exekutiva funktionerna och optimera både hälsa och inlärning! Hur påverkar fysisk aktivitet och goda vanor din hjärna? Öppna din fulla potential!
Föreläsningen bokas via Arne.kastenbom@gmail.com.

Topplistan 2018. Nr:1 Den ultimata träningen för hjärnan.

Över 10,000 besökare läste "Den ultimata träningen för hjärnan". Det toppar året och hjärnan är hetare än någonsin. GIH har fått ett väldigt stort anslag för att bedriva studier om fysisk aktivitet och hjärnan. En del av pengarna kommer från stora multinationella bolag som är intresserade av hur man rör sig rummet osv.
Vilken är den ultimata träningen för hjärnan? Är det bara puls som gäller?
I dagsläget finns det tung forskning som visar på samband mellan pulshöjande fysisk aktivitet och hjärnan, men det växer sakta men säkert fram en ny karta på "Rörelsehjärnan".
Bunkefloprojektet och Stavangerprojektet visar med all motorikträning är viktigt för barns utveckling och inlärning. Det finns några nya studier som visar hur styrketräning påverkar hjärnan, så det finns all anledning att träna allsidigt för både kropp och knopp.

Bilden kanske inte är helt korrekt och fullständig, men kan vara intressant som diskussionsunderlag.

- Olika aktiviteter påverkar hjärnans struktur och (exekutiva) funktioner.

- Fysisk aktivitet ger bättre hjärnhälsa, dvs organet fungerar bättre.

- Personer i god fysisk form har bättre kognitiva förmågor och en bättre hjärnhälsa.

- Högintensiv träning utsöndrar tex mer BDNF som tar hand om, stärker och skapar nya hjärnceller.

- Lågintensiv träning i form av yoga mm kan stärka tex koncentration.

- Neuroplasticitet är ett tvåeggat svärd. Hjärnan anpassar och formar sig efter vad du gör och inte gör. En stillasittande och inaktiv livsstil formar tyvärr också hjärnan. Barn och ungdomars hjärnor växer och mognar först vid 24-årsåldern. Barns hjärnor är extra plastiska. Hur påverkar en inaktiv livstil barns hjärnor?

- De flesta känner numera till att pulsträning ökar blodflödet till hjärnan med 20%. Men vissa pulsövningar minskar faktiskt blodflödet till hjärnan! Det kan med andra ord ge oönskad effekt?

Den största frågan, enligt mig, handlar om de stora individuella skillnaderna. Det bästa är att individualisera och att få eleven att utvecklas utifrån sina mål och förutsättningar. Det kräver kunskap och insikt. 

I år har man i USA startat ett av världens största forskningsprojekt, där man ska försöka få fram redskap så att läkare ska kunna ge "Fysisk aktivitet på recept" på individuell basis.

Med tanke på att fler barn och ungdomar mår allt sämre psykiskt, så kommer vi att se FaR användas i skolans värld. Det pågår ett intressant pilotprojekt i Helsingborg och det ska bli intressant att se deras resultat till våren.

Forskning visar att motion motverkar åldrandet och till och med kan göra hjärnan yngre. Det är en unik effekt. Inget annat påverkar hjärnan på det sättet som fysisk aktivitet gör. Det är aldrig för sent att börja en positiv hälsofrämjande livsstil.

Läs ett bra reportag från hösten 2017 här.

"If you’re not active, do something that you enjoy. The best exercise is the kind that you’ll actually do."

"Intellectuals solve problems, geniuses prevent them" (Einsten)

Bloggen återkommer efter nyåret med en titt i kristallkulan.
Vilka är de hetaste trender och nyheterna 2019.
Ett tips är att använda filmen med Paul Zientarskis föreläsning i Helsingborg 2018  som en kickoff med kollegor och chefer. Use it.

En samlad bild över allt som skrivs och delas. Finns det?

Hjärnan är ett hett och aktuellt ämne. Bloggen når snart ännu en milstolpe med 275,000 besökare. Det strömmar in massa ny forskning, nya projekt och modeller, inspirerande övningar, fantastiska koncept och utvecklande skolarbete. Fysisk aktivitet och goda livsstilsvanor påverkar vår hälsa och hjärna.

Det kan vara svårt att få en samlad bild över allt som skrivs och delas. 4-5 års praktiskt arbete, läsande, skrivande, samverkande och föreläsande har gett en djup kunskap över området. Väldigt mycket material på bloggen, men så mycket opublicerat. Det finns material för en bok eller två!

Strong Body Strong Mind samlar allt om fysisk aktivitet, goda vanor och hur det påverkar hälsa, välmående, hjärnan, de exekutiva funktionerna, prestation och inlärning.

- Den senaste forskningen. Skillnad på barn och vuxna.

- Pulsstudien 2018 om koncentration och arbetsminne på elever i åk 7 i Helsingborg

- Allt du gör och inte gör påverkar hälsa och hjärna. Hur hänger det ihop? The body-brain system.

- De mest omtalade skolprojekten och modellerna i Sverige, Norden, Holland, England och många inspirerande modeller i USA. En lokal, nationell och internationell utblick.

- Aktiva klassrum med aktiva pauser, flexibla möbler, BrainBreaks, övningsbank, för små barn eller stora ungdomar mm. Prova på olika varianter.

- Aktiva exekutiva klassrum med övningar som vässar de exekutiva funktionerna med övningar, aktiva pedagogik, aktiv matematik, hjärnsmart utformning, högfokus rum, repetition, sinnen, återhämtning, positiva känslor mm. Hur arbetar de med aktiv pedagogik i Naperville? 

- Mer daglig rörelse och mindre stillasittande. Hur bygger vi bort stillasittandet? Begränsa och effektivisera skämtid. All rörelse stärker hälsa, välmående och kognition. Exempel. 

- Pulsprojekt. Olika varianter, LRPE, Zero Hour, utrustning, fällor, tips, använda pulsutrustningen pedagogiskt mm.

- Förebygg stress, ångest och välmående. FaR dvs Fysisk aktivitet på Recept för barn och ungdomar.

- Beteendeförändring. Vikten av att samverka och samarbeta. Arbete med olika koncept som physical literacy, föräldrarnas påverkan, socioekonomisk bakgrund mm.

- Motivation, growth mindset och grit.

- Tonårshjärnan.

- Hjärnans ABC. Finns det en bruksanvisning?

- Goda vanor påverkar hälsa och välmående. Sömn, kost, tobak, droger, stress, ångest, fysisk träning, skärmtid, umgås med vänner, ha djupa svåra samtal, känslor, läsning, problemlösning, utomhusaktivitet mm formar oss mer än vi tror. Helhet delas upp i mindre konkretiserade fokusområden.
- Vad är mest aktuellt just nu? Hur ser trenden ut? Hjärtligt välkommen med på resan.

Strong Body Strong Mind riktar sig även mot företag, unga vuxna, studenter, vuxna och seniorer.

Boka via Arne.kastenbom@gmail.com.

Rekommenderar en aktiv föreläsning i kombination med workshops.

Det är ingen större mening att kopiera andras arbete rakt av. Låt oss bygga en modell som passar era elever och era förutsättningar. Vi plockar fram kraften av samarbete, drivet av glädje och lyckan av att alla vinner något.

PULS+ föreläsningar har sänts i SVT och UR.

Det finns en stor efterfrågan om hur vi utvecklat pulsprojektet. Senaste året har PULS+ deltagit i vetenskapliga pulsstudier där forskarna designat och mätt resultat. Efter att ha skrivit om hur motion och rörelse påverkar hjärnan i över 4 år, så har har allt det senaste och intressantaste samlats i föreläsningen och kursen STRONG BODY STRONG MIND.

PULS+ har föreläst för skolor i Sverige och Danmark, elevhälsa, nationella konferenser, internationella företag, föreningar, gym och studios, föräldragrupper, universitet mfl.

PULS+ har inspirerat skolor att starta framgångsrika pulsprojekt i Sverige och Danmark.

PULS+ initierat flera forskningsprojekt.

PULS+ har initierat slutsålda konferenser.

PULS+ har ett stort nätverk och har framgångsrikt fört samman olika kontakter, som i sin tur startar intressanta projekt.

PULS+ har legenden Paul Zientarski som mentor och vi har träffats flera gånger i Sverige och USA.

PULS+ har stöttat många av sina läsare med tips och råd. Ofta elever och studenter som gör sina gymnasie- och examensarbeten. Från olika länder.

PULS+ har läsare från hela världen.

Tips. Dagens brainbreak med koncentration som vi kan kalla för ”5 fel”. Dela upp gruppen i två led. Grupp 1 får i uppgift att i 30 sekunder studera grupp 2 tex ordning, kläder, kroppsställning el dyl. Sen vänder sig grupp 1 ryggen till medan grupp 2 ändrar fem saker, tex ändrar något i kläderna. Grupp 1 ska sen hitta fem fel. Extra: Diskutera hur svårt att det är vittne.

Active Learning - vad är det?

Active Learning är ett intressant koncept som utgår från hur hjärnan fungerar.

Dagens samhälle och livsstil ställer nya krav på hjärnan och hur vi ska lära oss nya saker. Vad är minne, arbetsminne, långtidsminnet mm? Minnena ser inte likadana ut, utan förändras över tid. Forskare menar att vi inte har blivit sämre på att minnas, utan att den översvämmade hjärnan belastas mer. Vi behöver inte lika mycket utantill-kunskaper, eftersom det finns sparat på olika ställen. Hjärnan är imponerande. Om information finns sparat i en mapp på datorn, så minns vi inte detaljerna lika bra. Men hjärnan kompenserar genom att veta var kunskapen fins och vi behöver veta mer om hur vi lär oss. Barn behöver givetvis lära sig nödvändiga grundkunskaper, men hjärnforskare önskar göra inlärningen mer intressant och spännande.
I skolan får lärarnas ofta höra ”du måste göra undervisningen roligare” för att eleverna ska lyckas. Många lärare är väldigt trötta på uttrycket, eftersom det slängs ut i tid och otid.

Vad är då Active Learning? Hjärnforskare tar steget in i klassrummet och det är intressant att lyssna och lära sig av kunniga och engagerade forskare. Active Learning betonar saker som nyfikenhet, att upptäcka spännande saker, att eleverna får välja ämne, ta beslut och följa upp om det stämde eller inte och att lära andra kamrater mm. Det är några få exempel på hjärnsmarta sätt att undervisa. Väv dessutom in känslor, sinnen, fysisk aktivitet, stress, repetition mm för att lyckas.

Puls+ återkommer med en serie inlägg om ”Aktiva exekutiva klassrum” där aktiv pedagogik eller Active Learning ingår. Vill du veta mer så följ bloggen eller kontakta PULS+. Ni kan boka en föreläsning, workshop, kurs eller fördjupat projektarbete som anpassas efter er målgrupp. PULS+ kallar konceptet för ”Strong Body Strong Mind”.

Hur SER ett hjärnsmart klassrum ut?

En ny studie på barn mellan 8-12 år visar att för mycket visuell stimulans i klassrummet påverkar den kognitiva förmågan negativt. Det gäller med andra ord att tänka sig för och inte bombardera eleverna med massa intryck och distraktioner. Om man överdriver kanske aktiva klassrum ger en negativ påverkan? Hur mycket ska man förändra klassrummet? Ett hjärnsmart klassrum ska vässa de exekutiva funktionerna, inte tvärtom.