7-12 åringar, särkilt flickor, rör på sig för lite och för lågintensivt enligt ny studie. Inför mer puls och aktivitet i skolan nu.

Inget nytt egentligen, men studien bekräftar det vi sett alltför länge. Pulsträning behövs och är viktigt av många olika anledningar. Studien visar att elever, 7-12 år, är mycket stillasittande och tillbringar lite av sin tid i skolan i medel- och högintensivt arbete, särskilt flickor. Sitt less, Move more, Start younger!!

Conclusion: Our findings suggest that children are highly sedentary and spend little of their time in school in MVPA, especially girls. Routine breaks in school elicit increases in light PA and MVPA. Future work should consider the use of more active breaks within school time to encourage PA and reduce ST.

Barn och ungdomar tappar hela 3-5% pulshöjande aktivitet/år oavsett ålder!

En ny metaanalys visar att medel- till högintensiv aktivitet minskar 3,4% för pojkar och 5,3% för flickor oavsett ålder (3-18 år).
Ett särskilt stort tapp verkar ske hos 9-åringar där det minskar med 8-10% och de stora förlorarna är flickorna.
Rörelsesatsningar med mycket rörelseglädje och puls bör enligt forskarna starta innan tonåren.

It takes a village to raise a child, och med det menar PULS+ att ansvaret inte bara ska ligga på skolan utan även föräldrar, föreningar, tränare, beslutsfattare, politiker mfl.

Policyer om fysisk aktivitet och utomhusvistelse kan främja förskolebarns fysiska aktivitet.

Jag skrev häromdagen om ”Gympa på schemat ska få Stockholms förskolebarn att röra sig mer”, och här kommer på begäran själva studien.
Slutsatsen är att policyer för fysisk aktivitet och främjandet av tid utomhus är viktiga faktorer att beakta för att öka förskolebarns fysiska aktivitet. Snittålder på barnen var 4,7 år. Även andra faktorer som förskolegårdens storlek kan ha betydelse.
Både svensk och internationell forskning visar att en stor del av barnen inte når de rekommenderade nivåerna dvs 60 minuter medel- och intensiv fysisk aktivitet/dag. Tyvärr en trend som letat sig ner till våra små pojkar och flickor. Forskarna på Karolinska Institutet skriver vidare att ”Fysisk aktivitet hos barn i förskoleåldern är kopplat dels till minskad risk för att utveckla kroniska sjukdomar, dels till förbättrad mental och kognitiv hälsa”.

Konditionsträning - och stillasittande - kan förändra ditt hjärta.

Science skriver om ny forskning som visar att både aktiva löpares och inaktiva personers hjärtan kan förändras. Intressant att även stillasittandes hjärtan påverkas, men av helt andra skäl!
Läs reportaget ”Running—or sitting—can change the shape of your heart”.

Ny finsk studie! Sambandet mellan fysisk aktivitet, god kondition, vit hjärnsubstans och exekutiva funktioner hos tonåringar.

Fysisk aktivitet stärker de tankemässiga förmågorna och kognitiva funktioner hos äldre, men hur ser det ut hos tonåringar? Under tonåren genomgår hjärnan betydande förändringar, särkilt i den vita hjärnsubstans som är viktig för informationstransporten mellan hjärncellerna i den grå substansen. Den snabba förändringen styrs av genetiska faktorer.

Befintliga studier ger motstridiga bevis om fysisk pulshöjande aktivitet och/eller aerob träning påverkar den vita hjärnsubstansen och de exekutiva funktioner hos tonåringar.

Den nya finska studien, ”Physical activity, aerobic fitness and brain white matter: their role for executive functions in adolescence”, visar att god kondition har samband med vit hjärnsubstans.

Resultat:

1. Aerobic fitness level, but not physical activity, is associated with white matter properties in several white matter tracts in the brain.
2. The relationship between aerobic fitness and working memory was moderated by fractional anisotropy of the body of corpus callosum and in the right superior corona radiata.
3. The relationship between physical activity and working memory was moderated by fractional anisotropy of the body and genu of corpus callosum.

Även om de två metaanalyserna (Álvarez-Bueno et al., 2017; de Greeff et al., 2018) tyder på att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och de exekutiva funktionerna, så förblir det fortfarande diskutabelt (Diamond och Ling, 2019, 2016; Hillman et al., 2018).

Läs mer om hur fysisk aktivitet påverkar hjärnhälsa här.
PULS+ will give you the latest news.

P1 Sommarvärd Anders Hansen berättar om varför fysisk pulshöjande aktivitet och daglig rörelse är viktigt för hjärnan.

Anders Hansen sommarpratar idag. Han levererar som vanligt sitt budskap så att alla förstår och inspireras. Han berättar om olika studier och tester som visar på samband mellan pulsträning och tankemässiga förmågor. Frontalloberna och hippocampus är de områden som påverkas mest. Stress, ångest, depression, sömn, koncentration, minne, åldrande, stillasittande mm är områden PULS+ arbetat med sen 2014. Dagens avsnitt rekommenderas varmt!

10 års hälsoeffekter av 8 månaders träning.

Kondition är en färskvara. Vi tappar snabbt och det tar lång tid att bygga upp igen. På gymmet hör jag motionärer säga att det tar dubbelt så lång tid att bygga upp det man tappat, men i verkligheten tar det mycket längre tid än så.
Men en ny studie finner hälsovinster på cardiovaskulära systemet så långt som 10 år senare. Låter det för bra för att vara sant? Då är det oftast det. Hur aktiva var försökspersonerna efter studien? Läs hela studien.
Studien på drygt 100 personer menar att de som tränade medel- och högintensivt i 8 månader visade flest hälsovinster 10 år senare.
Alla är överens om att träning ger hälsovinster, men frågan om hur länge de sitter kvar är inte bevisat. Varför inte hela livet?
Stalltipset är att fortsätta motionera och röra på dig varje dag.

Vad är PULS+?

PULS+ står för något positivt. Här vinner alla något. Puls för alla!
Puls kan följas av matematik eller annat ämne i ett ämnesövergripande arbete (forma egna mål).
Plusset står även för mer fysisk aktivitet. Barn och ungdomar ska, enligt de rekommenderade vetenskapliga riktlinjerna, röra sig minst 60 minuter/dag och en stor del ska vara pulshöjande (men lekfullt, varierat osv).
Plusset står också för ansträngning. Den som anstränger sig vinner desto mer. Vad vinner du om du arbetar med högre puls (medel- till högintensivt) och vad kan tex grit och growth mindset innebära på matten?
Puls+ är ett skol- och undervisningsutvecklingsprojekt som brinner för mer allsidig daglig fysisk aktivitet för alla. Hjärnforskning och kognitiv neurovetenskap visar att goda vanor och fysisk aktivitet är viktigt för hjärnan. PULS+ lyfter fram exekutiva funktioner som selektiv uppmärksamhet (koncentration), arbetsminne, problemlösningsförmåga mm.

PULS+ startade som ett pilotprojekt 2014. Det fanns inga liknande projekt på den tiden. Pionjärarbetet innebar mycket arbete. Vi läste all relevant forskning, kontaktade forskare och universitet i både Sverige och USA och Paul Zientarski, Naperville USA, ställde upp som mentor.
Vi plockade in aktuell forskning om hur fysisk pulshöjande aktivitet kan påverka hjärnan och ville undersöka om det kunde ge resultat hos våra ungdomar med våra lokala resurser och förutsättningar.
Vi samlade in data och vår oberoende analytiker gjorde mätningar/utvärderingar av det tvååriga pilotprojektet.
Varför mäta? Pulsträning har redan många vetenskapligt bevisade effekter. Det är positivt för eleverna att få mer fysisk aktivitet. Där vinner alla något. Förutom detta, så ville vi veta om aerob pulshöjande fysisk aktivitet kan påverka problemlösningsförmåga, koncentration, arbetsminne, akademisk prestation, inlärning mm. Vi ville även väcka debatten om behovet av mer fysisk aktivitet för barn och ungdomar.
Att genomföra mätningar visade sig vara svårt och det kommer in för mycket ”brus”, vilket medför att de resultaten snarare utvecklade vårt eget arbete.

PULS+ resulterade i praktiknära forskning, då utvecklingsavdelningen i Helsingborg designade PULSSTUDIEN I HELSINGBORGS STADS SKOLOR 2018. Den är genomförd på ett vetenskapligt korrekt sätt. Forskare har säkrat att den ska hålla för att publiceras.
Studien per-viewas just nu och resultatet av den borde komma ut närsomhelst. Många har hört av sig om den, men forskarna har ett strikt arbetssätt och det tar sin tid. Lång tid...

Det ska nämnas av pilotprojektet PULS+ skapat ringar på vattnet både nationellt och internationellt. Det finns idag 100-tals ”pulsprojekt” på olika skolor. De ser väldigt olika ut.
PULS+ är ett nytt och positivt sätt att öka den fysiska aktiviteten.
Eleven ska tex:
- utgå från sina egna förutsättningar
- få feedback på dagens lektion
- arbeta i medel- och högintensiv zon (aerob mvpa exercise)
- reflektera hur det påverkar hälsa, välmående, hjärnhälsa, de exekutiva förmågorna mm.
- arbeta med en bredd av aktiviteter
- kunna delta aktivt (undvik tex avbytare, målvakter, köer, stora lagspel, utslagningar, långa pauser mm)
- utveckla rörelseglädje, rörelserikedom och rörelseförståelse ska stärka det fysiska självförtroendet
- utvärdera aktiviteter och utforma nya
- vara nyfiken, engagerad och kunna påverka innehållet
- ha kunskap och förståelse om effekterna av ”mvpa exercise” (pulsträning). Teoretiskt, praktiskt och på grupp- och individuell nivå.

PULS+ har precis som verkligheten förändrats under åren. Bloggen innebär mycket oavlönat arbete, men ger också mycket tillbaka. Pulsstudien har följts upp av en ny studie på elever i årskurs 2. Praktiknära forskning (Länk) handlar om att utveckla och förbättra undervisningen i skolan på ett vetenskapligt sätt. PULS+ är kanske helt ensam om att driva skol- och undervisningsutveckling på detta sätt? Om det finns liknande forskning, så kontakta oss på arne.kastenbom@helsingborg.se.

PULS+ arbetar för mer fysisk aktivitet och goda vanor för bättre hälsa, välmående, hjärnhälsa och kognition. Kropp och hjärna är intimt sammankopplat i det sk body-brain system. Det vi gör och inte gör påverkar oss på olika sätt. Konceptet Strong Body Strong Body utgår från helheten och den senaste forskningen. Vill du veta mer? Kontakta PULS+.

Högintensiv träning kan ha många positiva effekter!

Pulsträning dvs fysisk aktivitet i olika intensiteter och duration har många positiva effekter. Det är ingen myt. Okunnigheten är tyvärr stor. Även i media.
”HIIE (högintensiv träning) appears more beneficial than MICE (medelintensiv träning) for improving sleep quality and inducing favourable transient changes in appetite-related hormones in overweight, inactive men.”
Studien: High-intensity interval exercise induces greater acute changes in sleep, appetite-related hormones and free-living energy intake compared to moderate-intensity continuous exercise. Larsen PS, et al. Appl Physiol Nutr Metab. 2018.

Psykiatriker: ”Den digitala världen hackar vår hjärna”

”Mobilen ligger och tar av vår mentala bandbredd även om vi inte använder den” förklarar psykiatrikern Anders Hansen i dagens SvD. ”I dag lägger människor i snitt tre timmar om dagen på sina mobiltelefoner, ungdomar fyra timmar”. Mobilen påverkar koncentration, sömn och stress. Det finns studier som visar att man presterar sämre på koncentrations- och minnestester om du har mobilen i närheten men inte använder den.

Läs reportaget här.

En liten förändring gjorde 19,000 elever till de smartaste och mest vältränade i USA.

Forskare, hjärnforskare, pedagoger, skolledare och media har uppmärksammat Naperville Central High School under åren.
Läs reportaget ”One Small Change Turned These 19,000 Students Into the Fittest and Smartest in the US”.
”Did you ever hear of Naperville, Illinois? Well, did you ever hear of the school that created the fittest students in the nation? How about some of the smartest in the world?”
När jag började pionjärarbete och pilotprojektet PULS+ 2014, så ställde Paul Zientarski upp som min mentor. Jag har besökt honom i Naperville och han besökte Helsingborg i höstas. Han har en stor källa av kunskap att ösa ur, som han generöst delar med sig av.

Professor Charles Hillman om Brain Power?

Professor Charles Hillmans forskning om fysisk aktivitet och hjärnan är känd runt om i världen och citeras ofta. Han sitter även med i kommittéen som drar upp de nationella riktlinjerna om fysisk aktivitet i USA. Riktlinjerna som släpptes häromdagen visar bland annat att man ska fokusera på MER fysisk aktivitet. All form av rörelse räknas. Bryt stillasittandet och inaktiviteten.

När Hillman får frågan om vilken typ av fysisk aktivitet är bäst för brainpower, så svarar han att aktiviteten ska vara aerob och cardiovaskulär, som tex löpning, simning, lekar mm.

"In my studies, only cardiovascular exercise was related to higher academic performance" (Charles Hillman)

Jag kontaktade Carles Hillman för ett år sedan och frågade vilken studie som är "bäst" när det handlar om fysisk aktivitet kopplat till studieresultat och inlärning. Jag har skrivit om studien, eller snarare den systematiska övervikten på barn och ungdomar, flera gånger i bloggen och berättar gärna mer om den på föreläsningar runt om i Sverige.

META-ANALYS! 31 studier visar att fysisk aktivitet förbättrar koncentration och akademiska resultat hos barn!

Det släpps vetenskapliga forskningsrapporter nästan varje dag. Ibland pekar de på olika resultat. Vilka är bra? Meta-analyser är en studie om studier inom samma område. En meta-analys på 31 studier på barn mellan 6-12 år gav följande resultat:
Positive effects were found for physical activity on executive functions, attention and academic performance in preadolescent children. Largest effects are expected for interventions that aim for continuous regular physical activity over several weeks.
Många skolor vittnar om att det fungerar i verkligheten. Mätningarna på skolorna ger inga vetenskapliga resultat, utan är mer en feedback för elever, lärare och skolan om vad som fungerar och vad som ska utvecklas. Puls+, som är ett ämnesövergripande projekt på gymnasiet, visade att eleverna fick en bättre problemlösningsförmåga och koncentration. Inga skolor har resurser att säga exakt vad det beror på, men skolor över hela landet visar på olika positiva effekter av sina projekt där fysisk aktivitet och pulsträning ingår. Det är en fjäder i hatten för oss att pulsträning omnämns på allra högsta nivå i regeringen idag. Bra jobbat alla som medverkat och som fortfarande kämpar för den fysiska aktivitetens betydelse för hälsa, välmående och inlärning.
Jag skrev nyligen om en annan meta-analys där 36 studier  visar att barns tankemässiga förmågor stärks av fysisk aktivitet. Fantastiskt! Använd meta-analyserna som bevis och argument när ni träffar skolledare, politiker, kollegor mm.
Vill du ha mer bevis? Tryck på etiketten "Bevis" i högerkanten. Där har jag samlat många bra studier.

Nyhet! Regeringens nya idrottssatsning i skolan!

Nyheter idag!! Idrottstimmarna utökas med 100 timmar och barn och ungdomar behöver mer daglig rörelse och fysisk aktivitet. ÄNTLIGEN!! 
Tålmodigt och långvarigt opinionsarbete av idrottsrörelsens gräsrötter har gett resultat. Det är ett första steg och det behövs många stora steg till innan det blir bra. Det är extra roligt att utbildningsministern nämner betydelsen av pulsträning, och det är fantastiskt att ha fått vara med och påverka skolutveckling och att ge barnen ett hälsosam start i livet. 


Idag presenterade regeringen initiativet "Samling för daglig rörelse". "Det finns flera exempel på medvetet arbete ute på skolor för att elever ska röra sig varje dag. Det kan handla om arbete under raster, samverkan mellan skola och fritidshem, pulshöjande aktiviteter. Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att lämna förslag på hur exempelvis skärpningar i läroplanen kan göra så att detta går från enskilda projekt, till att målet nås om att alla elever är del av fysisk aktivitet varje dag." "Barn ska röra sig varje dag. Det stärker koncentrationen och lärandet. För att nå det målet måste vi jobba mer i skolan, med idrottsrörelsen och friluftslivet. Dagens samling innehåller bland annat fler timmar idrott och hälsa och möjlighet att skärpa läroplanens krav på daglig fysisk aktivitet. Det är en bra grund för arbetet framåt, för mer rörelse och stärkt lärande, säger utbildningsminister Gustav Fridolin. Vi vill göra det här för att forskningen visar att eleverna mår bättre och att deras skolresultat förbättras när de är mer fysiskt aktiva under skoldagen. Det är också någonting som idrottsrörelsen och föreningslivet efterfrågat under en längre tid, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för forskning och högre utbildning." 

"De utökade idrottstimmarna är bara en del i en större satsning på fysisk aktivitet i skolan. Utbildningsministern vill till exempel också se "pulshöjande aktiviteter" inför teoretiska lektioner, eller promenader i skog och mark under raster. För att få till mer sådana aktiviteter bildas nu ett "rörelsenätverk" bestående av Riksidrottsförbundet, Gymnastik- och idrottshögskolan, Svenskt friluftsliv och lärarfacken." (Aftonbladet)

Läs hela pressmeddelandet och informationsmaterialet från regeringen här.
Läs artikel från Riksidrottsförbundet här.
Läs artikel från DN här.
Läs artikel från Skolvärlden här.
Läs SVT's artikel här och här.