Hjärnforskare föreslår idrottspaus varje timme i skolan!

Avbrott för högintensiv träning mellan lektionerna skulle förbättra skolresultaten, menar Dr Charles Hillman. Hans arbete uppmärksammas av SVT:
– Om jag fick välja hur en skoldag skulle vara upplagd skulle den inledas med 45 minuter akademiskt arbete som räkning eller skrivande, sedan skulle det vara tio minuters paus med högintensiv fysisk träning av något slag och sedan skulle de ha fem minuter på sig att göra sig redo för nästa lektion, säger han.
Charles Hillman sitter i en expertgrupp som utformat hälsoråd för amerikanska skolbarn och deras rekommendation är minst 60 minuter fysisk aktivitet om dagen.
Ytterst få amerikanska eller svenska barn rör sig så mycket. Bland 15-åriga flickor i Sverige är det så lite som nio procent och även om 11-åriga pojkar, med sina 23 procent klarar sig något bättre, är de flesta alldeles för stillasittande.
Det här kommer att bli ett folkhälsoproblem om de vuxna inte gör något åt saken, menar Hillman. Det behövs mer forskning om hur mycket, hur intensivt och när barn ska träna, för att ge bästa effekt på lärandet och måendet, så att skolan bättre kan anpassas efter det.

Dr Hillman ingår i PULS+ nätverk och han deltar i programmet Bästa träningen som börjar på SVT ikväll.
Jag träffade honom för några veckor sedan i Köpenhamn och ska publicera en lång intervju, när COVID19 släppt taget om nyhetsflödet.

Distraherad. Hjärnan. Skärmen. Och krafterna bakom.

Uppmärksamhet är vår tids guld, säger Sissela Nutley som disputerat i neurovetenskap med fokus på hjärnans utveckling och formbarhet. Hennes forskning har främst undersökt utvecklingen av de exekutiva funktionerna och om de går att påverka med exempelvis datoriserad träning eller genom vad vi ägnar oss åt på fritiden.

Innan jag återkommer till Nutley och hennes bok, så fick jag frågan om uppmärksamheten verkligen försämras av mobilen? Många lär sig bevisligen bra trots mobiler och andra ”farliga” saker.

1. För det första så är det bara att gå till sig själv. Vi vet själv hur det påverkar och det behövs ingen hjärnforskning för att man själv ska förstå att det påverkar fokus. Vi multitaskar som aldrig förr, kollar mejlen under mötet, skrollar flödet under lunchen, avbryter det vi håller på med så fort telefonen vibrerar.

2. För det andra så genomfördes det en stor studie som visade att gruppen som använt mobilen i 3 månader fick försämrad koncentrationsförmåga och social oro. Den studien gjordes på den tiden då det var lättare att hitta försökspersoner som inte hade smarta telefoner. Det är märkligt hur fort vårt beteende har förändrats. Det finns många bra forskningsstudier om hur mobilen påverkar tex simultankapacitet, arbetsminne, koncentration, psykisk ohälsa, stress, sömn mm. Det ger en samlad bild som visar att användandet bör begränsas. Förbudsivrarna hörs högt. Är det rätt väg att gå för alla? Ett tips är att starta med att observera när mobilen är ett problem för er verksamhet. Ersätt stillasittande och skärmtid med tex hälsofrämjande aktiviteter. Det är bättre än ett förbud.

3. För det tredje kom hjärnforskaren Torkel Klingberg, som jag samverkat med sen starten, ut med boken ”Den översvämmade hjärnan” för drygt 10 år sedan. Han gissade redan då att i framtiden blir kraven på en vältränad hjärna lika självklar som dagens krav på en vältränad kropp.

Sedan dess har många fler forskare, läkare och experter skrivit och uttalat sig.
Sissela Nutley har gett ut boken ”Distraherad. Hjärnan. Skärmen. Och krafterna bakom.” och säger bland annat att de smarta telefonerna appellerar till de emotionella drivkrafter som alltid styr oss människor: nyfikenhet, rädsla och vår strävan efter belöning. De här drivkrafterna är så mycket mer prioriterade än vårt långsiktiga tänkande och planerande. Det blir en konkurrenssituation som inte blir svår för mobilen att vinna.

Klingberg beskrev arbetsminnet som en flaskhals. Nutley beskriver hjärnan som ett hus där uppmärksamheten är dörren som man kan välja att öppna och då släppa in information. Informationen kommer till vårt arbetsminne som är som en liten hall där inget stannar särskilt länge. Antingen åker informationen direkt ut igen eller så kopplas den ihop med något vi redan kan i långtidsminnet som är den stora delen av huset och vårt lager. Långtidsminnet kan växa hur mycket som helst och vi kan lära oss nytt. Arbetsminnet däremot är begränsat under hela livet.

”Ju mer vi vet om hjärnan, desto bättre förstår vi hur dåligt det är för prestationen att bli störd” (Sissela Nutley).

Vill du veta mer om hjärnan och lärandet, hjärnkunskap, skärmtid, koncentration, tonårshjärnan, hur man underlättar för arbetsminnet och hur skolan och föräldrar kan arbeta för att stärka inlärning så kontaktar du PULS+. Passa på att läsa Nuyleys bok. Bra sommarläsning.

Ny studie! 20 minuters fysisk pulshöjande aktivitet stärker de exekutiva funktionerna hos tonåringar.

Har inte hunnit läsa hela studien, men det här låter ju fantastiskt. Pilotprojektet PULS+ hypotes var ju  redan 2014 att 20 minuters pulsträning skulle kunna stärka de exekutiva funktionerna, dvs de underliggande funktionerna till inlärning. PULS+ resulterade i Pulsstudien, som väntar på att publiceras. Nu bekräftar ännu en studie att det verkar fungera? Läs, begrunda och dela om du tycker det är värt att delas!

Beneficial Effects of Acute Exercise on Executive Function in Adolescents.Conclusions: These results provide an important extension to the literature by confirming that 20 minutes of moderate-intensity exercise benefits EF performance in high school students.

Studien hittar du här!

Alla skolor bör arbeta efter hur hjärnan fungerar.

Hjärnan prioriterar information på 3 nivåer - överlevnad, känslor, kognition. I den ordningen.
Tyvärr kommer några elever till skolan i överlevnadsläge, många i känslomässig och emotionell obalans samtidigt som pedagogerna önskar dem att vara i kognitivt läge. Skolan och pedagogen måste börja med frågan "vad gör du för eleven när hen kommer in i klassrummet?

Det finns skolor som arbetar utifrån detta och det är intressant att följa deras arbete. Vill ni veta mer? Kontakta PULS+ (Arne.kastenbom@gmail.com)

Aktuellt: Varför presterar pojkar sämre än flickor i skolan?

I tidigare inlägg har jag tagit upp statistik och forskning om de försämrade studieresultaten i de svenska högstadie- och gymnasieskolorna.
Uppdatering 17/1: Flickorna i årskurs 9 har 12% bättre meritvärden än pojkarna.
Skolverket rapport publicerades: ”Killarna halkar fortfarande efter i skolan. I ett par år har skillnaden mellan tjejers och killars grundskolebetyg varit mycket stor, och i mer än var tredje kommun växer nu gapet. Det visar Dagens Samhälles analys av Skolverkets statistik.”. Läs mer här. Ämnet är aktuellt och hett!

Flera från varandra oberoende studier visar att flickor presterar bättre studieresultat än pojkar oavsett socioekonomisk bakgrund, bostadsort eller etnicitet och skillnaden i resultat tenderar att öka.
Flickorna har sprungit om pojkarna.
Varför presterar pojkarna sämre? Det finns många förklaringar.
Går det att förändra?

Finns det generella skillnader i biologi, hjärnans utveckling och mognad?
Svaret är att flickor och pojkars hjärna utvecklas i olika takt. Flickors hjärnor är som störst vid 10-11 års åldern, deras pubertet kommer tidigare och den hormonella påverkan på hjärnan ser olika ut. Pojkars hjärnvolym är som störst vid i 14-15 årsåldern.
En av de viktigaste faktorerna för lärande är uppmärksamhet, som till stor del är kopplad till hjärnans mognad och som förklarar skillnader i skolprestationer mellan könen. Uppmärksamhetsstörning missgynnas tex av undervisning där man ska söka kunskap på egen hand. Distraktioner är rena giftet för koncentration och uppmärksamhet och det finns gott om det både i skola och fritid, vilket i sin tur eldar på hjärnans belöningssystem. Skolarbetet påverkas. Givetvis.
Psykologer, hjärnforskare och läkare pratar om hjärnans utveckling i termer som ”golden time” och ”use it or use it” för att förklara hjärnans utvecklingsfaser. När är hjärnans som mest mottaglig för inlärning? Finns det faser som är extra vikitiga? Hur mognar hjärnan? Vilka områden mognar först och hur påverkar det barn och ungdomar? Har dagens skola anpassat sig till det här överhuvudtaget eller fortsätter man arbeta ”så som man alltid har gjort”?

I vår Pulsstudie 2018 såg vi att pojkarna i årskurs 7 förbättrade sin koncentration mer än flickorna. Skillnad är statistiskt säkerställd av forskare.

Det finns fler förklaringar till pojkarna försämrade studieresultat än biologi.
Vill du veta mer? Kontakta PULS+.

Ett hjärnsmart klassrum!

Sakta men säkert skapas det hjärnsmarta klassrum. Allt fler lämnar det traditionella fyrkantiga klsssrummet och bygger upp ett aktivt och flexibelt klassrum som berikar och stärker inlärning. För många handlar det om att ha modet att gå utanför sin comfort zone. Våga släpp taget om bassängkanten och ge sig ut på en ny resa. Hur ser ett hjärnsmart klassrum ut? Hur kan pedagogen utnyttja det? Hur ser en aktiv pedagogik ut? Vad finns det för utrustning? Vilka utmaningar stöter du på? Vanliga misstag?
Boka en eller flera fortbildningar via Arne.kastenbom@gmail.com,

När jag träffar skolor så presenterar jag ett smörgåsbord av idéer, så att pedagogerna ska kunna starta en kreativ process. Ge dina idéer ett par ben och sätt fart på kreativiteten.
Är målet att:
- aktivera eleverna med brain breaks, puls, dans, motorik, mindfulness, kamratövningar? Eller att bryta skoldagen med meningsfull aktivitet varje dag. Varför inte röra på sig i ett internationellt projekt där ni kan få in geografi, andra kulturer, jämlikhet, vänskolor mm? Hur bygger du bort stillasittande och skärmtid? Eller vill ni kombinera fysisk aktivitet och ett läsprojekt? Eller kombinera fysisk aktivitet och aktivt lyssnande?
- att bygga upp aktiva och flexibla klassrum med whiteboardtavlor från golv till tak, ståbord, flexibla möbler, pedagogiska IT-lösningar, aktiva möbler, cyklar (?), bra stolar mm. En del möbler är dyra men det finns hyfsat billiga lösningar. Med flexibla möbler så går du från katederundervisning till grupparbeten på sekunder! Det ska dessutom kunna genomföras av alla och inte orsaka störande ljud mm.
- att behärska aktiv pedagogik för stora som små. Move and Learn! Du får 21 tips på mive and learn. Varför inte flytta ut klassrummet utomhus? Det finns en uppsjö av goda exempel från utomhuspedagogik, äventyrspedsgogik, walk and talk och naturexkursioner till aktiv matematik, arbeta strukturerat med fysisk aktivitet för att aktivera kropp och hjärna mm.
- att stärka de exekutiva funktionerna som tex problemlösning, koncentration, minne, arbetsminne, kreativitet mm och stärka inlärning. Skapa ett hjärnsmart klassrum. Använd rätt övningar för att öka tex koncentration. Vilka övningar är användbara? Kan alla vara både aktiv och öks fokus samtidigt? Högfokus? Vad är det? Hur repeterar man på ett hjärnsmart sätt? Hjälp eleven utveckla de viktiga exekutiva funktionerna för bättre inlärning och studieresultat!
- att undervisa efter hur hjärnan fungerar? Bygg upp undervisningen kring det retikulära systemet, amygdala och dopamin där känslor och glädje är centralt.
- att bygga en hjärnsmart skola med struktur, planering, schema, aktiviteter, raster, skoltransporter, mm. Vad möter eleven varje dag när de kommer till skolan?
- att förbättra arbetsro och disciplinära åtgärder? Bygg in trygghet och tillit för alla. Social kompetens?
- att öka kreativitet och hantera stress?
- att arbeta hälsofrämjande före, under och efter hela skoldagen? Bygg in goda vanor på ett strukturerat sätt. Daglig rörelse, kost, återhämtning, högfokus, sömn, tobak, driger, vänner, självbild, självförtroende osv. Bygg in 10 goda vanor.
- att lära eleverna hur hjärnan fungerar? Hjärnkunskap. Vad säger forskningen? Vad är plasticitet, BDNF, dopamin, belönibgscentrum mm? Vad händer i hjärnan? Vad ät the body brain system?
- att fånga upp elever med nedsatt arbetsminne och ge dem möjlighet att utveckla det? Arbetsminne är den berömda flaskhalsen för inlärning.
- att inreda klassrummet med rätt färger, dofter, sinnen och inspiration? Det är både roligt och intressant. Hur ser det ut i skolans entré? Vilka signaler vill ni ge? Vilka värden står ni för? Vad ska eleven och vuxna möta varenda dag? Är det vaktmästaren och toaletten? Eller är det elevkåren, elevdemokrati, jämlikhet, trygghet  eller en hälsofrämjande aktiv hjärnsmart skola?
- att förebygga psykisk ohälsa? På grupp- och individnivå.
- att införa daglig rörelse och mer fysisk aktivitet? Det innebär en ny syn på rörelseförmåga och fysisk självbild.

Det finns ett flertal skolmodeller som kan inspirera. Svenska, nordiska och internationella. Finland satsar på ”Skolan i rörelse” för aktivare och trivsammare skoldagar. Det finns till och med skolor som utvecklar klassrum med social och emotionell inlärning där de arbetar strukturerat med självkontroll, självbild, social förmåga, trygghet, känslor, empati, respekt, kommunikation, teamwork, problemlösning, lära av varandra osv. Allt efter hur hjärnan fungerar.

Vi prioriterar, sätter gemensamma realistiska tidsbestämda mål och skapar ett tydligt och inspirerande dokument med er strategi, ansvarsfördelning, resursbank mm..
Behöver ni hjälp att komma igång? Behöver ni en resurs?

Barn och ungdomar anpassar sig lätt. Det är troligen svårare med de vuxna. Engagera elever, föräldrar, elevhälsa, skolledning och andra nyckelpersoner.
Engagemang och samverkan är två viktiga framgångsfaktorer!
Exekutiva funktioner, hälsa, ovanor, kultur, människor, beteende och attityder tar tid att förändra, men det är ju det pedagoger har arbetat med i alla tider. Fakta, förståelse och förtrogenhet. Men tänk på att inte öka antalet distraktioner. Det kan ge motsatt resultat med en översvämmad hjärna, överbelastat arbetsminne, buller, intryck och oro som försämrar inlärning och prestation. Möblera och dekorera inte sönder klassrummet. Minimera störande moment och dela in klassrummet i tydliga zoner!!

FÖLJ MED RESAN DU MED.
Kontakta PULS+ via Arne.kastenbom@gmail.com.

Professor Charles Hillman om Brain Power?

Professor Charles Hillmans forskning om fysisk aktivitet och hjärnan är känd runt om i världen och citeras ofta. Han sitter även med i kommittéen som drar upp de nationella riktlinjerna om fysisk aktivitet i USA. Riktlinjerna som släpptes häromdagen visar bland annat att man ska fokusera på MER fysisk aktivitet. All form av rörelse räknas. Bryt stillasittandet och inaktiviteten.

När Hillman får frågan om vilken typ av fysisk aktivitet är bäst för brainpower, så svarar han att aktiviteten ska vara aerob och cardiovaskulär, som tex löpning, simning, lekar mm.

"In my studies, only cardiovascular exercise was related to higher academic performance" (Charles Hillman)

Jag kontaktade Carles Hillman för ett år sedan och frågade vilken studie som är "bäst" när det handlar om fysisk aktivitet kopplat till studieresultat och inlärning. Jag har skrivit om studien, eller snarare den systematiska övervikten på barn och ungdomar, flera gånger i bloggen och berättar gärna mer om den på föreläsningar runt om i Sverige.

Aktiva klassrum 2.0

Oj vad det finns många bra varianter av aktiva klassrum! Återkommer med en fantastiskt variant. Önskar att jag hade mer tid!
Den handlar om att arbeta strukturellt med känslor, sociala relationer, självbild mm i klassrummet. Det går att utveckla Brainbreaks och andra rörelser med hur hjärnan fungerar för ökad arbetsro och inlärning. Aktiva klassrum 2.0?
Hjärta. Hjärna. Neurovetenskap. PULS+.

”Strong Body Strong Mind”

Hur SER ett hjärnsmart klassrum ut?

En ny studie på barn mellan 8-12 år visar att för mycket visuell stimulans i klassrummet påverkar den kognitiva förmågan negativt. Det gäller med andra ord att tänka sig för och inte bombardera eleverna med massa intryck och distraktioner. Om man överdriver kanske aktiva klassrum ger en negativ påverkan? Hur mycket ska man förändra klassrummet? Ett hjärnsmart klassrum ska vässa de exekutiva funktionerna, inte tvärtom.

Studie om fysisk aktivitet och koncentrationen hos 10-13-åringar.

Vissa studier är intressantare än andra. Här kommer en favorit på 10-13 åringar.

Grupp 1 satt och arbetade i klassrumsmiljö hela morgonen.
Grupp 2 hade 20 minuter fysisk aktivitet efter 90 minuter.
Grupp 3 hade 20 minuters fysisk aktivitet före och efter 90 minuters teoretiskt arbete.
Vem fick bäst resultat?

Det hjärnsmarta klassrummet stärker de exekutiva funktionerna.

Aktiva exekutiva klassrum vässar de exekutiva funktionerna, som är grunden för all inlärning. Hur kan du stärka de olika förmågorna? Hur kan du anpassa klassrummet efter din elever och era förutsättningar? Vilka enkla övningar kan stärka koncentration och fokus. Utveckla ett hjärnsmart klassrum. Vilka andra 7 exekutiva funktioner kan du påverka och utveckla för bättre skolresultat och inlärning? 

Så påverkas hjärnan av fysisk träning.

Centrum för idrottsvetenskap publicerar ett reportage om att forskningen nu försöker kartlägga hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan. Får man tjockare hjärnbark av konditionsträning? Blir minnet bättre? Hur är det med välmåendet? Bildas det fler dopaminreceptorer i belöningscentrumet? Arbetsminnet, som är centralt för inlärning, förbättras enligt vissa studier.
”Fysisk aktivitet påverkar inte bara kroppen utan även det mentala. Nu försöker forskare kartlägga vad som händer i hjärnan när vi tränar och bättre förstå effekterna av fysisk träning på hjärnan och dess funktioner.” Läs reportaget här.

ADHD - på SVT, Vetenskapens Värld och några konkreta tips.

Antalet barn och ungdomar med ADHD ökar. 5% av barnen har diagnosen, vilket innebär 1-2 per klass. Drabbas pojkar oftare? Ca 10 % av tonårspojkarna i Stockholm har ADHD, och det är viktigt att studera vad som döljer sig bakom siffrorna.
Vetenskapens värld, 19/2 2018, handlade om ADHD, och Anders Hansen, överläkare i psykiatri, deltog som expert. Vad gör du som förälder eller pedagog när ett barn brister i uppmärksamhet, impulskontroll och är hyperaktiv? Varje individ är unik och kräver individuella lösningar. Samhället ställer helt andra krav på koncentration och tankemässiga förmågor idag. Alla är lika viktiga. Hur tar vi tillvara allas potential på bästa sätt?

SVT hade ett inslag igår: ”Barn med ADHD som rör sig mycket och har svårt att sitta stilla i klassrummet behöver inte vara omotiverade. Istället måste de röra sig för att klara av svåra arbetsuppgifter.” Man konstaterar att rapporten från Florida inte är något nytt, men att det är märkligt att det inte händer något i skolan. Fysisk aktivitet är enkelt, billigt och ger resultat.

SVT släppte en kort video där Anders Hansen ger konkreta 5 tips till den som har ADHD. Rekommenderar den! Det femte tipset är enkelt, billigt och effektivt.

Här kommer några bra konkreta tips. Om du har bra förslag på hur man formar en skola för alla, så mejla mej på Arne.kastenbom@helsingborg.se.
OBS! Läs mer genom att klicka på "Läs mer"! 8 bra tips.

Fysisk aktivitet och hjärnhälsa.

Jag föreläste nyligen om fysisk aktivitet och hjärnhälsa för ett av världens största företag. Det finns några få företag som arbetar strukturerat för att få hållbara medarbetare även ur ett hjärnperspektiv. Forskning visar att ett fysiskt aktivt liv främjar hjärnhälsa och att stressrelaterad mental ohälsa ökar pga av arbetsmiljö, en pressad livssituation och dålig livsstil.

Personer som har en fysiskt aktiv livsstil mår bättre och de har en bättre tankeförmåga. Alla företag vinner på att ta hand om sin välutbildade och kompetenta personal.

Jag fick fantastisk fin kritik från senaste föreläsningen för IKEA.

”Mycket bra, informativt, lättbegripligt och inspirerande!!! Det var på en jättebra nivå och jag tror att de flesta hängde med hela vägen. Någon fällde till och med en tår när han såg jämförelsen på den aktiva respektive den inaktiva hjärnan på barnet. Stort!”

Fit classrooms: Exercise moves from gym to desk.

Barn som rör på sig lär sig bättre. Man kan få in rörelse på olika sätt och det bästa är om man börjar i tidig ålder. 
”Some of the behaviors that teachers noticed increase were time on task, cooperation with each other, having an opportunity to sit and read for longer periods of time, complete worksheets or hands-on assignments without touching or wiggling or being disruptive to the learning community," said Oakridge Principal Lynne Wright”. Läs reportaget här! 

Grit är grejen – om du vill lyckas i skolan.

Grit och growth mindset är bra för motivationen. Det förordas av hjärnforskare som Torkel Klingberg. Nästa år arbetar vi med grit på allra högsta nivå i Helsingborgs Stad. Vill du veta mer? Forskning.se har ett bra reportage som heter ”Grit är grejen - om du vill lyckas i skolan”. 

Fysisk aktivitet, grit och growth mindset, optimera koncentrationen kombinerat med livsstilsfrågor maximerar din prestation och hälsa. Brain Power - Unlock Your Full Potential!

Zero Hour. En bra start på dagen?

Hur får man bästa möjliga start på en dag/skoldag?
Time skriver om ”5 Ways to have a more productive morning according to science”.
1. Sömnen. Lägg dig i tid, stig upp tidigt och starta dagen när andra fortfarande snoozar. Are you an early bird? Grattis! (För äldre tonåringar nämns det tex i Vetenskapens Värld att ”later school starts” skulle vara bättre. Min reflektion.)
2. Starta dagen med meditation för att kunna fokusera på vad som ska hända.
3. Alternativt startar du dagen med fysisk aerob träning som stärker allt från minnet och tänkande till stresstålighet och depression. Du presterar helt enkelt bättre.
4. Ät en bra frukost. Ett tips är att äta bra protein som tex ägg och att undvika kolhydrater.
5. Utför dina svåraste uppgifter först.

Kan man arbeta med detta i skolan? Absolut! Zero Hour är ett utmärkt exempel.
Paul Zientarski, Phil Lawler och Phil Duncan genomförde Zero Hour på Naperville Central High School, USA. Eleverna började helt enkelt skoldagen tidigare och med fysisk pulshöjande aktivitet. Eleven tävlade inte mot andra utan utgick från sina egna förutsättningar. I Naperville hade faktiskt eleverna pulsutrustning långt innan de hade internet! Det var viktigt att alla elever kunde lyckas genom att arbeta i minst 65% av sin maxpuls. Efter den fysiska aktiviteten hade eleverna lektioner i krävande ämnen som språk eller matematik. Zero Hour visade på så pass positiva resultat (+17% jämfört med sömntutorna som fick +10.7%) så att man fortsatte utveckla konceptet till Learning Readiness PE, och det blev omtalat nationellt och internationellt när det omnämndes av Dr John Ratey.
Naperville Central High School har idag kanske USA’s smartaste och mest vältränade (fittest) elever. De har utvecklat idrottsämnet på många sätt under lång tid och har idag resurser i världsklass.
En elev som mår bra presterar bra.

Vad är bevisat?

Vad finns det för bevis? Det är i den särklass vanligaste frågan jag får. Fysisk aktivitet påverkar alla tankemässiga förmågor så som uppmärksamhet, koncentration, arbetsminne, självkontroll, exekutiva funktioner, IQ, kreativitet, stress, ångest, depressioner, åldrande, alzheimer, Parkinson, neuroplasticitet, hjärnhälsa, belöningscentrum mm? Skapar fysisk aktivitet nya hjärnceller och stärker det kontakten mellan olika hjärnområden?
Är det sant? Vad är hitte-på? Vem går det att lita på?
Vad är bevisat?
Behövs det mer forskning och beprövad erfarenhet?
Var hittar ni den bästa forskningen?
Vad är tveksamt? Vad är missförstånd och "fake news"?
Vad säger hjärnforskarna och de ledande experterna?
Går det att lita på skolornas egna icke-vetenskapliga projekt och resultat? Säger eleverna det de tror lärarna vill höra?
Vilken typ av rörelse ger bäst resultat?
Går det att dra generella slutsatser?
Varför har inte alla skolor och företag massor av fysisk aktivitet om det ger enorma effekter?
Ska skolor verkligen minska ner på ämnen som matematik och vara fysiskt aktiva?
Är fysisk aktivitet slöseri med tid?
Vad är Brain Power och the body-mind connection? Hur hänger kropp och hjärna ihop? The Body-Brain System ger fler svar än de flesta anar.

Vill du veta mer om hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan och hur det påverkar olika förmågor så kontaktar du arne.kastenbom@helsingborg.se eller ring +46733207975. Jag har föreläst på nationella konferenser om fysisk aktivitet, för skolor i Sverige och Danmark, små och multiinternationella företag, elevhälsan, förvaltningar, föräldrar, föreningar, skolledare, SVT Kunskapskanalen mm. Flera har startat mycket framgångsrika projekt och arbetssätt. Vi var bland de första som startade pulsträning kopplat till inlärning i Sverige och Europa, och kan redogöra om resan som idag exploderat i Sverige. Jag har givetvis besökt Naperville Central High School och kan med en stor portion ödmjukhet och en gnutta stolthet säga att jag har världens bästa nätverk med tex Paul Zientarski, Dr John Ratey, professor Torkel Klingberg mfl. Kan det bli bättre?
Den närmsta tiden är jag fullbokad men tveka inte att höra av dig.

Anders Hansen på TV4 idag. Allt fler går in i väggen - majoriteten är kvinnor .

Allt fler går in i väggen - majoriteten är kvinnor. Se Anders Hansen mfl berätta om stress och utmattning. Antalet sjuka har ökat med 119% på 5 år. Anders berättar om vad som händer i hjärnan när man tränar. Fysisk aktivitet lär hjärnan att inte reagera så starkt på stress. ”Fysisk aktivitet är som ett mentalt underhudsfett som gör att man står emot stress bättre” (Anders Hansen).

Vad beror stress och utmattning (och utmattningsdepression) på? Återigen är ”the body-mind connection” central för att förstå hur vi fungerar. 

The Body-Mind Connection del 5: Unlock your full potential! Med dagsfärskt reportage och citat från Dr Ratey!

I avsnitt fem funderar jag kring hur man kan konkretisera forskning från neurovetenskapen, hälsa, utbildning, inlärning mm. Hur kan man använda det i en föränderlig och komplex skola? Här kommer fem punkter som alla skolor borde utveckla, få tid och möjlighet att integrera för ett bättre lärande och ett ökat välmående. Precis när jag skrivit klart texten, så länkade vår tids största expert Dr John Ratey ett reportage om hur fysisk aktivitet kan påverka självkontroll. Världen är bra liten. Vilket sammanträffande. Läs vad Dr Ratey citerade.
1. För det första måste alla förstå vad som händer i hjärnan och hur formbar den är. Skolan ska givetvis utgå från hur hjärnan fungerar. Du har väl hjärnkoll på det?
2. För det andra måste alla inse sin fulla potential och öka motivationen genom att arbeta bl.a. med growth mindset och grit.
3. Vad är intelligens? Utveckla din mentala förmåga och tänkandet.
4. Min käpphäst dvs the body-brain system. Hur påverkas inlärning av fysisk aktivitet, kost, stress, sömn mm? Hur kan du skapa mer energi, blir hjärnstark och öppna upp din fulla förmåga? Inlärning är komplext, men tesen är att du ska involvera hela människan för att maximera inlärning och må bra samtidigt. Framtidens skola kommer att vara byggd för hela människan och då har rörelse, välmående och hälsa en central roll under hela skoldagen. Det är hjärtat som får inlärningen att blomstra.
5. Metakognition dvs att du är medveten om en del av dina egna tankar och hur du kan påverka dom. Metakognition sitter i prefrontala cortex och metaanalyser visar att fysisk pulshöjande aktivitet påverkar samma område i hjärnan och i synnerhet koncentrationsförmågan och de exekutiva funktionerna. När man lär eleverna att bli mer metakognitiva, så öppnar du hjärnans exekutiva kraft och deras förmåga att planera, organisera, ha självkontroll, strukturera, handla, motivera, koncentrera, fokusera på rätt sak, fördela och hålla kvar uppmärksamhet och avsluta uppgifter mm.
Skapa Brain Power.
Ta kontroll över din inlärning.
Välj den bästa strategin för att lösa de uppgifter som du har framför dig.
Välj när du ska fokusera och prestera maximalt under dagen.
Öppna din fulla potential.
Skapa ny Brain Power.
Reflektera över hela din dag. Och natt.
Hitta en jämvikt mellan att prestera maximalt och att må bra samtidigt.