Hjärnforskare föreslår idrottspaus varje timme i skolan!

Avbrott för högintensiv träning mellan lektionerna skulle förbättra skolresultaten, menar Dr Charles Hillman. Hans arbete uppmärksammas av SVT:
– Om jag fick välja hur en skoldag skulle vara upplagd skulle den inledas med 45 minuter akademiskt arbete som räkning eller skrivande, sedan skulle det vara tio minuters paus med högintensiv fysisk träning av något slag och sedan skulle de ha fem minuter på sig att göra sig redo för nästa lektion, säger han.
Charles Hillman sitter i en expertgrupp som utformat hälsoråd för amerikanska skolbarn och deras rekommendation är minst 60 minuter fysisk aktivitet om dagen.
Ytterst få amerikanska eller svenska barn rör sig så mycket. Bland 15-åriga flickor i Sverige är det så lite som nio procent och även om 11-åriga pojkar, med sina 23 procent klarar sig något bättre, är de flesta alldeles för stillasittande.
Det här kommer att bli ett folkhälsoproblem om de vuxna inte gör något åt saken, menar Hillman. Det behövs mer forskning om hur mycket, hur intensivt och när barn ska träna, för att ge bästa effekt på lärandet och måendet, så att skolan bättre kan anpassas efter det.

Dr Hillman ingår i PULS+ nätverk och han deltar i programmet Bästa träningen som börjar på SVT ikväll.
Jag träffade honom för några veckor sedan i Köpenhamn och ska publicera en lång intervju, när COVID19 släppt taget om nyhetsflödet.

April 2020: Ny svensk studie visar att 57% av pojkar och 77% av flickorna rör på sig för lite!

En ny svensk studie bekräftar tidigare studier som visat att ungdomar inte når de nationella rekommendationerna för daglig rörelse. Trenden av stillasittande och inaktivitet håller i sig. Precis som tidigare är det tonårsflickorna som rör på sig minst. 


Results: A total of 3477 adolescents participated in the study, and 2419 (73%) had at least 3 days of valid accelerometer data. The results showed that 43% of boys and 23% of girls reached the recommendation of 60 minutes of daily moderate‐to‐vigorous physical activity. Boys were more physically active than girls in all age groups. Girls with high socioeconomic status were more physically active than girls with low socioeconomic status (P < .001), and this difference was not found in boys.

Conclusion: The majority of Swedish adolescents did not reach the physical activity recommendation, and boys were more active than girls. Effective strategies to increase physical activity, especially among girls with low socioeconomic status, are urgently needed.

10,000 steg - en myt.

TV4 har ett inslag med Ulf Ekelund, professor i idrottsmedicin, som berättar om den nya studien som visar hur många steg vi behöver ta om dagen för att minska risken för dödlighet. ”All typ av fysisk aktivitet har betydelse. Vi ska sitta mindre och röra på oss mer.” Men sanningen om 10,000 steg/dag ifrågasätts. Det visar sig att det inte finns någon vetenskaplig grund och att det är en myt.
Se inslaget här.

Barn och ungdomar tappar hela 3-5% pulshöjande aktivitet/år oavsett ålder!

En ny metaanalys visar att medel- till högintensiv aktivitet minskar 3,4% för pojkar och 5,3% för flickor oavsett ålder (3-18 år).
Ett särskilt stort tapp verkar ske hos 9-åringar där det minskar med 8-10% och de stora förlorarna är flickorna.
Rörelsesatsningar med mycket rörelseglädje och puls bör enligt forskarna starta innan tonåren.

It takes a village to raise a child, och med det menar PULS+ att ansvaret inte bara ska ligga på skolan utan även föräldrar, föreningar, tränare, beslutsfattare, politiker mfl.

Rör sig barn i Norden mer än barn i Mellan- och Sydeuropa?

En jämförelse mellan Finland, Belgien och Portugal visar att finska barn i åldern 6 till 10 år ligger före sina europeiska kamrater när det gäller fysisk aktivitet. Skillnader i motorisk förmåga ökar med åldern, oavsett betydande skillnader i barnfetma mellan länder.
Om du vill läsa mer så läs studien och om du har slipat på finska ett reportage på Jyväskylä universitet. 

Film om Fysisk aktivitet för hälsosamma hjärnfunktioner bland skolungdomar.

GIHs 4-åriga studie om fysisk aktivitet och hälsosamma hjärnfunktioner hos över tusen 13-åringar kommer att visa vilken väg vi kommer att ta inom svenska skolan. Om deras studie visar på positiva resultat så kommer även GIH att våga ta nya steg i utvecklandet av fysisk aktivitet. En studie har givetvis ingen avgörande betydelse men i den här stora studien blir extra intressant att följa. Se en film om studien här,

”Sitt mindre. Rör dig mer och oftare.” All rörelse räknas!

NY FORSKNING.
Första studie som undersöker samband mellan objektivt mätt fysisk aktivitet och dödlighet. Den totala mängden fysisk aktivitet och lågintensiv aktivitet minskar risken för dödlighet hos äldre (60+).
”Sitt mindre. Rör dig mer och oftare.”


CONCLUSION
Accelerometry‐based PA was associated with a lower risk of mortality among Brazilian older adults. Older individuals should practice any type of PA. Studien.

Policyer om fysisk aktivitet och utomhusvistelse kan främja förskolebarns fysiska aktivitet.

Jag skrev häromdagen om ”Gympa på schemat ska få Stockholms förskolebarn att röra sig mer”, och här kommer på begäran själva studien.
Slutsatsen är att policyer för fysisk aktivitet och främjandet av tid utomhus är viktiga faktorer att beakta för att öka förskolebarns fysiska aktivitet. Snittålder på barnen var 4,7 år. Även andra faktorer som förskolegårdens storlek kan ha betydelse.
Både svensk och internationell forskning visar att en stor del av barnen inte når de rekommenderade nivåerna dvs 60 minuter medel- och intensiv fysisk aktivitet/dag. Tyvärr en trend som letat sig ner till våra små pojkar och flickor. Forskarna på Karolinska Institutet skriver vidare att ”Fysisk aktivitet hos barn i förskoleåldern är kopplat dels till minskad risk för att utveckla kroniska sjukdomar, dels till förbättrad mental och kognitiv hälsa”.

Gympa på schemat ska få Stockholms förskolebarn att röra sig mer.

Gymnastik på schemat med betoning att få upp pulsen. De säger ”att det är pulshöjande är det som är viktigt. Förskolorna får själva fundera ut hur det ska fungera i deras miljö”.
Intressant. Trots att PULS+ värnar om god kondition och pulshöjande fysisk aktivitet, så säger vi att motorisk träning och rörelseglädje är viktigast för förskolebarn!!

Karolinska institutet, med bla Daniel Berglind PhD, mätte hur mycket barn på en förskola på Södermalm rörde sig blev svaret alldeles för lite. Då lyssnar politikerna. PULS+ och andra pionjärer har kämpat mot alla skeptiker och ”väderkvarnar” under väldigt lång tid och det behövs fler forskare som visar framfötterna om vi ska se konkreta förändringar och hälsofrämjande skolutveckling. Ensam är inte stark utan det krävs många goda krafter.

PULS+ tar det som en bekräftelse på att vi är på rätt väg och att ihärdigt arbete ger resultat till slut.

Länk till reportaget.

BMJ: Det finns en mirakelkur för hälsa, helt utan biverkningar.

BMJ, en internationellt högt ansedd medicinsk tidskrift, skriver om att det finns en mirakelkur för hälsan som i princip är helt utan biverkningar. De menar att bevisen bara blir starkare och bekräftade. 
Receptet är att all rörelse räknas.
Det är viktigare än många tror.
Rörelse är något av det naturligaste vi kan göra, men för många har det blivit onaturligt. Studierna gäller för vuxna.
Men poängen är att forma en ny aktivare och hälsosam generation.
Nu.
Stå upp för våra barn!!
Hälsoarbetet i svenska skolor är undermåligt om inte katastrofalt dåligt, vilken PULS+ visat otaliga gånger med statistik och rapporter.

”People who are more active live longer and have lower rates of cardiovascular disease, cancer, and depression. Physical activity is safe and beneficial for almost everyone, they say. People should “start slow and build up” to avoid injury, and those with chronic illness may benefit from a tailored exercise prescription.”

”Whether walking or cycling to work, having stand-up meetings and ward rounds, or just getting up from your desk between consultations, physical activity is the miracle cure.”

Artikel i BMJ hittar du här.

Nyhet! Storbritanniens nationella riktlinjer för fysisk aktivitet.

Storbritannien har publicerat nya riktlinjer för fysisk aktivitet. De överensstämmer i stort med andra nationers uppdaterade riktlinjer vilket jag skrivit om och sammanställt tidigare (läs mer här).
De är försiktiga med att ange mängder stillasittande, fysisk inaktivitet mm men betonar vikten av rörelse och pulsträning (MVPA). Små ökningar kan ge stora förbättringar. De delar in riktlinjerna för olika grupper tex under 5 år, 5-18 år, gravida mm. Rekommenderar alla att läsa hela dokumentet och jämföra med våra egna riktlinjer i länken ovan.

Några citat:
”In children and young people, regular physical activity is associated with improved learning and attainment, better mental health and cardiovascular fitness, also contributing to healthy weight status. In adults, there is strong evidence to demonstrate the protective effect on physical activity on a range of many chronic conditions including coronary heart disease, obesity and type 2 diabetes, mental health problems and social isolation.”

Om stillasittande och fysisk inaktiv livsstil:
”Similar effects are seen in children where sedentary behaviour is associated with cardiovascular fitness and obesity. In all groups, the relationships of sedentary behaviour and health occur independently of moderate-to-vigorous physical activity (MVPA) for some health outcomes. Prolonged sitting is harmful, even in people who achieve the recommended levels of MVPA.”

Children and Young People (5 to 18 years)
• Children and young people should engage in moderate-to-vigorous intensity physical activity for an average of at least 60 minutes per day across the week. This can include all forms of activity such as physical education, active travel, after-school activities, play and sports.
• Children and young people should engage in a variety of types and intensities of physical activity across the week to develop movement skills, muscular fitness, and bone strength.
• Children and young people should aim to minimise the amount of time spent being sedentary, and when physically possible should break up long periods of not moving with at least light physical activity.
Läs hela dokumentet här.

OBS! Det händer mycket nu. Du har väl inte missat ett av det allra senaste? De omedelbara effekterna på barns tankemässiga förmågor av rörelse. Mycket bra översikt och du finner det här på bloggen.

Obs! Koncentration, inlärning och sömn finns med.

De stora vinnarna?

KOGNITION 

Screen time can affect kids, but the data is hard to measure. Here's why.

Är överdriven skärmtid dåligt för barns utveckling? Det kanske det är, men det är inget enkelt forskningsområde. Hur trovärdig är studier om små barns hjärnor? Läs hur invecklat det är här.
Men WHO har ju gett ut riktlinjer för hur mycket skärmtid små barn bör ha? Jovisst, men det är enligt försiktighetsprincipen.

10 års hälsoeffekter av 8 månaders träning.

Kondition är en färskvara. Vi tappar snabbt och det tar lång tid att bygga upp igen. På gymmet hör jag motionärer säga att det tar dubbelt så lång tid att bygga upp det man tappat, men i verkligheten tar det mycket längre tid än så.
Men en ny studie finner hälsovinster på cardiovaskulära systemet så långt som 10 år senare. Låter det för bra för att vara sant? Då är det oftast det. Hur aktiva var försökspersonerna efter studien? Läs hela studien.
Studien på drygt 100 personer menar att de som tränade medel- och högintensivt i 8 månader visade flest hälsovinster 10 år senare.
Alla är överens om att träning ger hälsovinster, men frågan om hur länge de sitter kvar är inte bevisat. Varför inte hela livet?
Stalltipset är att fortsätta motionera och röra på dig varje dag.

1 timme fysisk aktivitet eliminerar de skadliga effekterna av 8 timmars inaktivitet.

Ulf Ekelund anses som en av världens största experter på fysisk aktivitet. Här är en bra illustration på hans senaste forskning på 1 miljon personer, som visar på vikten av att röra på sig varje dag. Gärna pulshöjande.
1 timme gör stor skillnad. Rör på dig! Varje dag.

Nedan en bra bild, och en kommentar från Örjan Ekblom, GIH. Det finns stora individuella skillnader. Läs hela studien här.

It’s true - physical activity can actually help you do better in school.

Fysisk aktivitet kopplat till hjärnan är ett kärt ämne. Det är fantastiskt att det diskuteras på alla nivåer. Jag tog återigen kontakt med professor Charles Hillman, som är en av de mest renommerade hjärnforskarna i världen, för att komma så nära sanningen som möjligt.

För det är väl den vi vill ha?

Jag kan meddela att han ger fortsatt energi att fortsätta arbetet med pulshöjande fysiskt arbete. Det finns ingen tvekan om det. Men var påläst och trovärdig.

Professor Hillman ingår i USA’s nationella kommitté som nyligen bestämt de nya riktlinjerna för fysisk aktivitet för barn och ungdomar 2018. Det finns allt fler studier som visar att tex hjärnhälsa stärks. Läs det avsnittet!

Pulshöjande fysisk aktivitet är jättebra för barn och ungdomars hälsa, välmående och hjärna. Ingen genomför endast puls, utan alla former av träning och rörelse ska ingå. Men det finns mycket positivt när hjärtat börjar slå fortare!

Part 1: It’s true - physical activity can actually help you do better in school.

Ser ni citatet längst ner på bilden (från USA guidelines 2018)? It’s true. Det är sant! Eller? Vad är sant? Numera vill alla förståsigpåare göra sin röst hörda. Äntligen! Härligt!  

The power of play!

Det är dags att ta lek på allvar. Lek har stor betydelse för barns utveckling och kan se väldigt olika ut. Varför inte leka sig fram till goda vanor, empati, kreativitet, kunskap och glädje?
Läs en rapport om ”The power of play”. Den vänder sig till barnläkare, men går att använda om du har barnasinnet kvar.

Eller varför inte leka på jobbet?
Eller har du inte tid?
Vad skulle chefen säga?
”when employees have the opportunity to play, they actually increase their productivity, engagement and morale." It begs the question, why aren't all companies insisting on more playtime at work? Dr. Brown goes on to say, "Not only does having a playful atmosphere attract young talent, but experts say play at work can boost creativity and productivity in people of all ages. There is good evidence that if you allow employees to engage in something they want to do, (which) is playful, there are better outcomes in terms of productivity and motivation”. Läs ett lekfullt reportage här.

Drop and give me 40!

”Armhävningsstudien” delas flitigt på sociala medier. Kanske mest för att den är lite rolig? Det finns givetvis inget magiskt med just armhävningar. Brandmännen som klarade över 40 armhävningar hade mindre risk att dö av cardiovasculära sjukdomar enligt studien. Bra fysisk är bra för hälsan, eller hur? Tänk på att studier av detta slag är oerhört begränsande.
Ge mig först 40 armhävningar och läs sen ett bra reportage om studien: Drop and give me 40.

Högintensiv träning kan ha många positiva effekter!

Pulsträning dvs fysisk aktivitet i olika intensiteter och duration har många positiva effekter. Det är ingen myt. Okunnigheten är tyvärr stor. Även i media.
”HIIE (högintensiv träning) appears more beneficial than MICE (medelintensiv träning) for improving sleep quality and inducing favourable transient changes in appetite-related hormones in overweight, inactive men.”
Studien: High-intensity interval exercise induces greater acute changes in sleep, appetite-related hormones and free-living energy intake compared to moderate-intensity continuous exercise. Larsen PS, et al. Appl Physiol Nutr Metab. 2018.

Aktuellt: Varför presterar pojkar sämre än flickor i skolan?

I tidigare inlägg har jag tagit upp statistik och forskning om de försämrade studieresultaten i de svenska högstadie- och gymnasieskolorna.
Uppdatering 17/1: Flickorna i årskurs 9 har 12% bättre meritvärden än pojkarna.
Skolverket rapport publicerades: ”Killarna halkar fortfarande efter i skolan. I ett par år har skillnaden mellan tjejers och killars grundskolebetyg varit mycket stor, och i mer än var tredje kommun växer nu gapet. Det visar Dagens Samhälles analys av Skolverkets statistik.”. Läs mer här. Ämnet är aktuellt och hett!

Flera från varandra oberoende studier visar att flickor presterar bättre studieresultat än pojkar oavsett socioekonomisk bakgrund, bostadsort eller etnicitet och skillnaden i resultat tenderar att öka.
Flickorna har sprungit om pojkarna.
Varför presterar pojkarna sämre? Det finns många förklaringar.
Går det att förändra?

Finns det generella skillnader i biologi, hjärnans utveckling och mognad?
Svaret är att flickor och pojkars hjärna utvecklas i olika takt. Flickors hjärnor är som störst vid 10-11 års åldern, deras pubertet kommer tidigare och den hormonella påverkan på hjärnan ser olika ut. Pojkars hjärnvolym är som störst vid i 14-15 årsåldern.
En av de viktigaste faktorerna för lärande är uppmärksamhet, som till stor del är kopplad till hjärnans mognad och som förklarar skillnader i skolprestationer mellan könen. Uppmärksamhetsstörning missgynnas tex av undervisning där man ska söka kunskap på egen hand. Distraktioner är rena giftet för koncentration och uppmärksamhet och det finns gott om det både i skola och fritid, vilket i sin tur eldar på hjärnans belöningssystem. Skolarbetet påverkas. Givetvis.
Psykologer, hjärnforskare och läkare pratar om hjärnans utveckling i termer som ”golden time” och ”use it or use it” för att förklara hjärnans utvecklingsfaser. När är hjärnans som mest mottaglig för inlärning? Finns det faser som är extra vikitiga? Hur mognar hjärnan? Vilka områden mognar först och hur påverkar det barn och ungdomar? Har dagens skola anpassat sig till det här överhuvudtaget eller fortsätter man arbeta ”så som man alltid har gjort”?

I vår Pulsstudie 2018 såg vi att pojkarna i årskurs 7 förbättrade sin koncentration mer än flickorna. Skillnad är statistiskt säkerställd av forskare.

Det finns fler förklaringar till pojkarna försämrade studieresultat än biologi.
Vill du veta mer? Kontakta PULS+.

Ny svensk studie: Kraftigt sänkt fysisk aktivitet bland äldre barn och ungdomar.

Göteborgs universitet.
”Mellan år 2000 och 2017 sjönk den fysiska aktiviteten, mätt i steg per dag, med 24 procent för 14-åriga flickor och med 30 procent för jämnåriga pojkar. Det visar en studie vid Göteborgs universitet som jämfört den vardagliga fysiska aktiviteten bland äldre barn och ungdomar i några kommuner i sydöstra Sverige.”
”Den främsta förklaringen vi kan hitta är den dramatiskt ökade användningen av internet på telefoner och på läsplattor i de ungas vardagliga liv sedan 2010, något som sannolikt lett till ökad inaktivitet, säger Anders Raustorp.
Den aktuella studien ligger i linje med nyligen publicerade resultat vid Gymnastik- och idrottshögskolan om kraftigt minskad kondition hos unga vuxna.”
Läs mer här.