Utgångspunkter:
I jämförelserna har jag tillfälle 3 som första jämförelse bakåt (då de två första tillfällena hade ganska få antal svarande)
Jag har jämfört förändringarna på totalen (samtliga svaranden)
Jag har jämfört förändringar mellan olika tillfällen för samma elever (alltså, jämförelsen mellan tillfälle 6 och 5 utgår endast från de elever som svarat vid båda tillfällen)
Jag har också jämfört förändringar med tillfälle 6 (det sista) som utgångspunkt. Om man vill titta på andra skillnader, går det förstås snabbt att få fram differensen i filen.
Slutsatser:
-Resultaten på frågorna har på totalen förbättras på två av tre jämförelsepunkter. Vid ett av tillfällena verkar väldigt många ha gett lägre resultat än övriga.
-Resultaten på frågorna för samma elever har förbättras på två av tre jämförelsepunkter.
-De två frågor som förbättrats mest vid de två jämförelsepunkterna som inte är negativa är: 1) Jag kunde fokusera på lektionen idag och 6) Idag har jag kunnat följa med när någon annan förklarade sitt resonemang på lektionen.
- Om man ser till snittet på totalen per fråga (med tillfälle 3 som startpunkt), har alla ett medelvärde ganska nära 4,5. Det är alltså inga dramatiska skillnader mellan frågorna som sådana i snitt.
Huvudbudskapet är att resultaten på frågorna förbättrats!
Stort tack till Andreas och Andreia som hjälpt oss med enkäten ochh analysen.
Egna funderingar: Det är intressant att få siffror och fundera vidare kring det som fungerar bra och det man bör förbättra. Jag tycker det stämmer ganska väl med det eleverna uppgivit när de reflekterat kring projektet.
Min uppfattning är att de som deltagit regelbundet över tid också har störst upplevd förbättring.
En av klasserna hade mycket svårt med koncentration och arbetsro i början av hösten -16 men förbättrade sig mycket under läsåret. Den gruppen tog stora steg. De arbetade mycket bra på pulspassen och förbättrade sin koncentration och prestation på följande matematiklektion.
Det finns individuella skillnader mellan eleverna. Tex kände några elever stora förbättringar och en del elever behövde ta i mer på pulspassen medan andra kände tvärtom.
Närvaron på pulspassen och idrotten var bra. Många elever har svårt att motivera sig för matematik.
Det finns individuella skillnader mellan eleverna. Tex kände några elever stora förbättringar och en del elever behövde ta i mer på pulspassen medan andra kände tvärtom.
Närvaron på pulspassen och idrotten var bra. Många elever har svårt att motivera sig för matematik.
Hur går vi vidare?
Under hösten 2017 deltar Puls+ i ett forskningsprojekt där vi mäter koncentration, arbetsminne och resultat med objektiva och subjektiva tester. Studien sker på fem grundskolor i Helsingborg (åk 7). En av mina pulsklasser har hjälpt till med pulsövningar som ska användas i studien.
Mäta skolprojekt? Det är intressant, krävande och mycket svårt att mäta egna skolprojekt. En del skolor visar positiva resultat och det är bra! Men inga skolor kan mäta vad förbättringarna beror på utan det är pulsprojektet som ger resultat. Vi lutar oss mot blytung forskning som visar att pulsträning påverkar hjärnan,koncentrationen och de exekutiva förmågorna positivt. Alla projekt borde ändå ha externa analytiker som gör mätningen objektiv och så trovärdig som möjligt. Puls+ har analytiker och dessutom Paul Zientarski som mentor. Vi besökte honom och Naperville Central High School för att få en uppdaterad verklighetsbild.
Mäta skolprojekt? Det är intressant, krävande och mycket svårt att mäta egna skolprojekt. En del skolor visar positiva resultat och det är bra! Men inga skolor kan mäta vad förbättringarna beror på utan det är pulsprojektet som ger resultat. Vi lutar oss mot blytung forskning som visar att pulsträning påverkar hjärnan,koncentrationen och de exekutiva förmågorna positivt. Alla projekt borde ändå ha externa analytiker som gör mätningen objektiv och så trovärdig som möjligt. Puls+ har analytiker och dessutom Paul Zientarski som mentor. Vi besökte honom och Naperville Central High School för att få en uppdaterad verklighetsbild.
