Senarelägg skoltiderna - nu!

PULS+ skriver ofta om sömn och andra livsstilsvanor som påverkar vår hälsa, välmående och inlärning. Jag har haft kontakta med Hans Teke, filosofie doktor i utbildningsvetenskap vid 
Lunds universitet sen 2015 och vi deltog i konkreta möten med bl.a. Dr Kelly från Oxfords universitet om bla later schoolstarts. Vår rektor tyckte det var intressant men av olika anledningar kunde vi inte delta i det forskningsprojektet. Forskning kring sömn kopplat till vår hjärnhälsa och inlärning har exploderat de senaste fem åren. Om du inte hängt med i den forskningen så bokar du en föreläsning via Arne.kastenbom@helsingborg.se.

Läs doktor Tekes debattinlägg nedan.

Film om Fysisk aktivitet för hälsosamma hjärnfunktioner bland skolungdomar.

GIHs 4-åriga studie om fysisk aktivitet och hälsosamma hjärnfunktioner hos över tusen 13-åringar kommer att visa vilken väg vi kommer att ta inom svenska skolan. Om deras studie visar på positiva resultat så kommer även GIH att våga ta nya steg i utvecklandet av fysisk aktivitet. En studie har givetvis ingen avgörande betydelse men i den här stora studien blir extra intressant att följa. Se en film om studien här,

Rykande färsk sammanfattning av de omedelbara effekterna på barns tankemässiga förmågor av rörelse.

Professor Charles Hillman mfl, har publicerat en ny översikt om hur rörelse påverkar barns tankemässiga förmågor. I min kontakt med professor Hillman i våras så betonade han de omedelbara effekterna och att kunskaperna om vad som händer i hjärnan ökar snabbt.

"The ensuing descriptive review demonstrates the current understanding of the effects of acute PA on childhood brain and cognition and may serve as a basis for understanding PA-induced improvements in academic achievement."

För de som missat det så har han varit ett viktigt bollplank när jag sammanställt ett vetenskapligt stöd för hur fysisk aktivitet och rörelse påverkar hjärnhälsa, kognition, de exekutiva funktionerna, studieprestation och studieresultat hos barn och ungdomar.
Här tillkommer en rykande färsk sammanfattning som överensstämmer med det. Det finns ett stort behov av ett vetenskapligt stöd då många är kritiska. När nationell media som DN, SVT och SvD kritiserar skolor och deras arbetssätt som ovetenskapligt, så vill PULS+ bidra till att man fortsätter arbeta med rörelse före, under och efter skoldagen, men av rätt anledningar.
Om ni vill veta mer så har jag fått tillgång till mycket mer material inkl professor Hillmans presentationsmaterial.

1. Den nya översikten heter "A Review of Acute Physical Activity Effects on Brain and Cognition in Children".

2. Det vetenskapliga stödet hittar du här och här.

3. Boka en föreläsning, seminarium mm via arne.kastenbom@helsingborg.se.

Ny studie! 20 minuters fysisk pulshöjande aktivitet stärker de exekutiva funktionerna hos tonåringar.

Har inte hunnit läsa hela studien, men det här låter ju fantastiskt. Pilotprojektet PULS+ hypotes var ju  redan 2014 att 20 minuters pulsträning skulle kunna stärka de exekutiva funktionerna, dvs de underliggande funktionerna till inlärning. PULS+ resulterade i Pulsstudien, som väntar på att publiceras. Nu bekräftar ännu en studie att det verkar fungera? Läs, begrunda och dela om du tycker det är värt att delas!

Beneficial Effects of Acute Exercise on Executive Function in Adolescents.Conclusions: These results provide an important extension to the literature by confirming that 20 minutes of moderate-intensity exercise benefits EF performance in high school students.

Studien hittar du här!

4 tips för en hjärnstark skola och arbetsplats. Det är dags att förändra skola och arbetsplatser i grunden.

Vi blickar framåt året 2019, som blir ”hjärnans år”!
(Boka föreläsningen Strong Body Strong Mind med workshops via arne.kastenbom@gmail.com).

Hjärnan har aldrig ställts inför en sådan snabb dramatisk förändring av sin omgivning som skett under de senaste 100 åren. Den är inte anpassad till dagens situation. För att möta de utmaningar som nu väntar oss, måste skolan och arbetslivet förändras i grunden. 3 av 10 tar inte gymnasieexamen, vilket är ett stort misslyckande. Pojkarna klara sig allt sämre.

4 faktorer för bättre prestation och inlärning:

1. Utgå från hur hjärnan fungerar. Undervisa i hjärnkunskap! Utforma arbetsdag, schema och arbetsplats på ett hjärnsmart sätt. Bygg in goda vanor för en hälsa i balans och maximal prestation.

2. Ta tillbaka din koncentration!
Man kan träna upp koncentrationen. Koppla ihop det med känslan av att lyckas.
Förstå sambanden mellan goda livsstilsvanor, fysisk aktivitet, ansträngning (grit och inre motivation), koncentration och känslan av att lyckas.
Frisättning av hjärnans dopamin påverkar våra handlingar och koncentration.
Minska ner disktraktioner från mobiler, stress, multitasking, klassrumsmiljön, ljud mm.
Regelbunden fysik aktivitet och daglig rörelse är naturligt för hjärnan. Ge den rätt förutsättningar. Varje dag.

3. Träna din kreativitet och utveckla ditt tänkande.
Vad innebär det är att gå i skolan eller att arbeta? Utbildning och träning i kreativitet måste bli obligatoriskt på alla stadier. Förmågan att skapa nya användbara idéer och hitta nya vägar att lösa problem är viktigt för framtiden. Det krävs grundkunskaper i aktuellt ämne och att man tränar och utvecklar sin kreativitet kontinuerligt. Lättare fysisk aktivitet kan gynna kreativiteten.

Utveckla tänkandet (metakognition) genom att förstå hur saker hänger ihop. Engagera dig i ditt eget tänkande och lärande, känslor, nyfikenhet och självförtroende. Men tro inte på allt som du tänker. Dina minnen förändras. Hm...

4. Lär dig stresshantering.
Stress påverkar hela kroppen, från hjärnans kemi, synapser, strukturer och gener till beteende, förståelse, minne och inlärning. Det handlar om att förstå sammanhanget. Lär dig att förstå och hantera stress (se bilden nedan).

Aktiva klassrum med aktiv pedagogik som stärker de centrala exekutiva funktionerna och kognition växer sig allt starkare. Arbeta strukturerat efter hur hjärnan fungerar för bättre inlärning, maximal prestation och en hälsa i balans.

Ny studie, ActiveBrains, visar att det finns samband mellan fitness och intelligens hos barn.

En ny studie publicerad i erkända tidskriften Neuroimage, visar att det finns samband mellan fitness, tjocklek på hjärnbarken och intelligens hos 8-11 åriga barn.
”Fitness and speed-agility are associated with thicker brain cortex, which in turn was associated with higher intelligence.”

Highlights:

Cardiorespiratory fitness and speed-agility, but not muscular fitness, were associated with overall cortical thickness. None of the three physical fitness components were related to surface area.
Adiposity may hinder the beneficial influence of cardiorespiratory fitness and speed-agility on cortical thickness, and in turn, on intelligence. Interventions focused on aerobic exercise and motor skills should be implemented to achieve an optimal weight status in an effort to improve brain health.

Fysisk aktivitet och hjärnhälsa.

Jag föreläste nyligen om fysisk aktivitet och hjärnhälsa för ett av världens största företag. Det finns några få företag som arbetar strukturerat för att få hållbara medarbetare även ur ett hjärnperspektiv. Forskning visar att ett fysiskt aktivt liv främjar hjärnhälsa och att stressrelaterad mental ohälsa ökar pga av arbetsmiljö, en pressad livssituation och dålig livsstil.

Personer som har en fysiskt aktiv livsstil mår bättre och de har en bättre tankeförmåga. Alla företag vinner på att ta hand om sin välutbildade och kompetenta personal.

Jag fick fantastisk fin kritik från senaste föreläsningen för IKEA.

”Mycket bra, informativt, lättbegripligt och inspirerande!!! Det var på en jättebra nivå och jag tror att de flesta hängde med hela vägen. Någon fällde till och med en tår när han såg jämförelsen på den aktiva respektive den inaktiva hjärnan på barnet. Stort!”