Ny studie visar att motion är viktigare än diet för att bibehålla viktnedgång.

”A new study from the University of Colorado Anschutz Health and Wellness Center (AHWC) at the CU Anschutz Medical Campus revealed physical activity does more to maintain substantial weight loss than diet.”
Dieter och nyårslöften leder ofta till jojo-bantning. Tappad vikt går upp när man återgår till vanlig kost. Finns det sätt att undvika det utan att gå på livslång viktväktardiet? Det finns inget givet svar. Arvet och miljön samverkar.
För det första så ska du inte haft fetma som barn. De feta barnens fettceller är förändrade vilket orsakar större risk för fetma som vuxen. Det finns siffror som säger att 80% av de som är feta som barn blir feta som vuxna.
För det andra bör titta över din livsstil. Negativ stress, sömnsvårigheter mm leder till överviktsproblem.
För det tredje så måste man givetvis undvika skräpmat (ultraprocessad mat mm). Kostens betydelse är odiskutabel.
Men.
För det fjärde visar en ny studie att gruppen som motionerade och rörde på sig mer (~12,000 steg/dag) har lättare att bibehålla viktnedgång. Den gruppen förbrände 300 kcal/dag mer än de andra, varav 180 kcal/dag berodde på den fysiska aktiviteten. Studien är ett steg i rätt riktning, men det finns mycket kvar att bevisa. Kanske funkar det för dig? Om inte annat så vinner du andra positiva hälsoeffekter.
Blir verkligen befolkningen fetare eller är det en myt? Se utvecklingen i USA.

Varför elever (och personer) glömmer och vad du kan göra åt det.

Hjärnan är byggd för att glömma saker. Hur skulle det se ut om vi kom ihåg allt vi stöter på? Förmågan att glömma bort saker som inte är viktiga är unikt och centralt för hjärnan. Om du tänker tillbaka till dina tidigaste minnen, så är de förknippade med någon stark känsla. Karusellen på lekplatsen, kärleken från dina föräldrar eller smärtan av en olycka. Dina tidigaste skolminnen kan vara nervositeten när du mötte dina nya skolkamrater i årskurs 1 och gråten som satt i halsen?
Känslor spelar en stor roll för oss på många olika sätt. Minnesmästare använder sig av känslor för att komma ihåg viktiga formler, berättelser mm. Duktiga pedagoger använder strukturerat känslor för att skapa attitydförändringar, påverka beteenden, öka engagemang och motivation mm. En del skolor har utvecklat modeller med emotionellt lärande i centrum. Det är intressant, i synnerhet idag när forskare menar att för mycket skärmtid kan orsakar brist på empati och socialt umgänge.
Fysisk aktivitet stärker strukturer i hjärnan som är viktiga för långtidsminnet. Ger fysisk aktivitet bättre minnesförmåga och inlärning hos barn och ungdomar? Det är ett relativt nytt forskningsområde och man kan inte jämföra äldre personer med barn osv. Om du arbetar med 10-åringar så är det nog bäst att du använder gedigen forskning på just 10-åringar. Hjärnan fungerar efter principen ”use it or loose it”. Glöm inte det!
Vill du som skola, organisation eller företag veta mer om:
- hur minnet fungerar i en viss ålder
- vetenskapligt stöd och aktuell forskning
- skolmodeller med emotionellt lärande
- sju strategier för långtidsminnet
- konkreta minnesövningar
Kontakt: Arne.kastenbom@gmail.com

Forskare kritiserar pulsprojekt i skolan. Ta del av ett nytt konkret STÖDMATERIAL för skolor och organisationer.

Pulsprojekten har spridit sig snabbt runt om i landet och gjort ett så pass stort avtryck att media och forskare kritiserar det som ovetenskapligt. Skolor menar att deras modeller ger smartare barn, bättre betyg och inlärning. Det finns inte stöd i forskningen att fysisk aktivitet ger bättre inlärning och det är klart att många reagerar när även nationella organisationer sprider tveksamma formuleringar. När jag 2014 tog kontakt med vår största expert i kognitiv neurovetenskap och arbetsminne, så insåg jag att det är komplicerat och att man får förvänta sig små förändringar/förbättringar. Arbetsminnet är en flaskhals i hjärnan och inlärningen. Jag läser och hör uttalandet från skolor och organisationer, att fysisk aktivitet förbättrar arbetsminnet i hjärnan. Skolor visar upp fina resultat med många procents förbättring och bättre betyg.
En känd forskare kritiserar just det i SvD för en dryg månad sedan och antyder att det är bättre att satsa på mer matte istället för mer idrott. En annan känd forskare tar fram en ny metaanalys som visar att rörelsesatsningar i skolan INTE ger bättre inlärning.
PULS+ ambition är bland annat att bygga broar mellan skola och bra gedigen forskning inom neurovetenskapen.
Det långa samarbetet med nationella och internationella forskare inom neurovetenskapen har resulterat i att vi skapat ett nytt konkret stödmaterail för alla som arbetar med pulsträning kopplat till hjärnan och inlärning. I synnerhet barn och ungdomar. Vad är bevisat och vad är en myt?
STÖDMATERIALET är förenklat, anpassat och konkretiserat, så att skolor kan använda det direkt. Einstein lär ha sagt att man skall förenkla så långt det går, men inte mer. Materialet är konkret och användarvänligt.

Kontakt: Arne.kastenbom@gmail.com

Brain breaks har också spridit sig runtom i landet och världen. Här kommer en riktigt bra variant som heter Spotlight. Låt eleverna leda!

Slaget om uppmärksamheten är (nästan) förlorat.

Skolan kommer aldrig att kunna konkurrera ut mobiler och digitala medier. Det slaget är förlorat.
Hur ser framtidens skola ut?
Begränsa mobiler.
Förbättra undervisningen.
Fånga elevernas uppmärksamhet på olika sätt.
Träna upp koncentrationsförmågan.
Ersätta skärmtid med annat.
Ersätt passivitet och stillasittande med aktivitet, rörelse och glädje.
Behöver eleverna lära sig kunskaper som faktiskt finns på nätet?
När eleverna kommer ut i arbetslivet, så efterfrågas kompetenser som problemlösning, kreativitet och empati. Barnen som börjar ettan i höst går i pension runt år 2080.

I en svensk studie följdes 45 elever, som hade det gemensamt att ha gått nio år i grundskolan utan att klara det. Studien är intressant, för den visade att eleverna inte var svaga, utan kapabla på alla möjliga sätt. Trots det misslyckades de i skolarbetet.
De allra flesta elever i studien befanns normalbegåvade. Däremot hade de i varierande grad haft koncentrationssvårigheter, problem med att läsa och skriva eller svårt att jobba i grupp. Ett fåtal av eleverna hade fått en diagnos, exempelvis adhd eller autism. Eleverna hade dock det gemensamt att deras svårigheter att klara undervisningen inte hade uppmärksammats och än mindre hade de fått något särskilt stöd. Den negativa spiralen fortsatte att gå neråt och slutade med skolk, ibland flera terminer i sträck!

PULS+ har arbetat med frågorna i 5 år och den negativa trenden fortsätter. När ska beslutsfattarna vakna? Ta tag i de grundläggande frågorna för bättre hälsa, välmående och inlärning innan det är för sent. Det handlar inte bara om elever med diagnoser, utan oss alla.
Kontakt PULS+ arne.kastenbom@gmail.com. The Brain On Physical Activity.

Forskare: För mycket skärmtid påverkar inlärningen.

SVT idag: ”Forskare har i tio års tid följt barn och ungdomar för att undersöka deras sömnvanor. Resultatet visar att ökad skärmtid påverkar sömnen negativt.

På Högskolan Kristianstad forskas det på kopplingen mellan sömn och användandet av mobiltelefoner, datorer, tv och läsplattor.

En studie på gymnasieungdomar visar att var tredje elev är aktiv på sociala medier mer än tio gånger per dag. I den gruppen ser man ett samband med ökad trötthet i skolan och svårigheter att sova.”

Läs mer här.

Nytt vetenskapligt STÖDMATERIAL med bevisen på barn och ungdomar.

Pulsprojekt runtom i Sverige kritiseras som ovetenskapliga. Media och experter menar att pulsprojekten inte alls ger de effekter som skolor uppger. Pedagoger och skolledare värjer sig mot uttryck som att "barn blir smartare av fysisk aktivitet". Pulsträning innebär inte bättre inlärning. Små studier anges som bevis. Studier sponsrade av företag som säljer produkter visar på positiva effekter när man använder deras utrustning som tex ståbord.
Det gäller att vara påläst och trovärdig. Hur hänger allt ihop?
Skolor ska fokusera på kärnverksamheten och bygga broar till ny bra gedigen forskning!
PULS+ har arbetat fram ett stödmaterial till skolor och alla andra som vill fortsätta arbeta med fysisk aktivitet kopplat till hjärnans funktioner och inlärning. PULS+ har stöd av den hjärnforskare som publicerat flest vetenskapliga artiklar i ämnet i världen på barn och ungdomar. Professor Charles Hillman är ledamot i den nationella kommittén som tagit fram de nya nationella riktlinjerna om fysisk aktivitet i USA 2018. Det är de senaste riktlinjerna i världen. En bra skolverksamhet ska bygga på rätt forskning. Ingen tjänar på att tänja på sanningen i längden och ingen skola vill ”lura” barnen att tro på halvsanningar. PULS+ står upp för mer fysisk aktivitet på rätt grunder. Det är inte lätt att veta vad som är aktuellt på internet. Falska nyheter sprider sig upp till 6 gånger snabbare.

Stödmaterialet bör kombineras med föreläsningar och diskussioner.
Kontakta PULS+ för stöd och vetenskaplig grund (arne.kastenbom@gmail.com).

Bild från DN Ledare:”Räkna inte med att pulspass löser matteproblemen”.

UPPDATERAD 2019-02-25 PUBLICERAD 2019-02-24

Att få kunskapen att fastna.

I boken Skärmhjärnan av Anders Hansen står det att ”vi lär oss sämre om vi har mobil och dator intill oss”. Mobiler i klassrummet äventyrar koncentrationsförmågan, arbetsminnet och långtidsminnet.
Forskning och Puls+ visar att pulshöjande fysisk aktivitet stärker koncentrationsförmåga och arbetsminnet. Dessutom stärker det hippocampus, som är viktig för långtidsminnet.
Vad har en självklar plats i klassrummet?
Mobil eller fysisk aktivitet?
Vad väljer du?
Hur ser det ut i svenska klassrum idag?

Koncentration - vår tids bristvara.

Bristen på koncentration (och fysisk aktivitet) var en av anledningarna till att jag startade PULS+ för många år sedan. Det berör personer i alla åldrar och yrken. Det känns väldigt tillfredställande att läsa Anders Hansens nya bok ”Skärmhjärnan” och att få tesen bekräftad och uppmärksammad. Vår tillvaro är fylld av distraktioner som belönar och driver våra handlingar.

Professor Torkel Klingberg, som både inspirerar och stött mitt arbete, skrev om ett överbelastat arbetsminne för länge sedan. Professor Charles Hillman, som gett mig konkret vetenskapligt stöd sen 2017, har visat vad som händer i hjärnan. Visste du att han har publicerat flest vetenskapliga artiklar om hur fysisk aktivitet påverkar barns hjärnor?

Jag är övertygad om att skolor och företag kommer att utveckla arbetet kring koncentration (selektiv uppmärksamhet), multitasking, arbetsminne, repetition och långtidsminne i framtiden. Bristen på fokus är ett stort växande problem och det kommer att ta tid att vända på den negativa utvecklingen. Det går långsamt i skolans värld. Man kommer att göra om samma misstag om och om igen innan förändringsarbetet kommer igång.
Samtidigt slåss många om ledares och chefers uppmärksamhet. Ständiga möten, fullproppad mejlkorg, påminnelser, diskussioner. Läs mer om om hållbara ledare här.

Hur kan skolor, företag och personer förbättra koncentration och uppmärksamhet?

Funkar det med förbud? Kanske, men det finns nog bättre vägar. Det bästa är om individen gör egna positiva och aktiva val. Det är en optimal lösning. Hur designar du en skola eller företag för att stärka koncentration och prestation? 

Kontakta PULS+ för mer information om kurser, föreläsningar och utvecklingsarbete.

Konsten att handskas med stress.

Stress kan få ämnesomsättningen att spåra ur och blodtrycket att stiga. Det försämrar immunförsvar, ger tarmproblem, fördärvar sexlivet, förbättra/försämrar minne och koncentration och det kan skada hjärnan.
Men det finns hopp för dem som reagerar starkt på stress. Hur kan du lära dig att handskas med stress som beror på åldrande, svåra sjukdomar, hjälplöshet, psykologiska påfrestningar, svåra tentor mm? Stresshanteringstekniker ska tillämpas med omdöme och på situationer som inte är alltför svårbemästrade.
Stress och ångest är naturliga system som får oss att planera och fokusera på det som är viktigt.

Boka en föreläsning med PULS+.

Självförtroendet och känslor avgör vem som fortsätter styrketräna, enligt finsk studie.

En stor finsk studie visar att styrketräning har många positiva effekter hos äldre friska personer mellan 65-75. Förutom de vanliga hälsovinsterna, så mätte man de mentala förändringarna. Ger 2-3 styrketräningspass i 6 månader någon effekt? Efter att studien var slut, så avbröt man träningen abrupt och deltagarna fick återgå till sin vardag och träna på egen hand om de ville. Hur många fortsatte träna? Vilka? Varför valde vissa att fortsätta? Mycket intressanta svar!

Vill du veta mer om varför fysisk aktivitet är viktigt för äldre personer, så kontaktar du PULS+.

2 av 3 barn rör på sig för lite.

Minst 60 minuter fysisk aktivitet/dag. Helst mer. Huvuddelen ska vara pulshöjande dvs medel- och högintensiv. Bara 1/3 når WHO’s rekommenderade mängd av fysisk aktivitet. En ny studie visar att eleverna arbetar mindre än 1/3 av idrottslektionen i medel- och högintensiv zon. Det bidrar till mängden rörelse, men behöver kompletteras av annan träning.
Idrottsämnet är både ett aktivitets- och kunskapsämne, och flera moment är lågintensiva. Grundskolorna kommer i höst att införa 100 timmar mer idrott, och skolorna verkar lösa det på olika sätt. Vissa är bra och andra är dåliga. Rena teorilektioner eller införa fler friluftsdagar diskuteras som några lösningar. Borde inte eleverna utveckla rörelserikedom och fysiskt självförtroende? Målet är en ny aktiv hälsosam generation. Eller?
Det är dags att införa daglig fysisk aktivitet i svenska skolan. Före, under och efter skoldagen. För alla. Ställ krav på dina beslutsfattare,

Behöver ni hjälp med argument? Kontakta PULS+.

Få äldre rör på sig trots att fysisk aktivitet är bättre än 50 mediciner!

En australiensisk undersökning visar att endast 25% av de äldre når den rekommendersde mängden av daglig rörelse, vilket är minst 30 minuter medelintensiv fysisk aktivitet de flesta dagarna i veckan. Så få som 12% tränar någon form av styrka och 6% tränar balans regelbundet.
Daglig rörelse och träning håller doktorn och åldrandet borta. Det kan till och med stärka kognition och motverka demens och andra krämpor som hör ihop med en allt äldre befolkning. Många är ensamma och träning ger sociala vinster. Livskvaliteten blir bättre och det förlänger livet. Jag brukar förorda morgonträning eftersom det ger många positiva effekter, men det fina är att all rörelse räknas.

Behöver ni mer information? Kontakta PULS+.

Hälsosatsningar i nordiska skolor gör skillnad!

Skolor måste satsa mer på elevernas hälsa.
Satsningar i de nordiska länderna visar att välmåendet förbättras genom hälsofrämjande satsningar.
Hur har den psykiska hälsan förändrats över tid? Vilka framgångsrika sätt finns? Kan vi lära av varandra?
Det finns aldrig en mirakelmetod för alla, men finnarna arbetar med forskningsbaserat antimobbningsprogram och de har ett skolämne som heter Hälsokunskap.

På danska gymnasieskolan förbättrades elevernas mentala hälsa och resultat när betyg övergavs det första året på gymnasiet.

Det är dags att ta stoppa lavinen av ohälsa. Framförallt hos tonåringar. Hur arbetar din skola med det viktigaste av allt? Vilka goda exempel är värda att sprida? Ställ krav på dina beslutsfattare.

Vill du veta mer? Kontakta PULS+.

3 april: Webbsänt seminarium: Psykisk ohälsa hos unga - rörelse är vägen därifrån.

Webbsänt seminarium: Psykisk ohälsa hos unga - rörelse är vägen därifrån
03 april 2019, 08:00 – 08:45
Plats: Webbsänds på Fysioterapeuterna Play
Den psykiska ohälsan bland unga är ett av Sveriges största folkhälsoproblem. Hur kan unga med psykisk ohälsa i ett tidigt skede fångas upp och få stöd utan remisser och långa väntetider?

”Idag finns god evidens för att fysisk aktivitet kan användas vid prevention och behandling av psykisk ohälsa. Kunskapen om detta är låg och effektiva tidiga insatser lyser med sin frånvaro. Nyckeln är att fånga upp behoven i ett tidigt skede och där är skolan och elevhälsan en viktig plats. Men vad krävs egentligen av beslutsfattare för att alla barn och unga ska få möjlighet till en jämlik och rätt behandling?”

Läs mer här.

Stressa inte, men skynda dig allt vad du kan!

Stress är ett aktuellt ämne. Akut stress påverkar många system i kroppen. Det finns en viss logik i att matsmältningen, tillväxten, lusten, immunförsvaret, känsel och kognition påverkas. När får stressreaktionerna en skadlig verkan? Om du oavbrutet mobiliserar energi för att bekämpa inbillade faror, så undergräver det hälsan. Varningssignaler negligeras. Blodtryck, magsår, mensrubbningar, tillväxt, spermienivåer och mindre testosteron är några biologiska reaktioner. Hjärnan som i början fungerar med stegrad skärpa kan med tiden påverkas negativt. Hjärncellerna dör i snabbare takt. Det blir en obalans i kroppen och det gäller att kunna slå på och stänga av systemet.
Hur stänger du av?
Varför drabbas vissa inte av massiva doser av stress?
Spelar det roll om du föds fattig?

Vill du veta mer om stresshantering? Kontakta PULS+.

Folkhälsans utveckling Årsrapport 2019.

”Andelen som uppger att de är fysiskt aktiva är 64 procent av befolkningen 2018. Skillnaden är liten mellan kvinnor och män men andelen som uppger fysisk aktivitet är högre i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå (71 procent) än i gruppen med gymnasial (59 procent) och förgymnasial utbildningsnivå (47 procent) (figur 4). Även bland personer födda utanför Europa uppger färre personer att de är fysiskt aktiva (45 procent) än bland personer från övriga födelseregioner.”

Regeringens övergripande mål inom folkhälsoområdet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation.

Folkhälsan i Sverige är i ett internationellt perspektiv god och för stora delar av befolkningen utvecklas hälsan positivt. Förändringarna sker ofta långsamt. Under 2006–2017 sjunker den förtida dödligheten och medellivslängden ökar med 1,6 år. Psykisk ohälsa är ett fortsatt stort folkhälsoproblem och antalet suicid per 100 000 har inte minskat. Andelen som uppger att de röker dagligen har däremot halverats sedan 2006, till 7 procent 2018. Övervikt och fetma har ökat från 46 till 51 procent av befolkningen.

Skillnader i såväl hälsa som levnadsvanor och livsvillkor är synliga mellan kvinnor och män och mellan socioekonomiska grupper för de flesta mått på hälsan och dess bestämningsfaktorer som följs. Till exempel

Det är häpnadsväckande att metoder som gång på gång visat sig inte fungera fortfarande används, säger en internationell forskare. Kunskap om kognition borde vara det viktigaste i lärarutbildningen.

"Det är häpnadsväckande att metoder som gång på gång visat sig inte fungera fortfarande används". Är du en bromskloss eller arbetar du medvetet för att utveckla din undervisning?
Paul Kirschner, en av världens mest inflytelserika forskare i utbildningspsykologi och inlärningsforskning och författare av boken ”Moderna myter om lärande och utbildning” (2017) samtalar om katederundervisning, lärarledd undervisning, digitalisering, att söka egen kunskap, svårigheterna att analysera och vara kreativ, nya trender som innovativt lärande, att gång på gång använda metoder som inte fungerar mm.

Några citat från artikeln:
"Kunskap om vår kognition borde vara det viktigaste i lärarutbildningen.
Eftersom våra kognitiva funktioner fungerar på samma sätt som förr så förstår jag ärligt talat inte varför vi ska göra något annorlunda bara för att vi lever i en ”ny tid".

"Genom regelbundna test kan vi motverka effekten av bortglömningskurvan. Det är en teori som visar att vi glömmer bort det vi lär oss väldigt fort om vi inte återbesöker kunskapen kontinuerligt."


"Vad utmärker en expertlärare?
– Det är viktigt att påpeka att man kan vara en erfaren lärare men ändå inte vara expert på att undervisa. En expertlärare har djupa ämneskunskaper och en god didaktisk förmåga att nå ut till sina elever.
– För att uppnå pedagogisk expertis är det avgörande att man har god insikt i utbildningspsykologi så att man vet hur inlärning sker i den mänskliga hjärnan. Kunskap om vår kognition borde vara det viktigaste i lärarutbildningen."

"Samtidigt hävdar många att det är viktigt att skolan lär eleverna kreativitet.
– Det går inte att lära någon att vara kreativ. Det är ett karaktärsdrag. Dessa drag kan stimuleras beroende på hur miljön utformas. Ämneskunskap stimulerar kreativitet, då det handlar om att komma på användbara lösningar. Det klarar du inte utan att först känna till bakgrunden väl."


"Skolmyter enligt Paul Kirschner:
Skolan tar död på kreativiteten.
Trots att många populära föreläsare, som exempelvis sir Ken Robinson, hävdar att skolan tar död på elevernas kreativitet tyder forskningen snarare på att vi med stigande ålder blir allt mer kreativa. Det kan bero på att kreativitet kräver ämneskunskap, något som skolan i sin tur är bra på att förmedla. 

Ny teknologi orsakar en revolution i skolvärlden
Teknikoptimister menar att alla våra digitala verktyg innebär en revolution för skolan, men faktum är att de digitala verktygen inte är något annat än just verktyg. Lärandets essens ligger fortfarande kvar i lärarens händer.

Vi är bra på att multitaska
Människor kan inte tänka två olika tankar samtidigt. När vi tror att vi multitaskar skiftar vi egentligen bara mellan två olika uppgifter i hög hastighet. Det leder ofta till att vi presterar sämre totalt sett.

Kunskap har lika kort hållbarhet som nyfångad fisk
Vissa har hävdat att fakta inte är lika nödvändigt att lära sig längre, då vi lever i ett informationssamhälle där ny kunskap hela tiden uppstår. Men mycket av det vi lär våra barn är kunskap som står emot tidens tand. Kunskap växer dessutom exponentiellt: ju mer man kan om något – desto lättare har man att lära sig något nytt."

Läs reportaget på Skolvärlden: ”Våra hjärnor har inte förändrats på tio tusen år”.
https://skolvarlden.se/artiklar/vara-hjarnor-har-inte-forandrats-pa-tio-tusen-ar

Brain Awareness Week

Den här veckan är den internationella ”Brain Awareness Week”. Vad kan du göra för att hålla din hjärna vid god hälsa och gott humör?
En positiv aktiv livsstil skyddar och stärker din hjärna. Vilka goda vanor är viktiga?

• Fysisk aktivitet påverkar hjärnhälsan mer än de flesta tror.
• Utmana din hjärna genom att lära dig nya saker eller hitta en ny hobby.
• Förbygg ångest, stress och depression.
• Goda sömnvanor och mental avslappning. Vistas utomhus och hitta naturen som arena.
• Goda kostvanor.
• Använd inte droger.
• Var hjärnsmart. Ta hand om din hjärna.

Om du vill få del av lektionsmaterial om hjärnkunskap, så bokar du föreläsning via arne.kastenbom@gmail.com. Lektionsmaterialet är anpassat efter alla skolåldrar.

Höganäs erbjuder gratis träning för anställda – och en skrivbordsstol som går att cykla på.

HD skriver idag om att ”Anställda i Höganäs kan antingen gymma, simma eller gå ett pass på Höganäs sportcenter helt gratis. Men bara tidigt på måndagsmorgnarna. Samtidigt testas en ny skrivbordsstol i stadshuset som ska få folk att röra på sig”.
De kostnadsfria aktiviteterna drar igång kl 06:45 på måndagarna i 6 veckor. Man har köpt in ett par deskbikes för kontorspersonal.

Inaktiviteten ökar framförallt hos barn och ungdomar 2018.

• 1 av 4 amerikaner är inaktiva 2018, dvs över 82 miljoner personer.
• Aktiva barn har 6 gånger större sannolikhet att leva ett hälsosamt aktivt liv som vuxen.
• 18% av barn och ungdomar mellan 6-17 år var ”totally inactive” 2018 enligt en ny rapport.

Trenden ser likadan ut i Sverige. Rörelse är det mest naturliga vi kan göra, men idag är inaktivitet naturligt för många. Det är en skrämmande utveckling. 
Ändå omnämns INTE fysisk inaktivitet i rekommendationerna och de nationella riktlinjerna. De menar att det behövs mer forskning, i synnerhet på barn. Men PULS+ vågar sticka ut hakan och säga att det kommer rekommendationer om fysisk inaktivitet och stillasittandet om några år.
Vuxna bör definitivt avbryta långvarigt stillasittande (läs fysisk inaktivitet) varje halvtimme.
PULS+ arbetar för mer fysisk aktivitet och goda vanor för bättre hälsa, välmående, hjärnhälsa, kognition äoch prestation för alla!

Ett par intressanta fakta ur den senaste rapporten, som undersökt hur aktiva amerikanerna är i olika sporter och aktiviteter:
1. Amerikanerna är totalt sett något mer aktiva 2018, men socio-ekonomiska faktorer påverkar deltagandet i olika sporter och fysiska aktiviteter. Det finns ett starkt samband. Fysisk aktivitet är ojämlikt och familjer som har råd är mer aktiva. ”Families that can afford more, play more”. Samma trend finns i Sverige.
2. Barn mellan 6-17 rör på sig mindre för fjärde året i rad.

Källa: The 2019 Topline Participation Report

Se Paul Zientarskis föreläsning i Helsingborg hösten 2018.

Nu kan du se Paul Zientarskis föreläsning i Helsingborg hösten 2018. Paul föreläser om vetenskapen bakom deras skolprojekt i Naperville Central High School., Illinois, USA. Eftersom deras skolprojekt var ett pilotprojekt byggd på den senaste vetenskapliga forskningen, så samlade de in data för att se om pulshöjande fysisk aktivitet kunde påverka elevernas skolprestation. Det är nog ett av världens ambitiösaste skolprojekt, då de samlade in data från 19,000 elever. Det ska betonas att det inte är en vetenskaplig undersökning, men deras resultat är så pass intressant att en del forskare tittat närmare på vad de gjorde och om det kan finnas något att forska på. Jag har pratat med flera internationella forskare och de nämner Naperville som ett bra skolexempel. Det finns fortfarande mycket att forska på som tex den fysiska aktivitetens intensitet, duration, mängd mm. I Naperville har de provat några olika skolmodeller som kallas för "Zero Hour" och "LRPE", vilka spritt sig runt om på skolor i hela världen. Föreläsningen ger dig en inblick om hur man med didaktiken som grund kan bygga broar till neurovetenskapen. Pulsträning har många positiva effekter på hälsa, välmående, hjärnhälsa, kognition, studieprestation mm. Alla vinner något.
Vi behöver definitivt mer daglig fysisk aktivitet. Mer idrott & hälsa. Mer fysiskt självförtroende. Paul inspirerar fler skolor att arbeta införa mer fysisk aktivitet före, under och efter skoldagen!


Se föreläsningen HÄR!

Studie bekräftar: Träning effektivt mot depression.

Det finns ett starkt samband mellan fysisk aktivitet och minskad risk för depression. Enligt Läkartidniningen har det lika stor betydelse som medicin och KBT när det gäller att förebygga mild depression. Nu visar en stor brittisk studie på över 600,000 personer att fysisk aktivitet även skyddar mot återinsjuknande i depression. För ett par dagar sedan skrev jag om en systematisk översikt som visar att vår svenska modell av Fysisk aktivitet på recept verkar fungera.

Läs SvD-reportaget, där överläkaren säger att ”Man behöver använda den friska kroppen för att se till att den drabbade hjärnan får hälsoeffekter”. Huddinge sjukhus har ”skapat en metod, som går under namnet Braining – training for the brain – där patienterna får träna tillsammans med personalen” och ”olika former av enkel pulshöjande träning, som vattengympa, stavgång och motionsgympa”.

SvD publicerar idag artikeln ”Studie bekräftar: Träning effektivt mot depression”. ”- Den visar på ett mer övertygande sätt än tidigare studier att träning skyddar mot återinsjuknande i depression, säger Lina Martinsson, som är överläkare och psykiater vid Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge.”

HJÄLP! Fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdomars hjärnhälsa, kognition och studieprestation.

Hjälp? Media har nyligen kritiserar skolprojekt med fysisk aktivitet kopplat till inlärning, och antyder att det är bättre att satsa på mer matte än fysisk aktivitet. Det har sått ett tvivel om vad som är och inte är vetenskapligt belagt. Behöver ni hjälp med att sortera ut begreppen och den aktuella vetenskapliga grunden? Några artiklar i media med en del sakfel och missuppfattningar ger inte en rättvis bild. Samtligt så välkomnar jag granskningen av flera anledningar. Man ska vara påläst och trovärdigt. Jag har stöd från världens bästa forskare i ämnet. Fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdomars hjärnhälsa, kognition och studieprestation. Tveka inte att fortsätta ert viktiga arbete, men med korrekt grund. Det är helt avgörande för om ni ska lyckas i ert fortsatta arbete!
Kontakt: Arne.kastenbom@gmail.com.

Ny 3-årig dansk studie visar på positivt sambandet mellan pulsträning och studieprestation (academic performance).

Bra dansk studie. Fysisk pulshöjande arbete i medel- och högintensiv träning, vilket många kallar för pulsträning, har positivt samband med studieresultat i språk och matematik. ”Based on this, PA should be encouraged in children and youth not only to promote physical health but also to promote academic performance”.

Physical activity (PA) and SED were measured by accelerometers. Academic performance was assessed by national tests in Danish and MathPhysical Activity and Sedentary Time Are Positively Associated With Academic Performance: A 3-Year Longitudinal Study.
Lima RA, et al. J Phys Act Health. 2019.
CONCLUSIONS: Both PA and SED time were positively associated with academic performance. Based on this, PA should be encouraged in children and youth not only to promote physical health but also to promote academic performance. Future studies should distinguish between school-related SED and other SED activities and their relationship with academic performance.

Läs mer här.

Den svenska modellen för Fysisk aktivitet på recept verkar fungera.

En ny systematisk översikt visar att Fysisk aktivitet på recept verkar fungera.

”Physical activity on prescription in accordance with the Swedish model increases physical activity: a systematic review.
CONCLUSIONS: Although the number of the reviewed articles was relatively modest, this systematic review shows that PAP in accordance with the Swedish model probably increases the level of physical activity. As a model for exercise prescription, Swedish PAP may be considered as part of regular healthcare to increase physical activity in patients.”

Det pågår ett pilotprojekt i Helsingborg med fysisk aktivitet med barn och ungdomar, och det ska bli intressant att ta del av deras arbete. 

RF: Rörelsesatsning i skolan.

RF har fått i uppdrag av regeringen att göra en satsning för mer rörelse i skolan för barn mellan F-årskurs 6.
Rörelsesatsning i skolan syftar till att förbättra folkhälsan, välbefinnandet och skolresultaten.
Det handlar bla om rörelseförståelse, som i skolans ämnesplan kallas för kroppslig förmåga och som WHO kallar för physical literacy.

RF skriver bl.a. att ”Forskning visar att barn som rör på sig presterar bättre i skolan. Rörelse gör att barnen:
- lär sig bättre
- kan koncentrera sig bättre
- får bättre arbetsminne
- ökar sitt självförtroende.”
Jag rekommenderar, som vanligt, att du läser om Rörelsesatsningen i sin helhet.

Men det sitter som en tagg i mitt hjärta. När ska man rörelsesatsa på de som är mest stillasittande, stressade och som har mest psykisk ohälsa i skolan? Vilka är det? De bortglömda.

De 4 hetaste reportagen om skärmtid, mobiler och digitaliseringen och hur det påverkar barn och vuxnas hjärna, inlärning, hälsa, relationer, empati osv!

Mobiler och skärmtid är, precis som bloggen förutspådde i december, väldigt hett i media just nu.
Hur påverkar ett överdrivet användande vår hjärna, vårt beteende, inlärning, hälsa, relationer mm? Det har gått så långt att barnläkare ordinerar föräldrar att leka mer med sina barn. Elever använder inte datorer och mobiler till det som det är avsett för. Det vore lätt att skylla på eleven. Men kan felet vara att våra mobiler är konstruerade så att vi helt plötsligt sitter och tittar på något annat än antikens historia? Vi går tillbaka till hjärnans belöningscentrum för att hitta förklaringen. Nedan ser du 4 bra inslag som alla borde läsa och se. Om man hellre vill läsa det i pappersformat, så köp Anders Hansens nya bok "Skärmhjärnan".

1. Psykiatern Anders Hansen om mobilberoende: ”Amerikanska barn leker inte längre” (TV4).

2. Experten: ”Släng ut mobilen ur sovrummet” (SVT)."Vår skärmanvändning har ökat markant de senaste 10-12 åren. Effekterna av denna snabba omläggning av vårt beteendemönster vet vi ännu inte fullt ut. Men vi vet en del, förklarar överläkaren i psykiatri Anders Hansen.
– I dag vet vi att så fort mobilen befinner sig i sovrummet så sover man i snitt 21 minuter mindre. Mitt första råd till personer med sömnsvårigheter är alltid att slänga ut mobilen ur sovrummet först, säger Hansen."

3. Hjärnforskare varnar: Skolan digitaliseras i blindo.

”Vi skulle aldrig introducera ett nytt läkemedel till patienter utan att först ha prövat det i forskningsstudier. Men när det kommer till barns lärande introducerar vi ny teknik utan att veta att den inte skadar. Digitaliseringen av skolan riskerar att resultera i ett nytt kunskapsras som det tar lång tid att återhämta sig från, skriver hjärnforskaren Torkel Klingberg.

4. Barn- och ungdomspsykiatriker varnar för att överdriven skärmtid ger oss en popcornhjärna.
"”Experterna har skapat ett nytt begrepp: popcornhjärna. Det är benämningen på dem som sitter länge och spelar framför en skärm där olika saker poppar upp och lockar deras uppmärksamhet. Det är några minuter på Facebook, några på Twitter, några på Youtube, en snutt med nyheter, en koll på mejlen och så vidare. Att byta fokus i rasande fart och samtidigt stimuleras av nya saker belastar centret för uppmärksamhet och stör koncentrationen. Det ger oss en popcornhjärna. Hjärnan poppar omkring i tusen tankar hit och dit. Det orsakar hjärnstress och i det läget fungerar hjärnan långsammare.”

Ökat stillasittande, stress, en översvämmad hjärna och sömnsvårigheter blir allt vanligare. PULS+ har under en lång tid arbetat för att utveckla nya goda vanor för bättre hälsa, välmående och inlärning. Strong Body Strong Mind.