PULS+

PULS+ startade pionjär- och utvecklingsarbetet om sambandet mellan fysisk aktivitet och hjärnans tankemässiga förmågor 2014.

Resan har varit fantastisk med bl.a. pilotprojekt, besök på Naperville Central High School med Mr Zientarski och Mr Sladkey, Pulsstudien, vårt vetenskapligt stödmaterial, samverkan med nationella och internationella experter och eldsjälar, intervjun med Dr Charles Hillman, otaliga föreläsningar och arrangemang.

Få har både gjort pilotprojekt med elever och en egen vetenskaplig studie. Vår studie "Effekten av fysisk aktivitet i matematikundervisningen" visar att 7 minuters pulsaktivitet förbättrar koncentration och arbetsminne hos 13-åringar.

Vi är först i Sverige att, tillsammans med forskare från Helsingborg och Kristianstad, mäta effekterna av pulshöjande fysisk aktivitet i klassrummet. Det behövs en ny syn på fysisk aktivitet och en jämlik hälsa.

PULS+ bygger broar till ny forskning och har ett imponerande nätverk av hjärnforskare.

Tips! Följ Puls+ på Facebook och i facebookgruppen Aktivaklassrum. Bloggen har en halv miljon läsare och nästan 1000 inlägg. Helt gratis.

Boka våra populära föreläsningar, kurser, workshops mm. Kontakt: arne.kastenbom@gmail.com.

onsdag 5 augusti 2020

Senarelägg skoltiderna - nu!

PULS+ skriver ofta om sömn och andra livsstilsvanor som påverkar vår hälsa, välmående och inlärning. Jag har haft kontakta med Hans Teke, filosofie doktor i utbildningsvetenskap vid 
Lunds universitet sen 2015 och vi deltog i konkreta möten med bl.a. Dr Kelly från Oxfords universitet om bla later schoolstarts. Vår rektor tyckte det var intressant men av olika anledningar kunde vi inte delta i det forskningsprojektet. Forskning kring sömn kopplat till vår hjärnhälsa och inlärning har exploderat de senaste fem åren. Om du inte hängt med i den forskningen så bokar du en föreläsning via Arne.kastenbom@helsingborg.se.

Läs doktor Tekes debattinlägg nedan.


”Debattinlägg: Senarelägg skoltiderna - nu!

Att börja skolan senare på dagen förbättrar inte bara elevernas psykiska och fysiska hälsa, utan även deras studieprestationer. Det skriver Hans Teke, filosofie doktor i utbildningsvetenskap vid 
Lunds universitet.

Skolorna skulle göra eleverna, i synnerhet de på högstadiet och gymnasiet, en stor tjänst genom att ha 8.30 som absolut tidigaste starttid istället för som idag klockan 8.00, skriver Hans Teke.Bild: Moa Dahli

Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
När höstterminen drar igång och gymnasieskolorna öppnar igen efter vårens coronastängning ökar resandet kraftigt. Därför pågar just nu en diskussion mellan skolorna och branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik om möjligheten att låta eleverna börja lite senare på morgonen för att minska trängseln, och därmed smittorisken, på bussar och tåg.
Skånetrafiken har kontaktat skånska gymnasieskolor och bett dem anpassa elevernas scheman så att trängseln i kollektivtrafiken minskar. Det vill dock inte rektorerna göra och huvudargumentet är att förfrågan kommer för sent; ändras scheman påverkas förutom eleverna också personal, lokaler, olika klasser, tillval, inriktningar och samarbeten med andra skolor.
Men sett i ett annat perspektiv ger Svensk Kollektivtrafiks och Skånetrafikens vädjan skolorna en unik chans att pröva något som på ett betydande sätt kan förbättra villkoren för eleverna även på längre sikt.
Ungdomars biologiska klocka, de genetiska tidsinställningar som reglerar när de lättast somnar på kvällen respektive vaknar på morgonen, förändras nämligen under puberteten så att de naturligt somnar 2-3 timmar senare på kvällen jämfört med barn och vuxna. Att be en 18-åring att gå upp klockan 7.00 är likvärdigt med att be en 50-åring gå upp klockan 4.30, enligt en vetenskaplig artikel av Paul Kelley med flera från 2014. Tonåringar kan inte förändra sina sovvanor mer än de kan stoppa puberteten i övrigt. Sömn kan inte ”fostras” till att infalla vid en viss tid, så ungdomar har helt rätt när de säger att de behöver ligga kvar i sängen ytterligare någon timme.

I Sverige förlorar tonåringar flera timmars sömn varje vecka på grund av skolans starttider. 
Att börja skolan klockan 8 eller obetydligt senare, som de flesta elever gör idag, leder till hälsovådlig sömnbrist för den stora majoritet av tonåringarna som inte är morgonmänniskor.
Enligt en metaanalys av Timothy I Morgenthaler med flera från 2017 visar en rad internationella studier att senarelagda starttider inte leder till att eleverna skjuter fram sin dygnsrytm ytterligare, alltså börjar gå och lägga sig vid en senare tid, vilket är den vanligaste invändningen mot att låta dem börja skoldagen senare. Istället får eleverna mer sömn med en senare start på skoldagen och kommer därmed till lektionerna mer utvilade.
En internationell studie av Dunster med flera från 2018 har också visat att skolstart senare på dagen inte bara förbättrar elevernas psykiska och fysiska hälsa utan också deras studieprestationer. Det finns ingen anledning att tro att svenska elever skulle fungera annorlunda.
Skolorna skulle göra eleverna, i synnerhet de på högstadiet och gymnasiet, en stor tjänst genom att ha 8.30 som absolut tidigaste starttid istället för som idag klockan 8.00 – även om 9.00 skulle vara en ännu bättre tid. Till det kommer att en sådan ordning skulle underlätta för bussbolagen som inte då behöver köra alla elever till skolan samtidigt.
En vanlig invändning mot att låta eleverna börja senare på morgonen är att det skulle leda till att skoldagen förskjuts en timme på eftermiddagen. Men förutsatt att viljan finns är det ett problem som kan lösas, till exempel genom att skolledningen ser över olika sätt att komprimera schemat.
Om elevernas behov får styra planeringen går mycket att göra. Kanske går det att hitta andra lokaler, fylla håltimmar och förkorta den längsta rasten. Naturligtvis kräver det en dialog mellan framför allt skolledningen och lärarna. Viktigt är dock att en sådan dialog inte bara vilar på tyckande, utan utgår från slutsatser av vad som prövats tidigare. Landets rektorer bör nu därför, på prov, gå med på att senarelägga skoltiderna. Om några år kan effekterna av den förändringen utvärderas.

Förutom att senarelagda skoltider minskar smittorisken på bussarna är detta ett gyllene tillfälle att göra skolans verksamhet mer vetenskapligt baserad, till nytta för hela samhället.
Hans Teke, filosofie doktor i utbildningsvetenskap vid 
Lunds universitet.”
Från hd.se

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar