PULS+

NYHET hösten 2019. Vetenskapligt stödmaterial för alla som arbetar med barn och ungdomar: Pulsträning är viktigt för hjärnhälsa, kognition, studieprestation och studieresultat.

Resultat från praktiknära forskning i skolan dvs ”Pulsstudien i Helsingborgs Stads Skolor Årskurs 7 och 2. Studierna peer-viewas och publiceras i etablerad tidskrift. Studien mäter om sju minuters puls i klassrummet ger bättre koncentrationsförmåga, arbetsminne och inlärning.

2018: Deltar i flera vetenskapliga pulsstudie, som visar positiva resultat på koncentration & arbetsminne på elever i årskurs 7! Hur ser det ut i åk 2? Föreläser för skolor, föreningar, förvaltningar, företag och nationella konferenser. Initierar och arrangerar nationella och internationella konferenser. Den 15/8 föreläste legenden Paul Zientarski i Helsingborg.

2017/18: Studiebesök på Naperville Central High School, USA. Forskningsprojektet "Physical activity and education - a study in Helsingborg schools". Pulsträning kopplat mot uppmärksamhet, arbetsminne och olika lärstilar i matematik. Sveriges intressantaste pulsstudie med aktiva klassrum.

2016/17: PULS+: Pulsträning kopplat mot koncentration och uppmärksamhet.

2015/16: PULS+: Pulsträning kopplat mot matematik och problemlösningsförmåga.

2014/15: Planering av pilotprojektet Puls+.

Följ Puls+ på Facebook. Gå med i facebookgruppen "Aktiva klassrum".

Kontakt: arne.kastenbom@helsingborg.se.

torsdag 22 augusti 2019

Ny metaanalys: Sitt less, move more and more often.

En ny översikt och metaanalys med studier med objektiva mätningar på 36000 vuxna och äldre visar att den totala mängden fysisk aktivitet, oavsett intensitet, och mindre stillasittande kan förlänga livet. Studien är bra efter den visar ett dubbelt så starkt samband än vad självrapporterade och subjektiva studier visat förut. Det spelar mindre roll vad du gör så länge du rör på dig. Cykla till jobbet, hämta utskriften på en skrivare längre bort, ta en lunchpromenad och avbryt stillasittandet varje halvtimme är några enkla tips. Metaanalysen visar att 300 min lågintensiv rörelse per dag och 24 minuter medelintensiv fysisk aktivitet minskar risken för dödlighet med 50 resp 60%.  Över 9,5 timmes stillasittande/dag ökar risken. Detta gäller vuxna och kan inte överföras på barn och ungdomar.
Läs studien av en av våra absolut bästa fysiologer Ulf Ekelund mfl här.

Redigerad 24/8: SVT har gjort en intervju med Ekelund om den svensk-norsks metastudien.Och forskarnas budskap utifrån resultatet kan sammanfattas kort och enkelt:
”Sitt mindre och rör dig mer och oftare.
– Ja, all aktivitet räknas och är positiv. Ta trapporna istället för hissen eller rulltrappan, cykla eller gå om du kan – allt adderas, säger Ulf Ekelund.”

tisdag 20 augusti 2019

Nyhet! Gratis vetenskapligt stödmaterial om pulsträning och hjärnhälsa, kognition, studieprestation och studieresultat hos barn och ungdomar.

Idag publicerades vårt vetenskapliga stödmaterialet där jag bland annat fått stöd av professor Charles Hillman USA. Han har publicerat flest vetenskapliga artiklar i världen i ämnet och är ledamot av USAs nationella kommitté som släppte de nya amerikanska riktlinjerna om fysisk aktivitet 2018. Läs materialet i sin helhet, diskutera och bilda er en nyanserad helhetsbild. Forskare och media som tex Aktuellt, SvD, DN mfl har under året riktat kritik mot pulsträningens effekter och olika skolmodeller som saknar vetenskapligt stöd. Kritiken ska tas seriöst och är befogad, men som många andra gånger så väljer man att ta med vissa delar och utesluter andra.
Om ni behöver hjälp att reda ut evidensgrad, få del av mycket mer material från Charles Hillman, diskussioner med kollegor och skolledning, konkretisering, inspiration mm så kontaktar ni PULS+ via Arne.kastenbom@helsingborg.se.
Som ni märker så finns tex inte ordet inlärning med i materialet. Varför?
Fysisk aktivitet ger enormt många positiva effekter på hälsa, välmående och hjärnhälsa. Skolans verksamhet ska vila på en vetenskaplig grund och bygga broar till ny forskning inom tex neurovetenskap. Det florerar många myter och halvsanningar i olika forum.
Det vetenskapliga stödmaterialet publicerades idag på Pedagogsajten.familjenhelsingborg.se, som är en sida för kollegialt lärande. Syftet är att det ska delas, användas och diskuteras. Hör gärna av er med synpunkter och frågor.

måndag 19 augusti 2019

Ny studie bekräftar att sommarlovet är en aktivitetsbomb!

Innan sommarlovet publicerade bloggen en artikel om att sommarlovet är en inaktivitetsbomb! Nu när eleverna är tillbaka så bekräftar en australienska studie på 366 st 13-åringar att det stämmer. Tyvärr.
”CONCLUSIONS: In this subsample of a nationally representative survey of Australian children, holidays were characterised by longer sleep and higher TV and videogame time, lower vigorous activity and lower TDEE. Uncompensated by dietary adjustments, these differences would result in an accumulation of about 650 g of fat over a six-week holiday period. Holiday activity patterns may be a promising focus for obesity prevention efforts”. (TDEE - Total Daily Energy Expenditure”)
Studien.


söndag 18 augusti 2019

”Att hjärnan räknar varje steg stämmer verkligen” - Anders Hansen

New York Times: ”How Exercise Affects Our Memory. Even a single workout may make our brain’s memory centers, like our muscles, more fit.”
Läs artikeln här.

lördag 17 augusti 2019

Ny studie: Sociala medier påverkar inte psykisk ohälsa.

”En av medförfattarna till studien , Russel Viner från UCL Great Ormond Street Institute of Child Health säger i ett uttalande att forskningsresultatet antyder att sociala medier i sig inte orsakar skada, men att frekvent användande kan störa saker som har en positiv inverkan på den mentala hälsan, som sömn och träning.
”Samtidigt som ungdomar exponeras för skadligt innehåll, särskilt den negativa upplevelsen som kommer av att bli utsatt för näthat”.
Bob Patton, föreläsare i klinisk psykologi vid University of Surrey säger till CNN att detta betyder att strategier som går ut på att minska användandet av sociala medier för att få ungdomar att må bättre psykiskt kan vara verkningslöst.
”Det som krävs kan i stället vara att hitta strategier som hjälper mot näthat och bygga strategier som främjar en bättre sömn och träningsbeteende. Det kan minska risken för fysisk- och psykisk ohälsa”.
Källa Helsingborgs Dagblad/Sydsvenskan

torsdag 15 augusti 2019

Ny serie på SVT: Din hjärna med Anders Hansen!

Anders Hansen är het just nu. Ny bok i våras, ett populärt sommarprat i P1 (över två miljoner lyssnare) och nu programledare på SVT, som handlar om DIN HJÄRNA.

Alla de områden som PULS+ vurmar för finns med.
”Vad gör stress med oss och hur påverkas hjärnan av digitaliseringen? Hur kan fysisk aktivitet föryngra hjärnan och varför används en stor del av våra hjärnor för att vara sociala?”
Premiär måndagen den 23 september. Du kan se trailern här.
Det kan vi inte missa!

lördag 10 augusti 2019

Humans aren’t designed to be happy – so stop trying.

Tänkvärt, även om rubriken är svår att hålla med om. Hur skulle det se ut om man aldrig fortsätter försöka? Kan det vara så att man bara har några få riktigt lyckliga dagar i sitt liv? Vilken deprimerande tanke. Men det intressanta tycker jag finns i stycket om hur hjärnan är byggd. Evolutionen har gett oss en stor frontallob, områden med olika funktioner och designat oss för att överleva och föröka oss. Vi är inte konstruerade för att vara konstant lyckliga. Kan det vara så att negativa och deprimerande tankar har varit viktigare för vår överlevnad?
Om du känner dig olycklig ibland så är det i högsta grad naturligt. Det i sig kan göra det lättare att hantera och acceptera. Fluktuationerna av känslor är en del av livet och har olika betydelse för att hantera vår vardag.
Läs reportaget här.

onsdag 7 augusti 2019

söndag 4 augusti 2019

En typ av träning är det närmaste mirakelmedicin du kan komma.

Man ska vara försiktig med ord. Sociala medier skriker ut sitt budskap i versaler och mirakelmetoder sprider sig snabbt. Men om du får välja en typ av träning vilken är då bäst? Det räknas inte att svara ”den träning som blir av”.
Läs mer efter nedan...

lördag 3 augusti 2019

Nästa vecka släpps det vetenskapliga stödmaterialet om fysisk aktivitet och hjärnan!

Håll ögonen öppna! Nästa vecka släpps det vetenskapliga stödmaterialet om varför fysisk aktivitet och pulsträning är viktigt för barn och ungdomars hjärnhälsa, kognition, studieprestation och studieresultat. Skolor arbetar med fysisk aktivitet på många olika sätt. När media, kollegor, föräldrar och beslutsfattare frågar efter evidens så ska ert arbete vila på en trygg vetenskaplig grund. Jag har bland annat fått stöd av självaste professor Charles Hillman, USA. Han är den forskare som släppt flest vetenskapliga artiklar i ämnet i världen och han är ledamot i USAs nationella kommittee som publicerade de senaste riktlinjerna om fysisk aktivitet.


Stödmaterialet kommer att vara helt kostnadsfritt och publiceras på en hemsida som fokuserar på kollegialt lärande.

torsdag 1 augusti 2019

Bra studie om sambandet mellan god kondition, motoriska färdigheter och akademiska resultat.

Nästan tusen finska barn mellan 9-15 år deltog i studien som visar att ”The changes in both aerobic and muscular fitness were positively associated with change in academic achievement during adolescence, while the change in motor skills had only borderline significant association. However, better motor skills, although not systematically, independently predicted better academic achievement one year later, while aerobic or muscular fitness did not. Better academic achievement predicted better motor skills, aerobic and muscular fitness. Developmental changes in adolescence may induce parallel and simultaneous changes in academic achievement and PF.” Läs mer här.

Elever som förbättrat sin fitness förbättrade också studieresultaten. Forskaren resonerar att samma hjärnregioner är ansvariga för hantering av motoriska och kognitiva färdigheter. Resultatet stärker bevisen för att motoriska färdigheter är viktigt för barns utveckling.

Svaga motoriska färdigheter kan leda till lägre motivation att träna och ökar sannolikheten att de kommer att leva ett inaktivare och stillasittande liv. Den onda cirkeln och det dåliga fysiska självförtroendet påverkar i sin tur hälsa och välmående. Insatserna bör sättas in tidigt. Studien ovan ger den motsatta effekten. Vi ska inte dra för stora slutsatser av en studie som visar på samband, men den är värd att notera.
Det bör påpekas att de finska forskarna genomfört bra studier tidigare och som citeras i Sverige. Läs mer om den och andra studier i ”det vetenskapliga stödmaterialet om fysisk aktivitet, hjärnhälsa, kognition, studieprestation och studieresultat”. Det kommer att publiceras på en pedagogisk plattform kostnadsfritt. Vill du veta mer och boka en muntlig presentation och föreläsning så kontaktar du PULS+.







måndag 29 juli 2019

Distraherad. Hjärnan. Skärmen. Och krafterna bakom.

Uppmärksamhet är vår tids guld, säger Sissela Nutley som disputerat i neurovetenskap med fokus på hjärnans utveckling och formbarhet. Hennes forskning har främst undersökt utvecklingen av de exekutiva funktionerna och om de går att påverka med exempelvis datoriserad träning eller genom vad vi ägnar oss åt på fritiden.

Innan jag återkommer till Nutley och hennes bok, så fick jag frågan om uppmärksamheten verkligen försämras av mobilen? Många lär sig bevisligen bra trots mobiler och andra ”farliga” saker.

1. För det första så är det bara att gå till sig själv. Vi vet själv hur det påverkar och det behövs ingen hjärnforskning för att man själv ska förstå att det påverkar fokus. Vi multitaskar som aldrig förr, kollar mejlen under mötet, skrollar flödet under lunchen, avbryter det vi håller på med så fort telefonen vibrerar.

2. För det andra så genomfördes det en stor studie som visade att gruppen som använt mobilen i 3 månader fick försämrad koncentrationsförmåga och social oro. Den studien gjordes på den tiden då det var lättare att hitta försökspersoner som inte hade smarta telefoner. Det är märkligt hur fort vårt beteende har förändrats. Det finns många bra forskningsstudier om hur mobilen påverkar tex simultankapacitet, arbetsminne, koncentration, psykisk ohälsa, stress, sömn mm. Det ger en samlad bild som visar att användandet bör begränsas. Förbudsivrarna hörs högt. Är det rätt väg att gå för alla? Ett tips är att starta med att observera när mobilen är ett problem för er verksamhet. Ersätt stillasittande och skärmtid med tex hälsofrämjande aktiviteter. Det är bättre än ett förbud.

3. För det tredje kom hjärnforskaren Torkel Klingberg, som jag samverkat med sen starten, ut med boken ”Den översvämmade hjärnan” för drygt 10 år sedan. Han gissade redan då att i framtiden blir kraven på en vältränad hjärna lika självklar som dagens krav på en vältränad kropp.

Sedan dess har många fler forskare, läkare och experter skrivit och uttalat sig.
Sissela Nutley har gett ut boken ”Distraherad. Hjärnan. Skärmen. Och krafterna bakom.” och säger bland annat att de smarta telefonerna appellerar till de emotionella drivkrafter som alltid styr oss människor: nyfikenhet, rädsla och vår strävan efter belöning. De här drivkrafterna är så mycket mer prioriterade än vårt långsiktiga tänkande och planerande. Det blir en konkurrenssituation som inte blir svår för mobilen att vinna.

Klingberg beskrev arbetsminnet som en flaskhals. Nutley beskriver hjärnan som ett hus där uppmärksamheten är dörren som man kan välja att öppna och då släppa in information. Informationen kommer till vårt arbetsminne som är som en liten hall där inget stannar särskilt länge. Antingen åker informationen direkt ut igen eller så kopplas den ihop med något vi redan kan i långtidsminnet som är den stora delen av huset och vårt lager. Långtidsminnet kan växa hur mycket som helst och vi kan lära oss nytt. Arbetsminnet däremot är begränsat under hela livet.

”Ju mer vi vet om hjärnan, desto bättre förstår vi hur dåligt det är för prestationen att bli störd” (Sissela Nutley).

Vill du veta mer om hjärnan och lärandet, hjärnkunskap, skärmtid, koncentration, tonårshjärnan, hur man underlättar för arbetsminnet och hur skolan och föräldrar kan arbeta för att stärka inlärning så kontaktar du PULS+. Passa på att läsa Nuyleys bok. Bra sommarläsning.







Exploring the Brain-Body Connection Through Exercise (with Dr. John Ratey)

På med lurarna och lyssna på en av pionjärerna Dr Ratey, som pratar om the body-brain connection. Detta är en av grundbultarna i PULS+. Kropp och hjärna är intimt sammankopplat och det du gör och inte gör påverkar hjärnan. Det är väldigt intressant och tankeväckande. PULS+ föreläsning ”Strong Body Strong Mind” ger en bra bild av sammanhang och vad som händer.
Lyssna på podden här.

lördag 27 juli 2019

Eat well, exercise more: New global guidelines to reduce risk of dementia

”There's no effective treatment for dementia, which affects 50 million people worldwide, but the World Health Organization says there's much can be done to delay or slow the onset and progression of the disease.
In guidelines released Tuesday, WHO issued its first recommendations to reduce the risk of dementia globally. They include regular physical exercise, not using tobacco, drinking less alcohol, maintaining healthy blood pressure and eating a healthy diet -- particularly a Mediterranean one.”
Läs mer här.

tisdag 23 juli 2019

Regelbunden lågintensiv fysisk aktivitet kan stärka hjärnhälsa.

Forskare hittar nys bevis för att regelbunden låg- och medelintensiv fysisk aktivitet kan stärka hjärnhälsa på både kort och lång sikt. För äldre kan det räcka med aktiviteter i trädgård och hemmet. All rörelse räknas. Hjärnforskaren Wendy Suzuki säger att det finns en direkt länk mellan fysisk aktivitet och hur fin hjärna fungerar. Se hennes uppskattade TedTalk som PULS+ skrev om redan i mars 2018. Den heter ”The brain-charging benefits of exercise”. Hon säger att folket fortfarande inte förstår att fysisk aktivitet stärker hjärnans system varje gång man motionerar. Det finns all anledning att fortsätta vara aktiv under hela livet.
Se Suzukis TedTalk och läs mer här.


måndag 22 juli 2019

Årets magplask!

Frågan är om inte DN´s Ledarsida levererade årets illustration? Vilket magplask.

söndag 21 juli 2019

Oxytocin - hjärnans må-bra-hormon som frigörs vid beröring och kramar.

Det är viktigt med beröring och långa kramar. Det är väl självklart? Men vad händer i hjärnan? Det finns studier som visar att en kram som varar längre än 20 sekunder utsöndrar oxytocin, som ofta kallas för hjärnans må-bra-hormon. Men det är mycket mer än så. Det är ett omfattande uråldrigt system och faktiskt ett av de hormon som upptäcktes först. När oxytocin frigörs så reagerar hela systemet. Pulsen och blodtryck sjunker, kortisol sjunker, oron minskar och vi blir mer sociala. Även varma bad och massage verkar kunna höja nivån vilket förklarar njutningen på ett spa eller i den vedeldade badtunnan?
Jag gick igenom ett skolmaterial som som menar att åtta kramar om dagen är bra. Om kramar känns olustiga så ger det motsatt effekt. En studie visar att man mår bättre de dagar man får en lång kram. Kramar funkar för alla. Slutsats? Kramas mer och länge!

Läs studien ”Receiving a hug is associated with the attenuation of negative mood that occurs on days with interpersonal conflict”.



onsdag 17 juli 2019

Forskaren: ”Rensa skolan från hjärnmyter och banala experttips” (Skolvärlden).

Pedagogikforskaren sätter hjärnforskarna på plats! Läs Skolvärldens reportage.
Samma kritik som tidigare, men i annan tidning. 
Som lärare är bra undervisning och didaktik nummer 1. Med det som stabil grund bygger man broar till ny forskning. Skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men det hindrar inte att pedagoger arbetar på olika sätt som passar deras elevgrupper, och det finns ingen mirakelmetod som passar alla. Pulsträning är viktigt för hälsa, välmående och studieprestation. Hur? Vill du veta mer?

Behöver ni vetenskaplig stöd på er skola? Då kontaktar ni PULS+ som arbetar fram ett stödmaterial med visst stöd av den hjärnforskare som publicerat flest vetenskapliga artiklar i världen i ämnet på barn och ungdomar - professor Charles Hillman. Behöver jag tillägga att han är ledamot i USAs nationella kommitté som publicerade de nya amerikanska riktlinjerna om fysisk aktivitet (2018)?
Trovärdigt och nyanserat.

måndag 15 juli 2019

Bra podcast med forskning kring skärmtid och välmående hos unga.

Här kommer ett bra tips på en podcast i sommarvärmen.
Tyngre.se analyserar forskningsläget på ett bra sätt. Lyssna, begrunda och dela om du håller med!
”Dessutom blir det en lång diskussion kring forskningen kring skärmtid och välmående hos unga. Det pågår en hel del debatt kring detta ämne idag och många drar för starka slutsatser från osäker data.”
”Do children need a digital detox?”

Specialavsnitt om stress ikväll.

SVT visar ”Medicin med Mosley” ikväll och inleder med ett specialavsnitt om mental hälsa och stress. Vilket är bästa sättet att undvika stress? De provar yoga, tankearbete och trädgårdsarbete. Forskare diskuterar vilken typ av aktivitet som ger bäst effekt. Tex klättring visar sig ha extra bra effekt på mental hälsa.

lördag 13 juli 2019

Varför går forskningen isär om skärmtid?

Debatten om skärmtid fortsätter i rasande fart. Forskarna är inte eniga.
Vissa menar att hjärnans utveckling hotas och att appar är djävulens påfund. Andra menar att man tvärtom mår bättre av 2-3 timmars mobilanvändandet och att unga kan använda mobilen upp till 63 (!) timmar per dag utan att det påverkar ungas välbefinnande. Ja du läste rätt - 63 timmar/dag.

En forskare säger att på hennes arbetsplats menar man att det är riskfritt att använda mobiler och skärmar, men att nyheterna på kvällen säger tvärtom.
En stor studie på 17,000 ungdomar framställs som studien som har alla svar - skärmtid är inte orsaken till att allt fler unga drabbas av psykisk ohälsa.
Bloggen har skrivit om Anders Hansens bok Skärmhjärnan, Torkel Klingbergs debattinlägg, WHOs omdebatterade riktlinjer för skärmtid hos små barn (trots brist på evidens), Nutleys kritik mot tech-bolagen, ny forskning som indikerar att hjärnbarken hos barn tunnas ut, beteendeforskning, belöningssystemet och dopaminkickarna, överbelastning av hjärnan vilket medför sämre förmåga att fokusera, minnas och lära sig saker, larmet om den sk popcornhjärnan och kritiken mot den, forskning som visar på positiva effekter mm.

Sociala medier ger en onyanserad bild. Det hjälper inte att bara ropa VARG! Det blir inte mer sant för att man använder versaler, stora ord och starka färger i sociala medier och marknadsföring. Ord är makt. Använd dem nyanserat och med omtanke.
Att bara hävda och propagera ut en teori är inte trovärdigt. Men att överdriven och störande skärmtid i skola och hem ställer till det för många behöver man inte vara raketforskare för att fatta, men hur påverkar det våra hjärnor, beteende, känslor, välmående, sömn, vänner, fysiska aktivitet? Varje timme bakom skärmen tar tid från något av det.

Läs ett bra reportage med hjärnforskaren Nutley om forskningsläget här. Hon poängterar det bloggen brinner för, nämligen en helhetsbild och att fysisk aktivitet och sömn är viktigt för hjärnans förmåga och utveckling!
Läs ett reportage med Amy Orben här, som menar att skärmtid inte är anledning till psykisk ohälsa mm.



fredag 12 juli 2019

Höstens hetaste trender?

Sommarvilan är välbehövlig. Det ger också tillfälle till reflektion. Vilka ämnen blir hetast i höst?
Magkänslan och den kreativa delen av hjärnan fick ihop den här listan:
1. Vetenskapligt stöd versus fake-news. Alla känner idag till algoritmer i de sociala medierna och hur det kan snedvrida fakta. Är det sant bara för att man skriker högt, får många likes och att det står i tidningen? Måste allt bevisas att långsam och ibland ointresserad forskning? Det kan handla om pulsträningens effekter på inlärning, aktiva klassrum, skärmtid, mobilförbud, psykisk ohälsa eller sömnproblem.
2. I höst får grundskoleeleverna 100 timmar med idrott & hälsa. Hur det ser ut skiljer sig från skola till skola. Det här kommer att stötas och blötas.
3, Hjärnsmart koncept för bättre hälsa, välmående och inlärning. Ett helhetskoncept. Holistiskt tänkande. Om det inte är kommer i höst så är det definitivt framtiden.

måndag 8 juli 2019

Sommarlovsläsning: Popcornhjärnan - årets hetaste och iskallaste inlägg om skärmtid och mobilers påverkan på barns hjärnor!

Ett av 2019 hetaste inlägg handlar om forskarnas teori om ”Popcornhjärnan”. PULS+ var antagligen de första i Sverige att sprida artikeln med psykiatrikern Jaghoorny. Läs PULS+ inlägg från den 3 januari som fick stor spridning.
I våras ifrågasatte hjärnforskare larmet om popcornhjärnan eftersom ny forskning visar att viss användning av mobil kan ha hälsosamma effekter för hjärnan och välmåendet. Det senare inlägget har knappt spridit sig alls. Märkligt? Varför?
Jag rekommenderar att läsa båda inläggen och att du bildar dig en nyanserad helhetsbild. Det ger ökad trovärdighet och är enormt viktigt att ha med sig i det fortsatta arbetet att vårda och stärka vår viktigaste ”muskel” - hjärnan. Enjoy.

”Barn- och ungdomspsykiatriker varnar för att överdriven skärmtid ger oss en popcornhjärna”

Hur påverkar digitaliseringen och överdriven skärmtid barn och ungdomars hjärnor? Jag har i en rad inlägg beskrivit hjärnans belöningssystem, hjärnans gyllene utvecklingsfaser och hur de nya livsstilsvanorna kan påverka hjärnans utveckling på olika sätt. Psykiatrikern Jaghoorny beskriver det på ett bra sätt.

söndag 7 juli 2019

Screen time can affect kids, but the data is hard to measure. Here's why.

Är överdriven skärmtid dåligt för barns utveckling? Det kanske det är, men det är inget enkelt forskningsområde. Hur trovärdig är studier om små barns hjärnor? Läs hur invecklat det är här.
Men WHO har ju gett ut riktlinjer för hur mycket skärmtid små barn bör ha? Jovisst, men det är enligt försiktighetsprincipen.


torsdag 4 juli 2019

Ny rapport: Stress dödar fler än arbetsplatsolyckor. Hur skyddar du din hjärna mot stress?

Långvarig dålig stress påverkar inte bara minnet, humör och många andra hjärnfunktioner, utan även hjärnans struktur. Det kan gå så långt att hjärncellerna påverkas.
Arbetsmiljöverket uppskattar att 772 personer DÖR av stress orsakade av arbetet. Skiftarbete ligger nästhögst på listan. Var tredje kvinna och var femte man upplevde stress i arbetet. Det krävs förändringar. Nu!

Vad kan du göra gör att förebygga onödigt stress? Här kommer några förslag.
1. Få tillräckligt med sömn. Sömnkvalitet är a och o för hjärna och kropp.
2. Få kontroll över din situation på arbetet och hemma. Om det är möjligt.
3. Organisera och planera. Det går att förebygga onödig stress.
4. Var fysisk aktiv, det skapar en krockkudde mot stress.
5. Sök hjälp om det behövs. Prata om din situation. Ibland finns det lösningar som du inte ser själv. Det handlar till stor del om känslor.
6. Ändra din attityd gentemot stress. Det går inte att leva ett liv utan stress. Det är en helt naturlig reaktion och skärper våra sinnen, koncentration och förbättrar vår prestation.
7. Ge hjärnan tid för återhämtning. Avbryt det du håller på med och ta regelbundna hjärnpauser. Skapa brain power genom fysisk aktivitet, djupa andetag, mindfulness, skratt, gå ut och njut av sol och natur, positiva tankar mm. Undvik ciggen, det negativa skvallret, mobilen och sockerfällan. Det finns bättre hjärnpauser.
8. Gör inte för många saker samtidigt. Gör färdigt det du håller på med innan du påbörjar nästa.
9. En skön tupplur på dagen ersätter inte nattens djupsömn, men kan ge nödvändig återhämtning.
10. Skaffa dig en stresscoach eller god mentor.
11. Lär dig mer om hur hjärnan fungerar. Kontakta PULS+.

Stressa nu inte in allt på en gång. Keep it simple.

måndag 1 juli 2019

Därför är det bra att resa sig upp ur hängmattan!

När du reser dig ur hängmattan fördubblas ämnesomsättningen i kroppen. Om du sedan börjar gå ökar kroppens förbränning med faktor fyra. Keep moving!
Tänk på att det inte behövs så stora uppoffringar för att börja bättra på formen. Ta trappan. Res dig ur soffan. Gå lite fortare.

lördag 29 juni 2019

Världens största generation förväntas leva kortare än föräldrarna.

Världens ungdomar är historiens hittills största generation och deras hälsa halkar efter, enligt studie dom genomförts i nästan 200 länder. En femtedel drabbas av övervikt och fetma. Det sägs ofta att dagens generation är den första som inte kommer att bli äldre än sina föräldrar. Vart är vi på väg? Ska vi fortsätta negligera olika studier och varningsflaggor? Kom igen nu Sverige. Strunta i alla bromsklossar som finns och agera nu.
Läs mer här.

torsdag 27 juni 2019

Så vilar du hjärnan bäst på semestern.

”Svårt att fokusera? Glömmer du lätt? Så vilar du hjärnan bäst på semestern
Stäng av ljudet på mobilen, kolla e-post bara en gång om dagen – och satsa på ett handarbete.
Det är några tips på hur du kan få din hjärna att må bättre under semestern.
Passa på att vårda hjärnan när du är ledig. För mycket stress kan få den att krympa och öka risken för depression och demens, varnar forskare i Lund.” Läs Lundaforskarnas tips här.

tisdag 25 juni 2019

P1 Sommarvärd Anders Hansen berättar om varför fysisk pulshöjande aktivitet och daglig rörelse är viktigt för hjärnan.

Anders Hansen sommarpratar idag. Han levererar som vanligt sitt budskap så att alla förstår och inspireras. Han berättar om olika studier och tester som visar på samband mellan pulsträning och tankemässiga förmågor. Frontalloberna och hippocampus är de områden som påverkas mest. Stress, ångest, depression, sömn, koncentration, minne, åldrande, stillasittande mm är områden PULS+ arbetat med sen 2014. Dagens avsnitt rekommenderas varmt!



måndag 24 juni 2019

Sommarläsning med John Ratey.

Dr John Ratey är en av PULS+ stora inspiratörer och ingår i vårt stora nätverk av forskare, inspiratörer och förebilder. Han har studerat hjärnan i mer än 40 år och det är fantastiskt att man lär sig något varenda gång våra vägar korsas. Han intervjuades nyligen i reportaget ”
THE BEST TYPE OF EXERCISE USES YOUR BODY—AND YOUR BRAIN”. Bra sommarläsning och motivation för alla.

söndag 23 juni 2019

Sommarläsning: ”This One Thing Could Dramatically Boost Your Brain Health”

Harvard Medical School beskriver det bra. ”Aerobic exercise is the key for your head, just as it is for your heart”. Ingen vet säkert varför fysisk aktivitet är så bra för hjärnan, men det är det. Luta dig tillbaka, läs reportaget och ta sen en runda i skog och mark.

lördag 22 juni 2019

Ljus, sömn och hjärnan: Even low light before bed can disrupt sleep-hormone cycles.

En australiensisk studie visar att viss typ av ljus innan sängdags påverkar vissa människors melatoninnivå, sömn och hälsa. Det finns stora individuella skillnader. Läs mer om studien här.
Dagsljusets positiva påverkan har bloggen skrivit om tidigare. Vill du läsa mer om sömnens betydelse  så hittar du sömn-inläggen bland etiketterna i höger kolumn.

fredag 21 juni 2019

Tonåringar, sömn och hjärnan: Later school start times are associated with more sleep and better performance in high school students.

Abstract

Most teenagers are chronically sleep deprived. One strategy proposed to lengthen adolescent sleep is to delay secondary school start times. This would allow students to wake up later without shifting their bedtime, which is biologically determined by the circadian clock, resulting in a net increase in sleep. So far, there is no objective quantitative data showing that a single intervention such as delaying the school start time significantly increases daily sleep. The Seattle School District delayed the secondary school start time by nearly an hour. We carried out a pre-/post-research study and show that there was an increase in the daily median sleep duration of 34 min, associated with a 4.5% increase in the median grades of the students and an improvement in attendance.
Läs mer här.

torsdag 20 juni 2019

Sömn, fysisk aktivitet och hjärnan: Fysisk aktivitet kan leda till längre och bättre sömn hos tonåringar.

Tonåringar behöver runt 8-10 timmars sömn. 75% sover mindre än 8 timmar, och det påverkar självklart allt inkl studieprestation och inlärning.
En ny studie på drygt 400 st 15-åringar visar att medel- och högintensiv fysisk aktivitet kan leda till att tonåringar sover längre och bättre. Man använde objektiva mätmetoder för både aktivitet och sömn, men pågick endast i en vecka. Tvärsnittsstudien visar att det finns ett samband. ”Summary: Teens who exercise get to sleep earlier, sleep for longer and have improved quality of sleep over those who are less active”.
Men man ska akta sig att dra för långtgående slutsatser av endast en studie.

Hur ser den samlade forskningen ut då?
De nya amerikanska riktlinjerna har för första gången med sambandet mellan fysisk aktivitet och sömn. Jag har lyssnat på våra egna experter som menar att forskningen spretar. Kanske vågar de revidera sin uppfattning när amerikanerna tar nya steg?

Statistiska centralbyråns undersökning av barns levnadsförhållanden 2017–2018 visar att barn har problem med sömnen. SCBs undersökning uppmärksammas av alla större medier.
Följande siffror är hämtade ur SCB-undersökningen "Barns levnadsförhållanden 2017/2018".
Barn i åldern 12–18 år har svarat på de fyra frågorna.

1. Har svårt att somna minst en gång i veckan:

Alla: 34 procent

Flickor: 39 procent

Pojkar: 30 procent

2. Har svårt att somna flera gånger i veckan:

Alla: 18 procent

Flickor: 22 procent

Pojkar: 14 procent

3. Har sovit dåligt minst en gång i veckan:

Alla: 24 procent

Flickor: 29 procent

Pojkar: 21 procent

4. Har sovit dåligt flera gånger i veckan:

Alla: 13 procent

Flickor: 16 procent

Pojkar: 10 procent

Promoting moderate to vigorous physical activity may help to elicit earlier bedtimes, lengthen sleep duration, and increase sleep efficiency in adolescents

onsdag 19 juni 2019

Sömn och hjärnan: Sleep frees the hippocampus for new memory contents.

Sambandet mellan sömn och minne är väldigt aktuellt. Forskare har undersökt centrala områden för minnet, som hippocampus och hjärnbarken, och hur sömnen påverkar det. Områden som intresserat PULS+ sen begynnelsen. Läs mer här.
Mer om sömnens betydelse imorgon!

“In this way we show that memory processes proceed in the sleep that go beyond pure repetition. Learning repeats can create long-term memory traces. Whether the contents can be stored permanently independently of the hippocampus, however, depends crucially on a sleeping phase.”