PULS+

2019: Resultat från pulsstudien på åk 2. Vetenskapliga studier på Aktiva klassrum.

2018: Deltar i flera vetenskapliga pulsstudie, som visar positiva resultat på koncentration & arbetsminne på elever i årskurs 7! Hur ser det ut i åk 2? Föreläser för skolor, föreningar, förvaltningar, företag och nationella konferenser. Initierar och arrangerar nationella och internationella konferenser. Den 15/8 föreläste legenden Paul Zientarski i Helsingborg.

2017/18: Studiebesök på Naperville Central High School, USA. Forskningsprojektet "Physical activity and education - a study in Helsingborg schools". Pulsträning kopplat mot uppmärksamhet, arbetsminne och olika lärstilar i matematik. Sveriges intressantaste pulsstudie med aktiva klassrum.

2016/17: PULS+: Pulsträning kopplat mot koncentration och uppmärksamhet.

2015/16: PULS+: Pulsträning kopplat mot matematik och problemlösningsförmåga.

2014/15: Planering av pilotprojektet Puls+.

Följ Puls+ på Facebook. Gå med i facebookgruppen "Aktiva klassrum".

Kontakt: arne.kastenbom@helsingborg.se.

torsdag 21 mars 2019

Konsten att handskas med stress.

Stress kan få ämnesomsättningen att spåra ur och blodtrycket att stiga. Det försämrar immunförsvar, ger tarmproblem, fördärvar sexlivet, förbättra/försämrar minne och koncentration och det kan skada hjärnan.
Men det finns hopp för dem som reagerar starkt på stress. Hur kan du lära dig att handskas med stress som beror på åldrande, svåra sjukdomar, hjälplöshet, psykologiska påfrestningar, svåra tentor mm? Stresshanteringstekniker ska tillämpas med omdöme och på situationer som inte är alltför svårbemästrade.

Boka en föreläsning med PULS+.

onsdag 20 mars 2019

Självförtroendet och känslor avgör vem som fortsätter styrketräna, enligt finsk studie.

En stor finsk studie visar att styrketräning har många positiva effekter hos äldre friska personer mellan 65-75. Förutom de vanliga hälsovinsterna, så mätte man de mentala förändringarna. Ger 2-3 styrketräningspass i 6 månader någon effekt? Efter att studien var slut, så avbröt man träningen abrupt och deltagarna fick återgå till sin vardag och träna på egen hand om de ville. Hur många fortsatte träna? Vilka? Varför valde vissa att fortsätta? Mycket intressanta svar!

Vill du veta mer om varför fysisk aktivitet är viktigt för äldre personer, så kontaktar du PULS+.

2 av 3 barn rör på sig för lite.

Minst 60 minuter fysisk aktivitet/dag. Helst mer. Huvuddelen ska vara pulshöjande dvs medel- och högintensiv. Bara 1/3 når WHO’s rekommenderade mängd av fysisk aktivitet. En ny studie visar att eleverna arbetar mindre än 1/3 av idrottslektionen i medel- och högintensiv zon. Det bidrar till mängden rörelse, men behöver kompletteras av annan träning.
Idrottsämnet är både ett aktivitets- och kunskapsämne, och flera moment är lågintensiva. Grundskolorna kommer i höst att införa 100 timmar mer idrott, och skolorna verkar lösa det på olika sätt. Vissa är bra och andra är dåliga. Rena teorilektioner eller införa fler friluftsdagar diskuteras som några lösningar. Borde inte eleverna utveckla rörelserikedom och fysiskt självförtroende? Målet är en ny aktiv hälsosam generation. Eller?
Det är dags att införa daglig fysisk aktivitet i svenska skolan. Före, under och efter skoldagen. För alla. Ställ krav på dina beslutsfattare,

Behöver ni hjälp med argument? Kontakta PULS+.

tisdag 19 mars 2019

Få äldre rör på sig trots att fysisk aktivitet är bättre än 50 mediciner!

En australiensisk undersökning visar att endast 25% av de äldre når den rekommendersde mängden av daglig rörelse, vilket är minst 30 minuter medelintensiv fysisk aktivitet de flesta dagarna i veckan. Så få som 12% tränar någon form av styrka och 6% tränar balans regelbundet.
Daglig rörelse och träning håller doktorn och åldrandet borta. Det kan till och med stärka kognition och motverka demens och andra krämpor som hör ihop med en allt äldre befolkning. Många är ensamma och träning ger sociala vinster. Livskvaliteten blir bättre och det förlänger livet. Jag brukar förorda morgonträning eftersom det ger många positiva effekter, men det fina är att all rörelse räknas.

Behöver ni mer information? Kontakta PULS+.

Hälsosatsningar i nordiska skolor gör skillnad!

Skolor måste satsa mer på elevernas hälsa.
Satsningar i de nordiska länderna visar att välmåendet förbättras genom hälsofrämjande satsningar.
Hur har den psykiska hälsan förändrats över tid? Vilka framgångsrika sätt finns? Kan vi lära av varandra?
Det finns aldrig en mirakelmetod för alla, men finnarna arbetar med forskningsbaserat antimobbningsprogram och de har ett skolämne som heter Hälsokunskap.
På danska gymnasieskolan förbättrades elevernas mentala hälsa och resultat när betyg övergavs det första året på gymnasiet.

Det är dags att ta stoppa lavinen av ohälsa. Framförallt hos tonåringar. Hur arbetar din skola med det viktigaste av allt? Vilka goda exempel är värda att sprida? Ställ krav på dina beslutsfattare.
Vill du veta mer? Kontakta PULS+.

3 april: Webbsänt seminarium: Psykisk ohälsa hos unga - rörelse är vägen därifrån.

Webbsänt seminarium: Psykisk ohälsa hos unga - rörelse är vägen därifrån
03 april 2019, 08:00 – 08:45
Plats: Webbsänds på Fysioterapeuterna Play
Den psykiska ohälsan bland unga är ett av Sveriges största folkhälsoproblem. Hur kan unga med psykisk ohälsa i ett tidigt skede fångas upp och få stöd utan remisser och långa väntetider?

”Idag finns god evidens för att fysisk aktivitet kan användas vid prevention och behandling av psykisk ohälsa. Kunskapen om detta är låg och effektiva tidiga insatser lyser med sin frånvaro. Nyckeln är att fånga upp behoven i ett tidigt skede och där är skolan och elevhälsan en viktig plats. Men vad krävs egentligen av beslutsfattare för att alla barn och unga ska få möjlighet till en jämlik och rätt behandling?”

Läs mer här.

måndag 18 mars 2019

Stressa inte, men skynda dig allt vad du kan!

Stress är ett aktuellt ämne. Akut stress påverkar många system i kroppen. Det finns en viss logik i att matsmältningen, tillväxten, lusten, immunförsvaret, känsel och kognition påverkas. När får stressreaktionerna en skadlig verkan? Om du oavbrutet mobiliserar energi för att bekämpa inbillade faror, så undergräver det hälsan. Varningssignaler negligeras. Blodtryck, magsår, mensrubbningar, tillväxt, spermienivåer och mindre testosteron är några biologiska reaktioner. Hjärnan som i början fungerar med stegrad skärpa kan med tiden påverkas negativt. Hjärncellerna dör i snabbare takt. Det blir en obalans i kroppen och det gäller att kunna slå på och stänga av systemet.
Hur stänger du av?
Varför drabbas vissa inte av massiva doser av stress?
Spelar det roll om du föds fattig?

Vill du veta mer om stresshantering? Kontakta PULS+.

Folkhälsans utveckling Årsrapport 2019.

”Andelen som uppger att de är fysiskt aktiva är 64 procent av befolkningen 2018. Skillnaden är liten mellan kvinnor och män men andelen som uppger fysisk aktivitet är högre i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå (71 procent) än i gruppen med gymnasial (59 procent) och förgymnasial utbildningsnivå (47 procent) (figur 4). Även bland personer födda utanför Europa uppger färre personer att de är fysiskt aktiva (45 procent) än bland personer från övriga födelseregioner.”
Regeringens övergripande mål inom folkhälsoområdet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation.
Folkhälsan i Sverige är i ett internationellt perspektiv god och för stora delar av befolkningen utvecklas hälsan positivt. Förändringarna sker ofta långsamt. Under 2006–2017 sjunker den förtida dödligheten och medellivslängden ökar med 1,6 år. Psykisk ohälsa är ett fortsatt stort folkhälsoproblem och antalet suicid per 100 000 har inte minskat. Andelen som uppger att de röker dagligen har däremot halverats sedan 2006, till 7 procent 2018. Övervikt och fetma har ökat från 46 till 51 procent av befolkningen.
Skillnader i såväl hälsa som levnadsvanor och livsvillkor är synliga mellan kvinnor och män och mellan socioekonomiska grupper för de flesta mått på hälsan och dess bestämningsfaktorer som följs. Till exempel

söndag 17 mars 2019

Det är häpnadsväckande att metoder som gång på gång visat sig inte fungera fortfarande används, säger en internationell forskare. Kunskap om kognition borde vara det viktigaste i lärarutbildningen.

"Det är häpnadsväckande att metoder som gång på gång visat sig inte fungera fortfarande används". Är du en bromskloss eller arbetar du medvetet för att utveckla din undervisning?
Paul Kirschner, en av världens mest inflytelserika forskare i utbildningspsykologi och inlärningsforskning och författare av boken ”Moderna myter om lärande och utbildning” (2017) samtalar om katederundervisning, lärarledd undervisning, digitalisering, att söka egen kunskap, svårigheterna att analysera och vara kreativ, nya trender som innovativt lärande, att gång på gång använda metoder som inte fungerar mm.

Några citat från artikeln:
"Kunskap om vår kognition borde vara det viktigaste i lärarutbildningen.
Eftersom våra kognitiva funktioner fungerar på samma sätt som förr så förstår jag ärligt talat inte varför vi ska göra något annorlunda bara för att vi lever i en ”ny tid".

"Genom regelbundna test kan vi motverka effekten av bortglömningskurvan. Det är en teori som visar att vi glömmer bort det vi lär oss väldigt fort om vi inte återbesöker kunskapen kontinuerligt."



"Vad utmärker en expertlärare?
– Det är viktigt att påpeka att man kan vara en erfaren lärare men ändå inte vara expert på att undervisa. En expertlärare har djupa ämneskunskaper och en god didaktisk förmåga att nå ut till sina elever.
– För att uppnå pedagogisk expertis är det avgörande att man har god insikt i utbildningspsykologi så att man vet hur inlärning sker i den mänskliga hjärnan. Kunskap om vår kognition borde vara det viktigaste i lärarutbildningen."

"Samtidigt hävdar många att det är viktigt att skolan lär eleverna kreativitet.
– Det går inte att lära någon att vara kreativ. Det är ett karaktärsdrag. Dessa drag kan stimuleras beroende på hur miljön utformas. Ämneskunskap stimulerar kreativitet, då det handlar om att komma på användbara lösningar. Det klarar du inte utan att först känna till bakgrunden väl."



"Skolmyter enligt Paul Kirschner:
Skolan tar död på kreativiteten.
Trots att många populära föreläsare, som exempelvis sir Ken Robinson, hävdar att skolan tar död på elevernas kreativitet tyder forskningen snarare på att vi med stigande ålder blir allt mer kreativa. Det kan bero på att kreativitet kräver ämneskunskap, något som skolan i sin tur är bra på att förmedla. 

Ny teknologi orsakar en revolution i skolvärlden
Teknikoptimister menar att alla våra digitala verktyg innebär en revolution för skolan, men faktum är att de digitala verktygen inte är något annat än just verktyg. Lärandets essens ligger fortfarande kvar i lärarens händer.

Vi är bra på att multitaska
Människor kan inte tänka två olika tankar samtidigt. När vi tror att vi multitaskar skiftar vi egentligen bara mellan två olika uppgifter i hög hastighet. Det leder ofta till att vi presterar sämre totalt sett.

Kunskap har lika kort hållbarhet som nyfångad fisk
Vissa har hävdat att fakta inte är lika nödvändigt att lära sig längre, då vi lever i ett informationssamhälle där ny kunskap hela tiden uppstår. Men mycket av det vi lär våra barn är kunskap som står emot tidens tand. Kunskap växer dessutom exponentiellt: ju mer man kan om något – desto lättare har man att lära sig något nytt."

Läs reportaget på Skolvärlden: ”Våra hjärnor har inte förändrats på tio tusen år”.
https://skolvarlden.se/artiklar/vara-hjarnor-har-inte-forandrats-pa-tio-tusen-ar

fredag 15 mars 2019

Brain Awareness Week

Den här veckan är den internationella ”Brain Awareness Week”. Vad kan du göra för att hålla din hjärna vid god hälsa och gott humör?
En positiv aktiv livsstil skyddar och stärker din hjärna. Vilka goda vanor är viktiga?

  • Fysisk aktivitet påverkar hjärnhälsan mer än de flesta tror.
  • Utmana din hjärna genom att lära dig nya saker eller hitta en ny hobby.
  • Förbygg ångest, stress och depression.
  • Goda sömnvanor och mental avslappning. Vistas utomhus och hitta naturen som arena.
  • Goda kostvanor.
  • Använd inte droger.
  • Var hjärnsmart. Ta hand om din hjärna.
Om du vill få del av lektionsmaterial om hjärnkunskap, så bokar du föreläsning via arne.kastenbom@gmail.com. Lektionsmaterialet är anpassat efter alla skolåldrar.

torsdag 14 mars 2019

Höganäs erbjuder gratis träning för anställda – och en skrivbordsstol som går att cykla på.

HD skriver idag om att ”Anställda i Höganäs kan antingen gymma, simma eller gå ett pass på Höganäs sportcenter helt gratis. Men bara tidigt på måndagsmorgnarna. Samtidigt testas en ny skrivbordsstol i stadshuset som ska få folk att röra på sig”.
De kostnadsfria aktiviteterna drar igång kl 06:45 på måndagarna i 6 veckor. Man har köpt in ett par deskbikes för kontorspersonal.

Inaktiviteten ökar framförallt hos barn och ungdomar 2018.


  • 1 av 4 amerikaner är inaktiva 2018, dvs över 82 miljoner personer.
  • Aktiva barn har 6 gånger större sannolikhet att leva ett hälsosamt aktivt liv som vuxen.
  • 18% av barn och ungdomar mellan 6-17 år var ”totally inactive” 2018 enligt en ny rapport.

Trenden ser likadan ut i Sverige. Rörelse är det mest naturliga vi kan göra, men idag är inaktivitet naturligt för många. Det är en skrämmande utveckling. 
Ändå omnämns INTE fysisk inaktivitet i rekommendationerna och de nationella riktlinjerna. De menar att det behövs mer forskning, i synnerhet på barn. Men PULS+ vågar sticka ut hakan och säga att det kommer rekommendationer om fysisk inaktivitet och stillasittandet om några år.
Vuxna bör definitivt avbryta långvarigt stillasittande (läs fysisk inaktivitet) varje halvtimme.
PULS+ arbetar för mer fysisk aktivitet och goda vanor för bättre hälsa, välmående, hjärnhälsa, kognition äoch prestation för alla!

Ett par intressanta fakta ur den senaste rapporten, som undersökt hur aktiva amerikanerna är i olika sporter och aktiviteter:
1. Amerikanerna är totalt sett något mer aktiva 2018, men socio-ekonomiska faktorer påverkar deltagandet i olika sporter och fysiska aktiviteter. Det finns ett starkt samband. Fysisk aktivitet är ojämlikt och familjer som har råd är mer aktiva. ”Families that can afford more, play more”. Samma trend finns i Sverige.
2. Barn mellan 6-17 rör på sig mindre för fjärde året i rad.






Källa: The 2019 Topline Participation Report

onsdag 13 mars 2019

Se Paul Zientarskis föreläsning i Helsingborg hösten 2018.

Nu kan du se Paul Zientarskis föreläsning i Helsingborg hösten 2018. Paul föreläser om vetenskapen bakom deras skolprojekt i Naperville Central High School., Illinois, USA. Eftersom deras skolprojekt var ett pilotprojekt byggd på den senaste vetenskapliga forskningen, så samlade de in data för att se om pulshöjande fysisk aktivitet kunde påverka elevernas skolprestation. Det är nog ett av världens ambitiösaste skolprojekt, då de samlade in data från 19,000 elever. Det ska betonas att det inte är en vetenskaplig undersökning, men deras resultat är så pass intressant att en del forskare tittat närmare på vad de gjorde och om det kan finnas något att forska på. Jag har pratat med flera internationella forskare och de nämner Naperville som ett bra skolexempel. Det finns fortfarande mycket att forska på som tex den fysiska aktivitetens intensitet, duration, mängd mm. I Naperville har de provat några olika skolmodeller som kallas för "Zero Hour" och "LRPE", vilka spritt sig runt om på skolor i hela världen. Föreläsningen ger dig en inblick om hur man med didaktiken som grund kan bygga broar till neurovetenskapen. Pulsträning har många positiva effekter på hälsa, välmående, hjärnhälsa, kognition, studieprestation mm. Alla vinner något.
Vi behöver definitivt mer daglig fysisk aktivitet. Mer idrott & hälsa. Mer fysiskt självförtroende. Paul inspirerar fler skolor att arbeta införa mer fysisk aktivitet före, under och efter skoldagen!


Se föreläsningen HÄR!






söndag 10 mars 2019

Studie bekräftar: Träning effektivt mot depression.

Det finns ett starkt samband mellan fysisk aktivitet och minskad risk för depression. Enligt Läkartidniningen har det lika stor betydelse som medicin och KBT när det gäller att förebygga mild depression. Nu visar en stor brittisk studie på över 600,000 personer att fysisk aktivitet även skyddar mot återinsjuknande i depression. För ett par dagar sedan skrev jag om en systematisk översikt som visar att vår svenska modell av Fysisk aktivitet på recept verkar fungera.

Läs SvD-reportaget, där överläkaren säger att ”Man behöver använda den friska kroppen för att se till att den drabbade hjärnan får hälsoeffekter”. Huddinge sjukhus har ”skapat en metod, som går under namnet Braining – training for the brain – där patienterna får träna tillsammans med personalen” och ”olika former av enkel pulshöjande träning, som vattengympa, stavgång och motionsgympa”.

SvD publicerar idag artikeln ”Studie bekräftar: Träning effektivt mot depression”. ”- Den visar på ett mer övertygande sätt än tidigare studier att träning skyddar mot återinsjuknande i depression, säger Lina Martinsson, som är överläkare och psykiater vid Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge.”

torsdag 7 mars 2019

HJÄLP! Fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdomars hjärnhälsa, kognition och studieprestation.

Hjälp? Media har nyligen kritiserar skolprojekt med fysisk aktivitet kopplat till inlärning, och antyder att det är bättre att satsa på mer matte än fysisk aktivitet. Det har sått ett tvivel om vad som är och inte är vetenskapligt belagt. Behöver ni hjälp med att sortera ut begreppen och den aktuella vetenskapliga grunden? Några artiklar i media med en del sakfel och missuppfattningar ger inte en rättvis bild. Samtligt så välkomnar jag granskningen av flera anledningar. Man ska vara påläst och trovärdigt. Jag har stöd från världens bästa forskare i ämnet. Fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdomars hjärnhälsa, kognition och studieprestation. Tveka inte att fortsätta ert viktiga arbete, men med korrekt grund. Det är helt avgörande för om ni ska lyckas i ert fortsatta arbete!
Kontakt: Arne.kastenbom@gmail.com.

Ny 3-årig dansk studie visar på positivt sambandet mellan pulsträning och studieprestation (academic performance).

Bra dansk studie. Fysisk pulshöjande arbete i medel- och högintensiv träning, vilket många kallar för pulsträning, har positivt samband med studieresultat i språk och matematik. ”Based on this, PA should be encouraged in children and youth not only to promote physical health but also to promote academic performance”.

Physical activity (PA) and SED were measured by accelerometers. Academic performance was assessed by national tests in Danish and MathPhysical Activity and Sedentary Time Are Positively Associated With Academic Performance: A 3-Year Longitudinal Study.
Lima RA, et al. J Phys Act Health. 2019.
CONCLUSIONS: Both PA and SED time were positively associated with academic performance. Based on this, PA should be encouraged in children and youth not only to promote physical health but also to promote academic performance. Future studies should distinguish between school-related SED and other SED activities and their relationship with academic performance.
Läs mer här.

Den svenska modellen för Fysisk aktivitet på recept verkar fungera.

En ny systematisk översikt visar att Fysisk aktivitet på recept verkar fungera.

”Physical activity on prescription in accordance with the Swedish model increases physical activity: a systematic review.
CONCLUSIONS: Although the number of the reviewed articles was relatively modest, this systematic review shows that PAP in accordance with the Swedish model probably increases the level of physical activity. As a model for exercise prescription, Swedish PAP may be considered as part of regular healthcare to increase physical activity in patients.”

Det pågår ett pilotprojekt i Helsingborg med fysisk aktivitet med barn och ungdomar, och det ska bli intressant att ta del av deras arbete. 

måndag 4 mars 2019

RF: Rörelsesatsning i skolan.

RF har fått i uppdrag av regeringen att göra en satsning för mer rörelse i skolan för barn mellan F-årskurs 6.
Rörelsesatsning i skolan syftar till att förbättra folkhälsan, välbefinnandet och skolresultaten.
Det handlar bla om rörelseförståelse, som i skolans ämnesplan kallas för kroppslig förmåga och som WHO kallar för physical literacy.

RF skriver bl.a. att ”Forskning visar att barn som rör på sig presterar bättre i skolan. Rörelse gör att barnen:
- lär sig bättre
- kan koncentrera sig bättre
- får bättre arbetsminne
- ökar sitt självförtroende.”
Jag rekommenderar, som vanligt, att du läser om Rörelsesatsningen i sin helhet.

Men det sitter som en tagg i mitt hjärta. När ska man rörelsesatsa på de som är mest stillasittande, stressade och som har mest psykisk ohälsa i skolan? Vilka är det? De bortglömda.

De 4 hetaste reportagen om skärmtid, mobiler och digitaliseringen och hur det påverkar barn och vuxnas hjärna, inlärning, hälsa, relationer, empati osv!

Mobiler och skärmtid är, precis som bloggen förutspådde i december, väldigt hett i media just nu.
Hur påverkar ett överdrivet användande vår hjärna, vårt beteende, inlärning, hälsa, relationer mm? Det har gått så långt att barnläkare ordinerar föräldrar att leka mer med sina barn. Elever använder inte datorer och mobiler till det som det är avsett för. Det vore lätt att skylla på eleven. Men kan felet vara att våra mobiler är konstruerade så att vi helt plötsligt sitter och tittar på något annat än antikens historia? Vi går tillbaka till hjärnans belöningscentrum för att hitta förklaringen. Nedan ser du 4 bra inslag som alla borde läsa och se. Om man hellre vill läsa det i pappersformat, så köp Anders Hansens nya bok "Skärmhjärnan".

1. Psykiatern Anders Hansen om mobilberoende: ”Amerikanska barn leker inte längre” (TV4).

2. Experten: ”Släng ut mobilen ur sovrummet” (SVT)."Vår skärmanvändning har ökat markant de senaste 10-12 åren. Effekterna av denna snabba omläggning av vårt beteendemönster vet vi ännu inte fullt ut. Men vi vet en del, förklarar överläkaren i psykiatri Anders Hansen.
– I dag vet vi att så fort mobilen befinner sig i sovrummet så sover man i snitt 21 minuter mindre. Mitt första råd till personer med sömnsvårigheter är alltid att slänga ut mobilen ur sovrummet först, säger Hansen."

3. Hjärnforskare varnar: Skolan digitaliseras i blindo.
Vi skulle aldrig introducera ett nytt läkemedel till patienter utan att först ha prövat det i forskningsstudier. Men när det kommer till barns lärande introducerar vi ny teknik utan att veta att den inte skadar. Digitaliseringen av skolan riskerar att resultera i ett nytt kunskapsras som det tar lång tid att återhämta sig från, skriver hjärnforskaren Torkel Klingberg.

4. Barn- och ungdomspsykiatriker varnar för att överdriven skärmtid ger oss en popcornhjärna.
"”Experterna har skapat ett nytt begrepp: popcornhjärna. Det är benämningen på dem som sitter länge och spelar framför en skärm där olika saker poppar upp och lockar deras uppmärksamhet. Det är några minuter på Facebook, några på Twitter, några på Youtube, en snutt med nyheter, en koll på mejlen och så vidare. Att byta fokus i rasande fart och samtidigt stimuleras av nya saker belastar centret för uppmärksamhet och stör koncentrationen. Det ger oss en popcornhjärna. Hjärnan poppar omkring i tusen tankar hit och dit. Det orsakar hjärnstress och i det läget fungerar hjärnan långsammare.”

Ökat stillasittande, stress, en översvämmad hjärna och sömnsvårigheter blir allt vanligare. PULS+ har under en lång tid arbetat för att utveckla nya goda vanor för bättre hälsa, välmående och inlärning. Strong Body Strong Mind.


torsdag 28 februari 2019

Fysisk aktivitet är viktigt för barns hjärnor, kognition och studieprestation.

Vill du veta mer om hur fysisk aktivitet och goda vanor (sömn, stress, kost, repetition, god kondition mm) påverkar hjärnan så kontaktar du PULS+ (Arne.kastenbom@gmail.com). 

PULS+ bygger på aktuell vetenskaplig grund och vill även inspirera till mer daglig allsidig fysisk aktivitet. En stor del av den ska vara pulshöjande enligt de internationella riktlinjerna. 
PULS+ har ett stort nätverk av forskare. Några av dem är på allra högsta nationella och internationella nivå. En av dem har publicerat flest artiklar i världen om hur fysisk aktivitet påverkar barns hjärnor.
Vänta nu. Har du suttit och stirrat in i skärmen för länge? Släpp allt och rör på dig. Drop everytning and move! March calender:

tisdag 26 februari 2019

Trött på dieter? Ligger julens extrakilon kvar? Då är det dags att tänka om. Stress orsakar övervikt! Sambandet mellan stress, kost, vikt och fysisk aktivitet.

Har du provat diet efter diet? Sitter extrakilona envist kvar trots att du kämpat med kalorier in och ut, fettsnåla produkter, kolhydrater, självsvält, pulver och nyårslöften? En undersökning visar att alla deltagare utom en i de första åtta säsongerna av serien Biggest Loser hade gått upp i vikt igen. Det verkar som att kroppen kämpar för att få tillbaka kilona efter 30 veckor av viktnedgång!
Stress påverkar din vikt på olika sätt, och sambandet mellan stress, kost, vikt och fysisk aktivitet är tilltrasslat.
För det första finns det olika former av stress. Akut stress kan leda till att människor går ner i vikt, medan kroniskt stressade tenderar att lagra fett och ökar risken för typ 2-diabetes och högt blodtryck.
Stressade personer gör dessutom ofta dåliga matval. Det tenderar att bli mer skitmat, eftersom det ger en snabb positiv känsla i hjärnans belöningscentrum,
För det andra kan stress trigga negativa känslor. Snabbmat, skitmat, alkohol mm kan minska ångest och nedstämdhet för stunden, men förvärrar det ofta på längre sikt.
För det tredje, så rusar våra kortisolnivåer när vi är stressade. Detta leder till att vår kropp lagrar fett och glykogen i levern, vilket vi ska kunna använda snabbt i en ”fly- eller fäkta”-situation. I dagens samhälle är den mesta av vår stress emotionell istället för fysisk. Vi använder helt enkelt inte dessa energireserver och vår kropp omfördelar den till fett kring vår midja. Viktökningen är ett faktum.

Fysisk aktivitet hjälper till att utnyttja de lagrade fett- och kolhydratreserverna och optimerar även kortisolnivåerna! Det allra bästa är att förebygga stress genom regelbundet fysisk träning. Det beskrivs ofta som en krockkudde mot stress.
Men det är inte så enkelt.
Träning kan paradoxalt nog ge motsatt effekt. Intensivt tränande kan faktiskt förvärra stressreaktionen vid långvarig kronisk stress. Meditation, yoga, näringsrik naturlig varierad kost mm hjälper oss att komma ur den onda cirkeln och ge återhämtning för både kropp och hjärna. Hjärtfrekvensen går ner, blodflödet till matsmältningssystemet ökar, fettet förbränns och man sover bättre.
Det är inte enkelt att bli av med extrakilona runt mage och lår, utan det krävs att du tänker om.
De allra flesta fokuserar på kosten, kalorier, dieter mm för att gå ner i vikt. Du går troligtvis ner några kilon initialt när du ändrar kosten, men är oftast tillbaka på ruta ett efter några månader. Andra går knappt ner alls.

Tänk om!
Du ska inte fokusera på dieter och kalorier för att gå ner i vikt.
Lägg istället fokus på att leva hälsosamt, så går du ner i vikt på ett naturligt, framgångsrikt och hållbart sätt. Det finns nämligen inte en perfekt diet eller en quick fix. Stress kan vara det som begränsar dig? Kroppen och hjärnan hänger ihop i ett komplext system, som ofta kallas för the body-brain-system.Vill du veta mer? PULS+ har ett holistiskt perspektiv - Strong Body Strong Mind.
Bra bild och lästips.

Pst! Visste du att efter långvarig kronisk stress kan man se förändringar i hjärnan. Vissa hjärnceller har förtvinats och försvagats. Vi ser utbränds kollegor runtomkring oss och det kan ta upp till djurvård innan hjärncellerna återhämtat sig.

måndag 25 februari 2019

Chefen vill att du svettas för lönen.

Svettlön på jobbet? Bra eller dåligt?
”Det viktiga syftet är att folk ska röra på sig. Vi sitter ganska mycket stilla i våra jobb”.
”Fysisk aktivitet ökar självskattad hälsa och minskar sjukfrånvaron. Samtidigt varnar forskare för enkla samband mellan träning och arbetsprestation”.
Läs ett reportage här.

söndag 24 februari 2019

DN Ledare idag: Räkna inte med att pulspass löser matteproblemen.

Fysisk pulshöjande aktivitet provocerar i så hög grad att till och med DN skriver om det i sin Ledare idag. Än en gång skjuter media högt och lågt, och missar vad det egentligen handlar om.
”Räkna inte med att pulspass löser matteproblemen”, patentmetod, Uppfinnar-Jocke, pulspass som genväg, ideala pulsintervall och pedagogisk bloddoping är argument som DN tycker är hör hemma på deras Ledarsida. Den starka och onyanserade reaktionen får mig att fundera på om mer fysisk aktivitet i skolan är ett hot? Jag försvarar inte olika lokala pulsprojekt och satsningar. Puls+ står för mer allsidig fysisk aktivitet där pulshöjande aktivitet stärker hälsa, välmående, hjärnhälsa, exekutiva förmågor och  olika tankemässiga förmågor mm. Ämnesövergripande projekt hör visst hemma i skolans värld. Om det används på rätt sätt. Men det är bara ett verktyg av många.
Varför tror DN och SvD att PULS+ samlat in data, genomfört analyser mm under alla år? Jo, för att vi inte vet.
Det är besvärande för SvD att de väljer att INTE låta en av de mest renommerade hjärnforskarna komma till tals. SvD fick kontaktuppgifterna och dörren stod öppen. Hjärnforskaren hade INTE försvarat lokala pulsprojekt, uttalanden och argument från olika håll, utan lagt fram vad som är vetenskapligt belagt. Det som SvD och DN nu kritiserar högt och onyanserat.
Det handlar om MVPA (medium and vigorous physical activity). Vad är vetenskapligt bevisat? Vad händer i hjärnan? Det finns dokumenterat. Och det står inte att pulspass är pedagogisk doping eller att  det finns ideala pulsintervall.
Kom igen nu.
Berätta hela bilden.
Mediadrevet är igång.
Äntligen!

Kontakta PULS+ för mer vetenskaplig (och inspirerande) information.

lördag 23 februari 2019

It’s true - physical activity can actually help you do better in school.

Fysisk aktivitet kopplat till hjärnan är ett kärt ämne. Det är fantastiskt att det diskuteras på alla nivåer. Jag tog återigen kontakt med professor Charles Hillman, som är en av de mest renommerade hjärnforskarna i världen, för att komma så nära sanningen som möjligt.
För det är väl den vi vill ha?
Jag kan meddela att han ger fortsatt energi att fortsätta arbetet med pulshöjande fysiskt arbete. Det finns ingen tvekan om det. Men var påläst och trovärdig.

Professor Hillman ingår i USA’s nationella kommitté som nyligen bestämt de nya riktlinjerna för fysisk aktivitet för barn och ungdomar 2018. Det finns allt fler studier som visar att tex hjärnhälsa stärks. Läs det avsnittet!

Pulshöjande fysisk aktivitet är jättebra för barn och ungdomars hälsa, välmående och hjärna. Ingen genomför endast puls, utan alla former av träning och rörelse ska ingå. Men det finns mycket positivt när hjärtat börjar slå fortare!

Part 1: It’s true - physical activity can actually help you do better in school.
Ser ni citatet längst ner på bilden (från USA guidelines 2018)? It’s true. Det är sant! Eller? Vad är sant? Numera vill alla förståsigpåare göra sin röst hörda. Äntligen! Härligt!  


Hjärnforskare varnar: Skolan digitaliseras i blindo.

Det här får du inte missa!!
SvD publicerar idag en mycket bra debattartikel av Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap på Karolinska institutet.
”Vi skulle aldrig introducera ett nytt läkemedel till patienter utan att först ha prövat det i forskningsstudier. Men när det kommer till barns lärande introducerar vi ny teknik utan att veta att den inte skadar. Digitaliseringen av skolan riskerar att resultera i ett nytt kunskapsras som det tar lång tid att återhämta sig från, skriver hjärnforskaren Torkel Klingberg.

”Principerna om distraktioner, arbetsminne och inlärning är enkla och numera välkända. De har viktiga implikationer för hur skolans arbete borde organiseras. De indikerar att vi borde sträva efter en klassrumssituation som är lugn och fri från distraktioner. Forskningen tyder också på att vi borde vara väldigt försiktiga när det gäller att introducera nya distraktioner, såsom en dator framför ögonen på en 16-åring, med alla dess möjligheter till webbsurfande, sociala medier och Youtube-tittande.Studenterna som haft sin laptop öppen presterade 30 procent sämre än de som inte använt datorn. Man har gjort en rad uppmärksammade studier om att läsning på skärmar är mer krävande.”
Läs hela reportaget här.




fredag 22 februari 2019

Morgonstund har guld i mund.

Efter en föreläsning i förra veckan, så diskuterade vi vikten av promenader för äldre. Morgonpromenader tog fram som ett exempel och jag kom att tänka på den här nya studien från 2019. Läs ”Morning exercise mitigates the impact of prolonged sitting on cerebral blood flow in older adults”.
Morgontimmarna är guld värda.

Vad säger forskningen om fysisk aktivitet för barn och ungdomar?

De senaste rekommendationerna om fysisk aktivitet för barn, ungdomar och vuxna. Vad säger forskningen? Vad vilar på en vetenskaplig grund? Här har jag plockat ut några fakta från US Guidelines 2018. Rekommenderar alla att läsa hela.




Skolverket: Redovisning av uppdrag om mer rörelse i skolan.

Februari 2019.
Skolverket: Redovisning av uppdrag om mer rörelse i skolan.

Sammanfattning
Redovisning av regeringsuppdrag.

Enligt regeringsuppdraget (U2018/1430/S) om mer rörelse under skoldagen ska Skolverket lämna förslag som syftar till mer rörelse under skoldagen för alla elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Regeringen har också gett Skolverket ett tilläggsuppdrag, som innebär att analysera om undervisningsti- den i ämnet idrott och hälsa i grundsärskolan, specialskolan och sameskolan bör ut- ökas samtidigt som undervisningstiden i elevens val minskas.
I en promemoria (bilaga 1) redovisas Skolverkets genomgång av relevant forskning, när det gäller effekter på studieresultat av mer rörelse. Särskilt har effekterna hos elever med en stillasittande livsstil beaktats vid forskningssammanställningen, lik- som om effekterna skiljer sig mellan kön och olika åldrar.
Skolverket har erfarit att liknande satsningar på mer rörelse och fysisk aktivitet i skolan pågår i de andra nordiska länderna, om än i olika tappningar och med olika styrprocesser. Därför har Skolverket sammanställt en kortfattad information om lä- get i Danmark, Finland och Norge.
Skolverket redovisar i bilaga 2 resultaten av en enkät till skolhuvudmän om deras arbete med att erbjuda daglig fysisk aktivitet. Frågorna handlade om förekomst av mål och riktlinjer, på vilka andra sätt huvudmän arbetar för att uppmuntra fysisk aktivitet och om det gjorts någon uppföljning av hur skolenheterna arbetar med daglig fysisk aktivitet.
Skolverket föreslår en ny skrivning, som är tydligare och konkretare än den som finns i dag om daglig fysisk aktivitet i samtliga läroplaner. I Skolverkets förslag framgår att eleverna ska ges möjlighet och uppmuntras att delta i hälsofrämjande fysiska aktiviteter under skoldagen. Att rektor ansvarar för att detta sker förtydligas också i en ny punkt under rubriken Rektors ansvar.
Skolverket bedömer att de föreslagna ändringarna kan medföra visst behov av kompetensutveckling av skolpersonal inom området fysisk aktivitet och speciellt kunskap kring elevers olika förutsättningar. Skolverket kommer därför att göra in- satser för implementering och kompetensutveckling i samband med ändringarna i läroplanerna.
Varje huvudman och skola ges stor frihet att arbeta på olika sätt med att uppfylla det förtydligade uppdraget att erbjuda och uppmuntra eleverna till fysiska aktivite- ter under skoldagen, dvs. inte bara inom undervisningen utan inom hela utbildning- ens ramar. Om detta medför några kostnader kan därför komma att variera mellan huvudmän och skolenheter beroende på hur förutsättningarna ser ut, vilka aktivite- ter som skolan väljer att erbjuda och hur de organiseras. Det är av den anledningen inte heller möjligt för Skolverket att lämna en detaljerad kostnadsberäkning på lokal eller nationell nivå.
Skolverket har analyserat behovet av ytterligare insatser för att mer rörelse i skolan ska kunna realiseras i praktiken. Utifrån redovisade forskningsresultat och erfaren- heter från de nordiska grannländerna har Skolverket gett exempel på tänkbara nationella insatser för att stödja arbetet på det lokala planet, exempelvis ett nation- ellt centrum och utökat samarbete mellan myndigheter.
Skolverket föreslår en utökning av undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa för specialskolan med 100 timmar och att undervisningstiden för elevens val samtidigt minskas i motsvarande omfattning. Däremot föreslås ingen motsvarande utökning av antalet timmar i idrott och hälsa...

Läs mer här.

Vad är PULS+?

PULS+ står för något positivt. Här vinner alla något. Puls för alla!
Puls kan följas av matematik eller annat ämne i ett ämnesövergripande arbete (forma egna mål).
Plusset står även för mer fysisk aktivitet. Barn och ungdomar ska, enligt de rekommenderade vetenskapliga riktlinjerna, röra sig minst 60 minuter/dag och en stor del ska vara pulshöjande (men lekfullt, varierat osv).
Plusset står också för ansträngning. Den som anstränger sig vinner desto mer. Vad vinner du om du arbetar med högre puls (medel- till högintensivt) och vad kan tex grit och growth mindset innebära på matten?
Puls+ är ett skol- och undervisningsutvecklingsprojekt som brinner för mer allsidig daglig fysisk aktivitet för alla. Hjärnforskning och kognitiv neurovetenskap visar att goda vanor och fysisk aktivitet är viktigt för hjärnan. PULS+ lyfter fram exekutiva funktioner som selektiv uppmärksamhet (koncentration), arbetsminne, problemlösningsförmåga mm.

PULS+ startade som ett pilotprojekt 2014. Det fanns inga liknande projekt på den tiden. Pionjärarbetet innebar mycket arbete. Vi läste all relevant forskning, kontaktade forskare och universitet i både Sverige och USA och Paul Zientarski, Naperville USA, ställde upp som mentor.
Vi plockade in aktuell forskning om hur fysisk pulshöjande aktivitet kan påverka hjärnan och ville undersöka om det kunde ge resultat hos våra ungdomar med våra lokala resurser och förutsättningar.
Vi samlade in data och vår oberoende analytiker gjorde mätningar/utvärderingar av det tvååriga pilotprojektet.
Varför mäta? Pulsträning har redan många vetenskapligt bevisade effekter. Det är positivt för eleverna att få mer fysisk aktivitet. Där vinner alla något. Förutom detta, så ville vi veta om aerob pulshöjande fysisk aktivitet kan påverka problemlösningsförmåga, koncentration, arbetsminne, akademisk prestation, inlärning mm. Vi ville även väcka debatten om behovet av mer fysisk aktivitet för barn och ungdomar.
Att genomföra mätningar visade sig vara svårt och det kommer in för mycket ”brus”, vilket medför att de resultaten snarare utvecklade vårt eget arbete.

PULS+ resulterade i praktiknära forskning, då utvecklingsavdelningen i Helsingborg designade PULSSTUDIEN I HELSINGBORGS STADS SKOLOR 2018. Den är genomförd på ett vetenskapligt korrekt sätt. Forskare har säkrat att den ska hålla för att publiceras.
Studien per-viewas just nu och resultatet av den borde komma ut närsomhelst. Många har hört av sig om den, men forskarna har ett strikt arbetssätt och det tar sin tid. Lång tid...

Det ska nämnas av pilotprojektet PULS+ skapat ringar på vattnet både nationellt och internationellt. Det finns idag 100-tals ”pulsprojekt” på olika skolor. De ser väldigt olika ut.
PULS+ är ett nytt och positivt sätt att öka den fysiska aktiviteten.
Eleven ska tex:
- utgå från sina egna förutsättningar
- få feedback på dagens lektion
- arbeta i medel- och högintensiv zon (aerob mvpa exercise)
- reflektera hur det påverkar hälsa, välmående, hjärnhälsa, de exekutiva förmågorna mm.
- arbeta med en bredd av aktiviteter
- kunna delta aktivt (undvik tex avbytare, målvakter, köer, stora lagspel, utslagningar, långa pauser mm)
- utveckla rörelseglädje, rörelserikedom och rörelseförståelse ska stärka det fysiska självförtroendet
- utvärdera aktiviteter och utforma nya
- vara nyfiken, engagerad och kunna påverka innehållet
- ha kunskap och förståelse om effekterna av ”mvpa exercise” (pulsträning). Teoretiskt, praktiskt och på grupp- och individuell nivå.

PULS+ har precis som verkligheten förändrats under åren. Bloggen innebär mycket oavlönat arbete, men ger också mycket tillbaka. Pulsstudien har följts upp av en ny studie på elever i årskurs 2. Praktiknära forskning (Länk) handlar om att utveckla och förbättra undervisningen i skolan på ett vetenskapligt sätt. PULS+ är kanske helt ensam om att driva skol- och undervisningsutveckling på detta sätt? Om det finns liknande forskning, så kontakta oss på arne.kastenbom@helsingborg.se.

PULS+ arbetar för mer fysisk aktivitet och goda vanor för bättre hälsa, välmående, hjärnhälsa och kognition. Kropp och hjärna är intimt sammankopplat i det sk body-brain system. Det vi gör och inte gör påverkar oss på olika sätt. Konceptet Strong Body Strong Body utgår från helheten och den senaste forskningen. Vill du veta mer? Kontakta PULS+.

torsdag 21 februari 2019

The power of play!

Det är dags att ta lek på allvar. Lek har stor betydelse för barns utveckling och kan se väldigt olika ut. Varför inte leka sig fram till goda vanor, empati, kreativitet, kunskap och glädje?
Läs en rapport om ”The power of play”. Den vänder sig till barnläkare, men går att använda om du har barnasinnet kvar.

Eller varför inte leka på jobbet?
Eller har du inte tid?
Vad skulle chefen säga?
when employees have the opportunity to play, they actually increase their productivity, engagement and morale." It begs the question, why aren't all companies insisting on more playtime at work? Dr. Brown goes on to say, "Not only does having a playful atmosphere attract young talent, but experts say play at work can boost creativity and productivity in people of all ages. There is good evidence that if you allow employees to engage in something they want to do, (which) is playful, there are better outcomes in terms of productivity and motivation”. Läs ett lekfullt reportage här.

onsdag 20 februari 2019

Dansk Skolidrott lanserar ett nytt koncept Fun Skills

Dansk Skolidrott lanserar konceptet Fun Skills: Hjernetræning for udskolingen gennem bevægelse.
Dansk Skoleidræt lancerer det nye bevægelseskoncept Fun Skills, hvor hjerne og krop bliver udfordret gennem bevægelse, og målet er at skabe positive effekter på elevernes indlæringsevne. Jag har inte hunnit titta igenom materialet som bla består av 60 videos. Skoj att de anpassar aktiviteter även för de något äldre svårflörtade ungdomarna. De glöms ofta bort.
Läs mer och bilda dig en egen uppfattning här.


SvD: ”Skolor bör fundera – mer matte eller mer idrott”

SvD publicerade ännu en artikel där de ifrågasätter mer fysisk aktivitet i skolan. Den andra artikeln heter ”Skolor bör fundera – mer matte eller mer idrott”. Artikeln handlar om att införa mer matte om man ska bli bra på matte. Och det är precis vad man gjort i svenska skolan under lång tid tillsammans med miljardsatsningen Mattelyftet mm. Matematik är ett kärt barn och ett långvarigt och stort problem. Det finns inte någon vettig person som hävdar att fysisk aktivitet kommer att lösa det problemet. Det är självklart. Men trots det så fortsätter matten vara ett problem i den svenska skolan. Och en stillasittande generation formas under tiden med allt vad det innebär.

Barn och ungdomar behöver mer fysisk aktivitet före, under och efter skoldagen. SvD verkar anse att det finns ett motsatsförhållande mellan god hälsa och inlärning? Mellan hjärnhälsa och inlärning? De verkar även vara negativa till ämnesövergripande projekt mellan idrott och andra ämnen, i motsatts till vad Skolverket menar.
Nej, det är dags att införa mer fysisk aktivitet i många olika former! Vem vill inte ha hälsosamma friska barn beredda att ta sig an dagens och morgondagens utmaningar?
Var inte oroliga. Inför mer fysisk aktivitet. Arbeta utifrån hälsa och goda vanor, vilket inkluderar goda vanor för hjärnan. Några exempel på goda vanor är fysisk aktivitet, sömn, kost, lära sig nya saker, stress, förväntningar, koncentration, arbetsro, variation mm.
Det finns vetenskapligt belägg för mer fysisk aktivitet, bättre hälsa och goda vanor för barn och ungdomar.
Och man ska inte ställa mer fysisk aktivitet och mer matte mot varandra, som SvD gör. De bör gå hand i hand.

Ny svensk studie: Låg kondition kopplat till sämre impulskontroll och minne.

En studie från GIH visar att maximal syreupptagningsförmåga, det vill säga kondition, är kopplat till kontorsarbetares impulskontroll och minne. Även när hänsyn tagits till ålder, kön och utbildning, presterade de med medelgod eller hög kondition bättre än de med lägre kondition.”
Läs mer här.

Roligt tips! Tankeväckande experiment om fysisk aktivitet och hjärnan. Fantastiskt eller hur?


Bloggen och PULS+ brinner för the body-brain-system. Kropp och hjärna är intimt sammankopplat och det vi gör och inte gör påverkar hjärna, välmående, kognition mm. Videon ovan är tankeväckande och kan användas för att diskutera hjärnkunskap, neuroplasticitet, hur hjärnan lär och det är roligt. Use it or lose it.

Professor Charles Hillman om fysisk aktivitet och hjärnan.

Se en kort video där professor Charles Hillman ger en bild över hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan. Det är en bra början. Tänk på att academic performance inte är samma sak som learning. Läs på. Var trovärdig. Visste du att professor Hillman är en av de mest renommerade forskarna inom området och att han sitter med i USAs nationella kommitté som bestämmer de nationella riktlinjerna för fysisk aktivitet för barn, ungdomar och vuxna? Inför mer variationsrik fysisk pulshöjande aktivitet i skolan! Det finns vetenskaplig grund för det.