Regeringens övergripande mål inom folkhälsoområdet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation.
Folkhälsan i Sverige är i ett internationellt perspektiv god och för stora delar av befolkningen utvecklas hälsan positivt. Förändringarna sker ofta långsamt. Under 2006–2017 sjunker den förtida dödligheten och medellivslängden ökar med 1,6 år. Psykisk ohälsa är ett fortsatt stort folkhälsoproblem och antalet suicid per 100 000 har inte minskat. Andelen som uppger att de röker dagligen har däremot halverats sedan 2006, till 7 procent 2018. Övervikt och fetma har ökat från 46 till 51 procent av befolkningen.
Skillnader i såväl hälsa som levnadsvanor och livsvillkor är synliga mellan kvinnor och män och mellan socioekonomiska grupper för de flesta mått på hälsan och dess bestämningsfaktorer som följs. Till exempel
rapporterar fler män än kvinnor god allmän hälsa och färre nedsatt psykisk välbefinnande. Samtidigt vårdas fler män för våldsrelaterade skador och dör i till exempel suicid.
Personer med förgymnasial utbildningsnivå dör tidigare i såväl cirkulations- organens sjukdomar och olika former av cancer som till följd av suicid, än personer med eftergymnasial utbildningsnivå. De rapporterar också sämre allmän hälsa. Även spädbarnsdödlighet under första levnadsåret är mer än dubbelt så vanligt bland spädbarn vars föräldrar har förgymnasial utbildningsnivå jämfört med spädbarn vars föräldrar har eftergymnasial utbildningsnivå.
Vidare är arbetslöshet vanligare bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, Fler vuxna och barn från denna grupp lever också i ekonomisk utsatthet och en lägre andel elever vars föräldrar har förgymnasial utbildningsnivå är behöriga till gymnasiet och tar gymnasieexamen.
Analysen av några faktorer som valts för att följa hur ojämlikheten i hälsan och dess bestämningsfaktorer utvecklas över tid, visar att utvecklingen inte går mot att uppfylla målet om att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Skillnaden i återstående medellivslängd ökar mellan grupperna med förgymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå 2006–2017, vilket speglar livsvillkor och levnadsvanor i dessa grupper under lång tid.
Trots att andelen som röker minskar är skillnaderna mellan utbildningsgrupperna oförändrad 2006–2018 och skillnaderna ökar vad gäller andel elever med behörighet till gymnasiet. Dessutom visar simuleringar som gjorts att rökningen även en generation framåt i tiden kommer vara fortsatt ojämlikt fördelat. Detta riskerar att öka ojämlikheten i hälsa i framtiden. För att nå regeringens mål om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation behöver man utöver ojämlikhet i hälsa även lyfta vikten av de livsvillkor och levnadsvanor som påverkar hälsan.
Läs hela rapporten här.
