Anders Hansen vinterpratar om hjärnan.

Missa inte Anders Hansens vinterprat om ett av de aktuellaste ämnena - hjärnan. Avsnittet om ”vi och dom” är intressant ur hjärnans perspektiv. Det och mycket mer presenteras på ett enkelt och populärvetenskapligt sätt. Gå in på Sveriges Radio, lyssna och få mer kunskap om hur du fungerar.

Maxa din potential 2020.

För att maxa din prestation så måste du ofta välja bort något. Låter det märkligt? Jag kallar det själv för ”Arkimedes princip”. Det handlar om att prioritera rätt, fokusera och vara närvarande, göra några saker riktigt bra och hitta din balans mellan maximal prestation och optimal hälsa.

Välj nu bort något och ta dig tid att lyssna på podcasten med den mentala rådgivaren Johannes Hansen. Det är mycket väl investerad tid och en perfekt avslutning på 10-talet och en bra start på 2020. Optimera dina mentala muskler och bli ditt bästa jag.

2020: Dogs and high-intensity exercise in.

Dags för ett nytt år och nytt decennium. New York Times tittar in i spåkulan och siar om framtiden. Läs The Decade of Fitness.

Skolvärlden skriver om vår nya studie!

”Ny studie: Bättre koncentration med pulshöjande aktivitet” (Skolvärlden).
Skolvärlden skriver om vår studie i Helsingborgs Stads Skolor.

Läs vad vår ansvarige forskare säger här.
Vår studie där jag och mina elever utformat den fysiska aktivitet som ger effekt på koncentration och arbetsminne hos 13-åringar, har tidigare uppmärksammats av en rad medier som tex Sydsvenskan/HD, Pedagogiska magasinet, Natuonellt centrum för matematik utveckling, tidskriften Idrottsläraren, Pedagogsajten mm och finns publicerad i Forskning om undevisning och lärande.

God Jul och gott nytt decennium!

PULS+ summerar ett decennium där vi bidragit i utvecklingsarbetet om mer fysisk aktivitet och dess positiva effekter. Det långsiktiga arbete kulminerade i år med:
1. Vårt vetenskapliga stödmaterial för hur fysisk aktivitet och pulsträning påverkar barn och ungdomars hjärnhälsa, kognition, exekutiva funktioner, studieprestation och studieresultat.
Ingen mindre än professor Charles Hillman delade med sig av sin kunskap. Top of the world!
2. Pulsstudien publicerades i tidskriften ”Forskning om undervisning och lärande”. Sju minuters pulshöjande aktivitet förbättrar koncentration och arbetsminne hos 13-åriga elever i Helsingborg. Pulsstudien är praktiknära forskning med våra elever och bidrar till mer vetenskap och bevis i ett område där det behövs mer forskning. Våra resultat har spridits i nationella, lokala och internationella medier och nätverk.
Två hjärnstarka paket med det viktigaste och bästa, som vi rekommenderar alla att lägga under granen och att läsa i detalj under ledigheten.
Nästa decennium startar med spännande möten med internationella forskare och hjärnforskare, föreläsningar och utvecklingsarbete med design för 2020-talet.
God Jul och Gott Nytt 2020 önskar PULS+.

Why Your Brain Needs Exercise.

Scientific American har ett bra reportage, ”Why Your Brain Needs Exercise”. Gillar uttrycket Move and Think. Det säger mycket om vad som händer när du rör på dig. Hjärnan aktiveras. De delar av hjärnan som styr tar över och vi måste orientera oss i nya situationer och ibland okända ställen. Det är inte märkligt att hjärnans tankemässiga förmågor påverkas. Forskning visar att fysisk aktivitet motverkar hjärnans åldrande och det finns all anledning att fortsätta röra på sig hela livet.

Läs hela reportaget här.

Förstå ditt barns hjärna.

Vill du veta mer? Boka föreläsningar via arne.kastenbom@gmail.com

” Currently, about 17% of US children are presenting with obesity.”

”Childhood and adolescent obesity have reached epidemic levels in the United States”.
”Childhood and adolescent obesity have reached epidemic levels in the United States”.
Fetman har fördubblats resp tredubblats bland barn resp ungdomar på bara 3 decennier.

Läs mer här.

Barn och ungdomar tappar hela 3-5% pulshöjande aktivitet/år oavsett ålder!

En ny metaanalys visar att medel- till högintensiv aktivitet minskar 3,4% för pojkar och 5,3% för flickor oavsett ålder (3-18 år).
Ett särskilt stort tapp verkar ske hos 9-åringar där det minskar med 8-10% och de stora förlorarna är flickorna.
Rörelsesatsningar med mycket rörelseglädje och puls bör enligt forskarna starta innan tonåren.

It takes a village to raise a child, och med det menar PULS+ att ansvaret inte bara ska ligga på skolan utan även föräldrar, föreningar, tränare, beslutsfattare, politiker mfl.

Pulsträning för barn har många fördelar. Ny studie: Move more sitt less!

Move more sitt less!
En bra studie på barn från Finland visar att medel- och högintensiv pulsträning och fetma har samband med insulinresistens, som ökar risken att utveckla diabetes typ, det metabola syndromet och hjärt- och kärlsjukdomar.

CONCLUSION: Children with higher BF% together with less MVPA or higher levels of sedentary time had the highest insulin and HOMA-IR. CRF appropriately controlled for body size and composition using LM was not related to insulin resistance among children.

”Mr Brain Break”

David Sladkey är matematikläraren på Naperville Central High School, USA, som förfinat och utvecklat konceptet Brain Breaks och spridit det runt om i världen. Han har inspirerat oss i Sverige vi har honom att tacka för de aktiva klassrummen.
PULS+ har besökt honom under en hel dag och imponerats av hans sätt att arbeta med aktiv pedagogik där Brain Breaks bara är en liten del. Den aktiva pedagogiken innebär att eleverna är engagerade, koncentrerade, muntligt-skriftligt-auditativt och fysisk aktiva hela matematiklektionen. Hans elever är bland de bästa i landet så det fungerar på den högsta nivån också. Eleverna har i princip idrott varje dag under den 4-åriga high school-tiden. Eleverna borde väl ha mindre idrott och mer teori under gymnasietiden som i Sverige? Hur ska de annars kunna lyckas? Naperville är ett bra exempel på hur man kan integrera fysisk aktivitet och skola för bättre hälsa, välmående och inlärning.
David har en bra hemsida med videos, böcker och tips. Efter snart 30 år i skolans värld så har jag sett det mesta, men David imponerade och har gjort ett stort avtryck. Han har också vunnit utmärkelser som lärare i USA. Enjoy.

Aktiva klassrum-veckan startar idag 9 december.

Gå med i facebooksgruppen Aktiva klassrum och dela med dig av tips och idéer och få tillbaka mångdubbelt av andra. Ju mer de dryga 600 medlemmarna i gruppen delar med sig desto mer inspiration, så det är upp till var och en att dela.

Dagens tips från PULS+ är Active Classroom Webinar med tex Jean Blaydes Moize, som började arbetet med Brain Breaks som efterföljare förfinat, Aktiva Klassrum och Action Based Learning.
Orkar du inte vänta till den 17/12 så kanske denna podcast kan vara ett fullgott alternativ?

Som du ser av schemat nedan så finns det många intressanta webinars i januari och februari. Allt från Walking Classroom, free brain boost videos, social emotional Learning och mycket mer.
AKTIVA BARN LÄR SIG BÄTTRE. #ThisIsYourBrainOnMovment

Första webinaret:
Active Classrooms 101: Get Up and Moving!
Tuesday, December 17, 3-3:45pm ET / 2-2:45pm CT / 1-1:45pm MT / 12-12:45pm PT
Get answers to the questions: What is an active classroom, why are they successful, and who benefits and why? Neuroscience supports the link between movement and improved learning, so find out how active classrooms can increase student performance, improve behavior and elevate student engagement. Then learn how to use a suite of free resources developed by the CDC and Springboard to Active Schools focused on helping all physical activity champions support active classrooms in their state, district, school, and classroom.
Presenters: Jean Blaydes Moize, Action Based Learning; Kate Holmes, Springboard to Active Schools REGISTER: https://actionforhealthykids.zoom.us/webinar/register/WN__LLFZjDoRyeTrnZTGR5ZHQ

 

På måndag börjar Active Classroom Week i facebookgruppen Aktiva klassrum.

Vi hakar på ett amerikanskt initiativ som heter Active Classroom Week 9-13/12. Hur gör du för att dela med dig av dina bästa tips eller få del av tips, idéer och mycket annat? Du går med i facebookgruppen Aktiva klassrum. Det bygger helt och hållet på medlemmarna i gruppen. Ju fler som delar med sig desto större aktivitet, dvs kollegialt lärande.
Nytt, gammalt, små, stora, roliga, korta, egna, andras, hela koncept, aktivt lärande, studier, videos eller något annat som kan inspirera?

Aktiva barn lär sig bättre!
#ThisIsYourBrainOnMovement

Pulsstudien är publicerad i ”Forskning om undervisning och lärande”. Fysisk aktivitet förbättrar koncentration och arbetsminne på 13-åriga barn.

Äntligen!
Pulsstudien är publicerad i tidskriften Forskning om undervisning och lärande, och den sprids i Sydsvenskan, P4 Nyheter, Pedagogsajter och medier runt om i landet. Resultatet om intresserar och väcker tankar och fokus!

Uppdaterat inlägg med bl.a. studier som bekräftar Pulsstudiens resultat på barn och ungdomar, vetenskapligt stöd för sambandet mellan fysisk aktivitet och hjärnhälsa mm. Kontakt: arne.kastenbom@helsingborg.se eller arne.kastenbom@gmail.com.

Bakgrund innan Pulsstudien:

Pilotprojektet PULS+ startade 2014 eftersom ny forskning visade att fysisk aktivitet kan påverka de underliggande funktionerna till inlärning. PULS+ hypotes var att ta in ny forskning och undersöka ifall vi kunde se några skillnader utifrån våra förutsättningar och våra elever.
Matteläraren Ulf, utvecklingsavdelningen med Andreia Balan, Elevhälsans Gustaf Andersson och en analytiker involverades och vi utformade och genomförde pilotprojektet PULS+ 2015-2018, som var ett ämnesöverskridande pilotprojekt med fysisk pulshöjande aktivitet och matematik, problemlösning och koncentrationsförmågan. Läs resultatet här, som visade att eleverna upplevde ökad koncentration genom att ha minst 20 minuters pulsträning i 70-90 % av maxpuls före matematiken. Pulsarbetet kontrollerades både objektivt (pulsutrustning) och subjektivt (BORG-skalan). Koncentrationen mättes av enkäter utformade av utvecklingsavdelningen. Mätningarna genomfördes helt och hållet av en extern statistiker.

Pulsstudien i Helsingborgs Stads Skolor:
Efter 2 års ihärdigt arbete med duktiga elever på el- och energiprogrammet på Rönnowska skolan i Helsingborg, så bestämde sig Helsingborgs Stad, utvecklingsavdelningen och Andreia att göra en vetenskaplig studie tillsammans med Kristianstad Högskolas forskare. Dvs praktiknära forskning om pulsträning kopplat till matematik, arbetsminne och koncentration.

Jag ansvarade och utformade den fysiska aktiviteten dvs intensitet, duration, övningsval mm utifrån forskning och efter rådgivning med kända forskare i mitt nätverk. 

Jag och mina PULS+elever utformade flera pulsvideos, som vi kallade BrainPowerExercises, som användes av försöksgrupperna i åk 7.

Tidskiften ”Forskning om undervisning och lärande” har publicerat Pulsstudien:

"Sammanfattning:

Syftet med denna studie är att få en bättre förståelse för hur fysisk aktivitet kan användas i skolan för att skapa mer gynnsamma förutsättningar för elevernas lärande i matematik. I studien har det undersökts om det finns en effekt av fysisk aktivitet på lång sikt på elevernas koncentration, arbetsminne och kunskaper i matematik av ett återkommande kort pass med fysisk aktivitet. Studien genomfördes med 175 elever i årskurs 7 på fyra olika skolor. Ett inledande pass på sju minuter med pulshöjande övningar introducerades i fem av tio grupper i början på matematiklektionen. Resultaten visar en förbättring av elevernas koncentration och arbetsminne i interventionsgruppen i förhållande till kontrollgruppen. Elever med olika kön och prestationsnivå påverkas på samma sätt av den fysiska aktiviteten. Det finns inte heller någon skillnad i hur elever som kommer från olika skolkontext påverkas av den fysiska aktiviteten."
Läs hela studien. Förbättringarna är statistiskt signifikanta. Studien har kritiserats och godkänts av svenska ledande forskare inom området.

Studien är designad och genomförd av Andreia Balan och forskare på Kristianstad Högskola.
Jag har ansvarat för utformandet och genomförandet av den pulshöjande fysiska aktiviteten som ger effekt på selektiv uppmärksamhet och arbetsminne. Ett stort tack till forskarna, mina gamla elever på el- och energiprogrammet på Rönnowska skolan i Helsingborg, alla mattelärare som aktiverat sina elever på mattelektionerna och eleverna som svettats i Pulsstudien.

Forskning har tidigare inte haft inte bevis för vilken aktivitet, duration och intensitet barn ska arbeta i för att påverka de tankemässiga förmågorna. Här bidrar PULS+ och Pulsstudien med mer kunskap till skolor som vill använda fysisk aktivitet för att vässa inlärning och till forskare som vill fortsätta forska inom detta nya område.

Läs mer om studiens resultat på Pedagogsajten:
”Börjar du dina matematiklektioner med fysisk aktivitet? Att inleda matematiklektionen med sju minuters fysisk aktivitet har nämligen visat sig ha effekter på elevers koncentration och arbetsminne.
Genom att inleda varje matematiklektion med sju minuters fysisk aktivitet har man sett en visad effekt på hjärnan, närmare bestämt på koncentration och arbetsminne.
Detta har man sett i Pulsstudien. En studie som genomförts med 175 elever i årskurs 7 på fyra olika skolor i Helsingborgs stads skolor. Nu publiceras studien Effekter av fysisk aktivitet i matematikundervisningen i tidskriften Forskning om lärande och undervisning.”

Finns det vetenskapligt stöd som bekräftar Pulsstudien?
Professor Charles Hillman mfl, som ingår i vårt nätverk, publicerade en systematisk översikt i september 2019. Den visar att fysisk aktivitet förbättrar kognition (tankemässigts förmågor) inklusive koncentration (uppmärksamhet) och exekutiva funktioner. Den fysiska aktiviteten ska vara pulshöjande och effekterna sitter i en stund efteråt.

En helt ny brittisk systematisk översikt och metaanalys på 42 studier visar att fysiskt aktiva lektioner både förbättrar inlärning och gör barnen mer aktiva i skolan. Dr Harris säger att ”physically active lessons increase learning and activity in schools”. Den bekräftar att enkla pulshöjande rörelser stärker barnens tankemässiga förmågor.

Pulsstudien och många andra studier ger ökat stöd för att fysisk aktivitet stärker kognition. Pulsstudiens resultat är oerhört viktigt eftersom även kortare insatser ger effekt så att det inte bara blir en diskussion om fler 40-minuterspass på bekostnad av något annat.

Mer vetenskapligt stöd?

Det finns ett vetenskapligt stödmaterial om sambandet mellan fysisk aktivitet och hjärnhälsa, kognition och studieprestation hos barn och ungdomar, där jag tagit hjälp av professor Charles Hillman som publicerat flest vetenskapliga artiklar i ämnet i världen. Läs, begrunda, diskutera och bygg er verksamhet på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Vill du veta mer? Boka föreläsningar och utbildningar?
Kontakt: arne.kastenbom@helsingborg.se eller arne.kastenbom@gmail.com.

80% av ungdomarna rör på sig för lite enligt en ny stor rapport från WHO.

Bara en av fem ungdomar, alltså 20 procent, rör sig tillräckligt mycket enligt en ny rapport från Världshälsoorganisationen WHO. Det är en stor studie som gjorts i 146 länder, där 1,6 miljoner ungdomar fått svara på frågor om hur mycket de rör på sig.
Studien, som baseras på frågor till 1,6 miljoner skolungdomar mellan 11 och 17 år, visar att 80 procent rör sig för lite. Flickor rör på sig mindre än pojkar.
Nu krävs akuta åtgärder, säger forskarna.
PULS+ skrev redan för ett år sedan att Finland är det land som lyckats vända den negativa trenden. Följ PULS+ och få de senaste och intressantaste nyheterna.

Lyssna och läs inslag från Sveriges Radio här.

Svenska barn rör sig mindre - sämst i Norden (TV4 Nyheterna)

BBC skriver ”Global epidemic' of childhood inactivity”. Rapporten sprids verkligen Jorden runt.

Rör sig barn i Norden mer än barn i Mellan- och Sydeuropa?

En jämförelse mellan Finland, Belgien och Portugal visar att finska barn i åldern 6 till 10 år ligger före sina europeiska kamrater när det gäller fysisk aktivitet. Skillnader i motorisk förmåga ökar med åldern, oavsett betydande skillnader i barnfetma mellan länder.
Om du vill läsa mer så läs studien och om du har slipat på finska ett reportage på Jyväskylä universitet. 

Film om Fysisk aktivitet för hälsosamma hjärnfunktioner bland skolungdomar.

GIHs 4-åriga studie om fysisk aktivitet och hälsosamma hjärnfunktioner hos över tusen 13-åringar kommer att visa vilken väg vi kommer att ta inom svenska skolan. Om deras studie visar på positiva resultat så kommer även GIH att våga ta nya steg i utvecklandet av fysisk aktivitet. En studie har givetvis ingen avgörande betydelse men i den här stora studien blir extra intressant att följa. Se en film om studien här,

Din hjärnhälsa.

PULS+ satsning på hjärnhälsa börjar ge resultat på flera sätt. Objektiva vetenskapligt bevisade effekter, inspiration, konkreta aktiviteter och föreläsningar. I vår värld ska både vetenskap och verklighet gifta sig och ge mening och effekt. Skolor, organisationer och företag lyssnar på olika språkrör som gör komplex forskning förståelig och tillgänglig. Var kritiska mot WOW-forskning och Quick Fix. Om det låter för bra för att vara sant så är det oftast det. Bygg er verksamhet på rätt grund.

• Upptäck bra forskning.
• Följ med på en resa där du utforskar din hjärna.
• Använd din kunskap och förståelse för bättre hjärnhälsa och nå din fulla potential.

PULS+

Idag är det exakt 3 år sedan Hansen både föreläste och diskuterade Hjärnstark med oss och beslutsfattare i Helsingborg. Oj vad det har hänt mycket sen dess!

Primary school children do an HOUR less of exercise each day by the time they turn 11, study suggests.

Att tonåringar rör på sig för lite är allmänt känt, och trenden går allt längre ner i åldrarna. 11-åringar för på sig en timme mindre. Över 2000 barn deltog och de använde objektiva accelerometer för att mäta hur mycket de rörde på sig. Läs reportaget här.

Ny forskning om vår magiska hjärna.

Hjärnan är något av det mest komplexa vi känner till.
Med ny teknik har neurovetenskapen exploderat under 2000-talet och man läser om hjärnan i alla möjliga sammanhang. Som vanligt finns det skeptiker, alarmister, positiva och negativa. Inom all forskning är man kritisk och man utmanar ofta sanningar och provar om de håller. Det hör till även om man trampar folk på deras egon. Om det inte sker så skulle vi fortfarande tro att Jorden är platt och att det inte bildas nya hjärnceller och att den är oplastisk.

PULS+ vurmar för en bredare syn på och mer fysisk aktivitet för alla. Men alltid med vetenskapligt grund. PULS+ har ett holistiskt perspektiv med goda vanor för:

• hälsa i balans
• välmående
• hjärnhälsa
• prestation
• inlärning

Det släpps numera tusentals vetenskapliga artiklar om hjärnan varje år. Här är ett exempel på vår magiska hjärna. Jo, i detta sammanhang får man används ord som magisk!
Hjärnforskare har hittat nya vägar i hjärnans amygdala. Det är en ständig resa av upptäckter. I den här studien säger forskarna att upptäckten kan ”contribute to a better understanding of post-traumatic stress disorder, anxiety, depression and Alzheimer’s disease”.

Way to go! Häng med på resan och följ PULS+.
Önskar du boka kurs eller föreläsning? Kontakt: arne.kastenbom@gmail.com

Låt hjärnan dansa!

Hanna Poikonen är dansare och hjärnforskare, och lyckas även kombinera dessa två. Genom dansen kan vi utveckla bl.a. minnet och koncentrationen.

Se ett 10-minuters avsnitt där forskaren pratar om hur dans stärker hjärnan, arbetsminnet och den psykiska hälsan.

Active Classroom Week 9-13/12.

Trevligt med en Aktiva klassrum-vecka. Det måste vi också ha!

”Active Classrooms Week aims to shine a spotlight on teachers and schools who incorporate physical activity into classroom learning because research shows ACTIVE KIDS LEARN BETTER!”

Pulsstudien, vår vetenskapliga studie, visar att vår utformade fysiska aktivitet förbättrar koncentration och arbetsminne hos 13-åringar. Forskare letar efter vilken form av aktivitet som kan förbättra de tankemässiga förmågorna. Bygg er verksamhet på vetenskaplig grund och vässa hjärnan med fysisk aktivitet som ger bevisad effekt. Vill du veta mer? Kontakta PULS+.

”Fysisk aktivitet är det enda magiska piller som finns”.

”Vasaloppsstudien” som släpptes häromdagen har sina brister men är intressant att diskutera. Vasaloppsåkare har halverad risk att drabbas av depression, enligt Uppsalaforskarna.
I grunden ligger det vetenskapligt stöd för att fysisk aktivitet ger positiva effekter på den psykiska hälsan. Fysisk aktivitet är en av tre faktorer som kan förebygga depression, det gör oss stresståliga och det påverkar hjärnas funktioner som tex minne, IQ, koncentration mm.
Men du behöver definitivt inte åka ett helt Vasalopp för bättre psykisk hälsa och hjärnhälsa. Det kan räcka med kortare dagliga aktiviteter och en hälsosam livsstil.
Lyssna på SR och forskaren Karin Weman Josefsson som reder ut begreppen.

Hela studien hittar du här.

Lärarstiftelsen och Skolporten uppmärksammar Pulsstudien.

Pulsstudiens resultat intresserar många. Reportagen genererar ovanligt mycket klick och delningar. Roligt tycker vi.

Pulsträning är bra för barn och ungdomars hälsa.

Pulsträning är fantastiskt. En ny studie på barn och ungdomar mellan 9-18 år visar att ”Physical activity of at least moderate intensity but not sedentary time is independently associated with the metabolic syndrome”.
Metabolism syndromet innebär olika riskfaktorer för hjärt och kärlsjukdomar som tex ökat bukomfång, blodfetter, blodtryck, kolesterol och blodsocker. Fokusera utvecklingsarbetet på mer fysisk aktivitet i olika former. Och låt hjärtat vara med.Läs hela studien.

Pulsstudien sprids i flera medier!

Oj vilken uppmärksamhet!
My New Desk skriver också om Pulsstudien. 
Nationellt centrum för matematikutbildning skriver om Pulsstudien.

Studier har en tendens att hamna i dammiga bokhyllor men vår Pulsstudie har redan fått en stor spridning och det är positivt om den leder till mer fysisk aktivitet för våra barn och ungdomar.
Klistrar in några synpunkter från elever och lärare:
” Två av eleverna som deltog i studien är Alma Hajdarevic och Ema Subo. De tyckte att det var jobbigt i början men gav resultat.
- Det känns som att vi fick bättre arbetsro och lättare att koncentrera oss. Sju minuter var lagom lång tid, varken för kort eller för långt, säger Ema Subo.
Mattias Beyer som är elevernas mattelärare pekar också på en annan postiv faktor.
- När vi inledde lektionerna med detta kunde eleverna prata av sig under den fysiska aktiviteten så det blev mindre prat sen på lektionen, säger han.”

Läs vad Kristianstad Högskola skrev när studien startade.

Pulsstudien i HD/Sydsvenskan idag.

”Sju minuters fysisk träning gav Helsingborgselever bättre minne
Elever på fem olika skolor i Helsingborg fick börja mattelektionen med sju minuters träning. Resultatet efter några månader var tydligt. Koncentrationen och arbetsminnet blev bättre.”
Läs hela artikeln här.

Pulsstudien på Nyheterna idag.

Pulsstudiens resultat är så pass intressant och nytt att P4 Nyheterna berättade om den idag. Den har ett nyhetsvärde, eftersom det finns inte många bra studier på barn och ungdomar.
Prova någon av länkarna:

Nyheter P4 Malmöhus - Från P4 Malmöhus

https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1390098?programid=96 (1 minut in).

https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1390098?programid=96&start=60

NYTT SAMARBETE MED BARNHJÄRNFONDEN SKA STÄRKA FORSKNINGEN OM BARNHJÄRNAN.

Anmäl din skola till Skolloppet och stödj Barnhjärnfondens viktiga arbete. Att barn hjälper andra barn ger många ringar på vattnet. Så himla bra!

”För lite kunskap om barnhjärnan.
De insamlade medel som kommer från Skolloppet, kommer därmed vara starten för Barnhjärnfondens viktiga arbete om forskning om barnhjärnan.

- Vi är oerhört glada att ingå i detta samarbete med Barnhjärnfonden, där vi har möjlighet att kunna påverka och bidra till ett forskningsområde som ännu bara är i startgroparna. Allt fler barn och ungdomar mår psykiskt dåligt och det finns idag alldeles för lite kunskap kring barnhjärnan, säger Paul Chronqvist Svensson, Country Manager för Team Rynkeby – God Morgon Sverige och fortsätter;
- Att lyfta detta ämne i klassrummen och få skolelever att engagera sig i denna fråga, är för oss ett sätt att kunna bidra på flera plan – både genom insamlade medel, men också genom kunskap bland barn och ungdomar. Vi måste tillsammans arbeta för att bidra till minskat stigmat kring psykisk ohälsa och skapa ökad förståelse för att alla hjärnor är olika.
Stor ökning av psykisk ohälsa bland barn,
Socialstyrelsen rapporterade nyligen att den psykiska ohälsan har ökat kraftigt bland barn och unga mellan 10-17 år. Under en tidsperiod på tio år, har andelen inrapporterade fall ökat med över 100 procent.

- Barnhjärnan är väldigt sårbar. Idag vet vi för lite om barnhjärnan för att kunna ge rätt hjälp när något går fel. Det behövs mer forskning, och mer kunskap, därför är det här initiativet så oerhört viktigt, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.

Tusentals barn med hjärnrelaterade sjukdomar.
Varje år drabbas tusentals svenska barn av någon form av hjärnsjukdom eller hjärnskada, ibland så svåra att livet inte går att rädda. Ännu fler kämpar dagligen med de utmaningar som hjärnrelaterade funktionsnedsättningar medför.
- Det är fantastiskt roligt att Barnhjärnfonden får den här möjligheten att samarbeta med Team Rynkeby - God Morgon. Varje år drabbas tusentals svenska barn av någon form av hjärnsjukdom eller hjärnskada, ibland så illa att de mister livet. Dessutom lider allt fler unga av psykisk ohälsa, från depression och ätstörningar till självmordstankar. Det måste vi stoppa, säger Anna Hemlin. 


Ett steg i rätt riktning.
I andra europeiska länder, där Team Rynkeby är verksamma, har pengarna under flera år gått till fler organisationer än endast till barn med cancer. I Danmark går t.ex. alla insamlade medel genom Skolloppet gått till Børnelungefonden. 


- Det är ett steg i helt rätt riktning, då vi sett stort behov av att kunna hjälpa fler svårt sjuka barn, berättar Paul Chronqvist Svensson. Vi har under de senaste åren samlat in många miljoner till barn med cancer. Idag överlever 85 procent av dem som drabbas, men en tredjedel av de barn och ungdomar som överlever sin cancersjukdom lever med psykisk ohälsa som följd. Inget barn ska behöva må dåligt, och inget barn ska någonsin behöva känna att den enda utvägen är självmord. 



Var med i kampen och stöd den livsviktiga barnhjärnforskningen
Elever som deltar i Skolloppet kan välja att ingå i ett mikrosponsoravtal med familj, vänner och lokala företag, som uppmanas skänka ett mindre belopp per varv eller kilometer som den enskilda eleven springer i samband med Skolloppet. Pengarna betalas in till Team Rynkeby Fonden, som därefter donerar alla insamlade medel till Barnhjärnfonden och forskningen om barnhjärnan.
Under de fyra år som Team Rynkeby - God Morgon Skolloppet har arrangerats i Sverige, har skoleleverna totalt samlat in närmare 20 miljoner kronor till organisationer som hjälper svårt sjuka barn. 



Anmäl din skola.
Här kan du anmäla dig till Team Rynkeby - God Morgon Skolloppet 2020: 

https://www.team-rynkeby.se/skolloppet/anmal-din-skola.aspx”

Aktivt lärande förbättrar studieresultaten.

Elever tycker oftast att föreläsningar är bäst, men forskning menar på att de har fel.
En studie visar att studenter föredrar att tex lyssna på föreläsningar där de inte behöver anstränga sig så mycket, trots att de presterar bättre med aktivt lärande.
Vad är aktivt lärande?
Hur går det till?
Finns det vetenskapligt stöd?
På barn och ungdomar?

Med didaktiken och undervisningskvaliteten som grund bygger PULS+ broar till ny vetenskap för bättre inlärning och studieresultat. I skolan utvecklar man både kunskap och förmågor, men balansen kommer att förändras när samhället förändras. Skolan måste förutse vad samhället kräver idag och om 30 år.
Boka inspirerande föreläsningar för skolutveckling via arne.kastenbom@gmail.com.

Vetenskapligt stödmaterial om sambandet mellan fysisk aktivitet och hjärnhälsa, kognition, studieprestation och studieresultat hos barn och ungdomar.

Letar du efter vetenskapligt stöd för fysisk aktivitet och sambandet med barn och ungdomars hjärnhälsa? Då har du kommit till rätt plats.

Ta del av den samlade bilden, det vetenskapliga stödmaterialet om fysisk aktivitet helt kostnadsfritt. Finns det en sann bild? Sanningen är att den förändras och utvecklas. Vad ska man tro på?

Professor Charles Hillman USA, är en av de största experterna och han har varit ett stöd i arbetet och delat med sig av sin kunskap. Det är en trovärdig källa. Bättre är svår att hitta.

Professor Hillman har publicerat flest vetenskapliga artiklar i världen i ämnet. Han är ledamot av USAs nationella kommitté som släppte de nya amerikanska riktlinjerna om fysisk aktivitet 2018 och i september 2019 publicerade han en sammanfattning av de omedelbara effekterna på barns tankemässiga förmågor av rörelse.
Läs materialet i sin helhet, diskutera och bilda er en nyanserad helhetsbild.
De nya brittiska riktlinjerna om fysisk aktivitet kom i dagarna. Hänger din skola med i utvecklingen?Vad är sanning och vad är myt?

Forskare och media som tex Aktuellt, SvD, DN mfl har under året riktat kritik mot pulsträningens effekter och olika skolmodeller som saknar vetenskapligt stöd. Kritiken ska tas seriöst och är befogad, men som många andra gånger så väljer man att ta med vissa delar och utesluter andra.

Om ni behöver hjälp att reda ut evidensgrad, få del av mycket mer material från Charles Hillman, diskussioner med kollegor och skolledning, konkretisering, inspiration mm så kontaktar ni PULS+ via Arne.kastenbom@helsingborg.se.

Som ni märker så finns tex inte ordet inlärning med i materialet. Varför? Forskning skiljer på olika begrepp. Pulsträning och god kondition är inte samma sak. Det finns många olika former av minne. De tankemässiga förmågorna är inte samma saks om inlärning osv.

Fysisk aktivitet ger enormt många positiva effekter på hälsa, välmående och hjärnhälsa. Skolans verksamhet ska vila på en vetenskaplig grund och bygga broar till ny forskning inom tex neurovetenskap. Det florerar många myter och halvsanningar i olika forum.
Det vetenskapliga stödmaterialet publicerades idag på Pedagogsajten.familjenhelsingborg.se, som är en sida för kollegialt lärande. Syftet är att det ska delas, användas och diskuteras. Hör gärna av er med synpunkter och frågor.

Träning vässar betygen.

Forskning & Framsteg skriver om två studier som slår fast att regelbunden träning ger bättre studieresultat.

• En norsk studie visar att de som tränade mer också klarade fler tentor. De som inte tränat tidigare fick den största förbättringen. 
• Den andra studien är Bunkefloprojektet där framförallt pojkarna presterade bättre i skolan när de hade idrott och hälsa varje dag. Hela 13% bättre än kontrollgruppen och fler med gymnasiebehörighet.

”Forskarna betonar att daglig rörelse är bra för barn, och att mer idrott på schemat vore ett billigt sätt att förbättra skolresultaten”.

Läs reportaget här.

Sanning! Vilken sanning? Vems sanning? Vinnarens sanning?

Korrekt kommunikation av vetenskap och forskning är både viktigt och utmanande. Inom komplexa områden som tex hjärnan, kognition, inlärning, folkhälsa, livsstil och goda vanor finns det både fakta och ovisshet. Varför finns det så lite forskning inom vissa fält? Kan forskning på djur automatiskt gälla människor? Forskning på äldre gäller väl inte barn, eller?

Områden med lite forskning har dels problem med att skeptiker sår frön av osäkerhet, tex om rörelsesatsningar i skolan, och dels att en del drar för långtgående slutsatser av osäker forskning kanske för att profilera sig själv.

Vilken forskning är sann och bevisad? Poängen är att forskning ofta utmanar etablerade sanningar.
Enstaka studier kan vara bra, men det behövs en samlad bild. Ger metaanalyser och systematiska översikter en bättre bild? Vilken forskning är relevant för dig? Låter det ibland för bra att vara sant? Då är det oftast det.
Var kritisk, kolla källor, gå igenom studiens design, metod, resultat och analys. Ta upp forskning som visar på motsatta resultat.
Många är färgade och partiska för egen vinnings skull eller för att det helt enkelt stärker din subjektiva uppfattning. Ifrågasätt, var kritisk och ta hjälp av forskare inom aktuellt område. Det är viktigare än du tror.

Era satsningar ska vara hållbara, meningsfulla och trovärdiga. Brist på proportionalitet skapar myter och skadar mer än det gör nytta.

Finns det ett vetenskapligt stöd för fysisk aktivitet kopplat till barn och ungdomars hjärnhälsa? Absolut. Det hittar du här. Läs, fundera, ifrågasätt, skicka dina mest kritiska frågor till PULS+, utveckla och kom så nära sanningen som det bara är möjligt. Det ger många vinnare.

Tankeväckande. Inside Bill's Brain: Decoding Bill Gates.

Visst lite off topic, men ändå intressant. Programmet om Bill Gates arbete och hjärna är tänkvärt. Det är intressant att se hur en av vår tids stora tänker. Koden till min hjärna går på Netflix.
Några citat:
”Jag har sett honom tänka som allra bäst när han går”
”Om han jobbar på nåt vankar han av och an. Det organiserar hans hjärna.”
”Varför åkte han på tänkarveckor? Han tog sig tid att stanna upp. Sen kunde han skriva och leda på det sättet han ville leda.”

Boken The Brain låg framme på hans bord. ”This entertaining tour of the brain answers such fundamental questions as, What is the purpose of the brain? What is an emotion? What is a memory? How does food affect how you feel? Dr. Wenk has skillfully blended the highest scholarly standards with illuminating insights, gentle humor, and welcome simplicity.”

Ny serie: Bill Gates - Koden till min hjärna.

Hjärnan är het. Netflix har en serie med Bill Gates och det är intressant att han är mån om sin hjärnhälsa. Det är i det närmaste ett måste om det ska vara hållbart.

Dessutom går ytterligare ett avsnitt om ”Din hjärna” på SVT ikväll, som handlar om vår sociala värld, kommunikation och samarbete.

PULS+ öppnar ögonen för sömnens betydelse.

En ny studie visar att sömnbrist stänger produktion av essentiella hjärnproteiner. Det uppstår ett underskott i molekyler som behövs för neuroner att kommunicera effektivt. Sömn eller brist på sömn är det alla andra goda vanor för hjärnan bygger på. PULS+ öppnar ögonen för sömn och siar om att det blir nästa heta trend. Häng med på resan du med.
”Hjärta - hjärna - neurovetenskap”.

Synaps från frontalloben hos en mus. Foto från studien. Läs hela!

”Sitt mindre. Rör dig mer och oftare.” All rörelse räknas!

NY FORSKNING.
Första studie som undersöker samband mellan objektivt mätt fysisk aktivitet och dödlighet. Den totala mängden fysisk aktivitet och lågintensiv aktivitet minskar risken för dödlighet hos äldre (60+).
”Sitt mindre. Rör dig mer och oftare.”


CONCLUSION
Accelerometry‐based PA was associated with a lower risk of mortality among Brazilian older adults. Older individuals should practice any type of PA. Studien.

Digitala spel är bättre än mindfulness-appar mot stress enligt ny studie.

Digitala spel kan fungera avslappnande för vissa och motverka stress. PULS+ testade appen ”Block! Hexa Puzzle”. Reklamen känns störande och stirrandet in i skärmen anstränger ögonen, men man kopplar definitivt bort alla andra krav och måsten efter en stressig arbetsdag. Det kan vara ett komplement, men ersätter givetvis inte rörelse mm.
Intressant i tider då skärmtid och mobiler ratas. PULS+ efterlyser en mer nyanserad debatt.

Study co-author Professor Anna Cox (UCL Interaction Centre) said: "Far from feeling guilty about being absorbed by their phone, people who play such games after a stressful day at work should know they are likely to be gaining a real benefit."

Lead author Dr Emily Collins, of the University of Bath, who started the research while at UCL, said: "To protect our long-term health and well-being, we need to be able to unwind and recuperate after work. Our study suggests playing digital games can be an effective way to do this."

Is sitting the new smoking? No.

Sprid inte myter och ovetenskap. Sittning is not the new smoking! Läs mer här.

Policyer om fysisk aktivitet och utomhusvistelse kan främja förskolebarns fysiska aktivitet.

Jag skrev häromdagen om ”Gympa på schemat ska få Stockholms förskolebarn att röra sig mer”, och här kommer på begäran själva studien.
Slutsatsen är att policyer för fysisk aktivitet och främjandet av tid utomhus är viktiga faktorer att beakta för att öka förskolebarns fysiska aktivitet. Snittålder på barnen var 4,7 år. Även andra faktorer som förskolegårdens storlek kan ha betydelse.
Både svensk och internationell forskning visar att en stor del av barnen inte når de rekommenderade nivåerna dvs 60 minuter medel- och intensiv fysisk aktivitet/dag. Tyvärr en trend som letat sig ner till våra små pojkar och flickor. Forskarna på Karolinska Institutet skriver vidare att ”Fysisk aktivitet hos barn i förskoleåldern är kopplat dels till minskad risk för att utveckla kroniska sjukdomar, dels till förbättrad mental och kognitiv hälsa”.

Hjärnan och fysisk aktivitet på SVT på bästa sändningstid ikväll.

Missa inte kvällens avsnitt av ”Din hjärna” ikväll kl 20. Dagens avsnitt handlar om att fysisk aktivitet  kan skapa fler hjärnceller och göra dig mer kreativ. Anders Hansen träffar bl.a. Fred Gage! Intressant. Gages forskning är kanske det som startade tankarna om PULS+.

Få bra studier av effekterna av rörelse i klassrummet.

Den här systematiska översikten om effekterna av fysisk aktivitet i klassrummet och inlärning under fysisk aktivitet är en av de bästa översikterna under 2018 enligt BMJ Open Sport & Exercise Medicine. De har undersökt effekterna på barns klassrumsbaserad fysiska aktivitet, kognition, akademisk prestation och arbetsro. Eftersom det här är ett relativt nytt och outforskat område (bara 10 studier) så finns det få bra studier och de kan inte dra några större slutsatser mer än att det stärker förmågan att hålls fokus på uppgiften dvs time on task, och att den fysiska aktiviteten ökar.

Var trovärdig och bygg er skola på vetenskaplig grund. Det tjänar alla på. Även barnen.
Vår egen vetenskapliga studie, Pulsstudien på elever i årskurs 7, kommer att publiceras om några veckor och bidrar med hur 7 minuters pulshöjande aktivitet påverkar elevernas koncentration (selektiva uppmärksamhet) och arbetsminne.

Översikten heter Systematic review of acute physically active learning and classroom movement breaks on children’s physical activity, cognition, academic performance and classroom behaviour.

Conclusion: Low-to-medium quality designs predominate in investigations of the acute impacts of CMB and PAL on PA, cognition, academic performance and classroom behaviour. Variable quality in experimental designs, outcome measures and intervention characteristics impact outcomes making conclusions problematic.

”There was no support for enhanced cognition or academic performance due to limited repeated studies.”
CMB and PAL increased PA and enhanced time on task. To improve confidence in study outcomes, future investigations should combine examples of good practice observed in current studies.

Fysisk aktivitet minskar risken för Alzheimers, enligt ny studie.

Highlights

• •
  More current and earlier-life LTPA were associated with reduced risk of Alzheimer's disease (AD).
• •
  Increasing or maintaining high LTPA throughout life was protective against AD.
• •
  Avoiding being physically inactive throughout life was beneficial for prevention of AD.
• •
  There was a health benefit in AD prevention by performing light and moderate LTPAs.

Som vanligt rekommenderar jag att du läser hela studien.

Gympa på schemat ska få Stockholms förskolebarn att röra sig mer.

Gymnastik på schemat med betoning att få upp pulsen. De säger ”att det är pulshöjande är det som är viktigt. Förskolorna får själva fundera ut hur det ska fungera i deras miljö”.
Intressant. Trots att PULS+ värnar om god kondition och pulshöjande fysisk aktivitet, så säger vi att motorisk träning och rörelseglädje är viktigast för förskolebarn!!

Karolinska institutet, med bla Daniel Berglind PhD, mätte hur mycket barn på en förskola på Södermalm rörde sig blev svaret alldeles för lite. Då lyssnar politikerna. PULS+ och andra pionjärer har kämpat mot alla skeptiker och ”väderkvarnar” under väldigt lång tid och det behövs fler forskare som visar framfötterna om vi ska se konkreta förändringar och hälsofrämjande skolutveckling. Ensam är inte stark utan det krävs många goda krafter.

PULS+ tar det som en bekräftelse på att vi är på rätt väg och att ihärdigt arbete ger resultat till slut.

Länk till reportaget.

Hur mår svenska skolbarn 2018?

Några positiva trender som bättre matvanor. Håller du med om det?

Men de flesta skolbarn rör på sig före lite.

Siffror från de 30 senaste åren och jämförelser med andra länder ger trovärdighet.

Det är dags att ta lek på allvar!

Det är dags för aktivitet nu.

Stor försämring av svenskars kondition!

Efter träningen igår diskuterade vi försämringen av ungas fysiska status och den unika studien av kondition från 1995-2017 tål att publiceras igen, eftersom det gäller både ung och gammal!

Studien visade att hälften av 350 000 undersökta svenskar har så dålig kondition att sjukdomsrisken är kraftigt ökad. Det unika med den här studien är att den inkluderar både män och kvinnor mellan 18-74 år. ”En god maximal syreupptagningsförmåga (kondition) är en av de enskilt starkaste faktorerna för minskad sjukdomsrisk, god hälsa och långt liv, och bestäms framförallt av regelbunden fysisk aktivitet av tillräcklig intensitet”.

Det saknas en nationell strategi för att arbeta med det här praktiskt. Varför? Dags för handling och aktivitet nu!

Decline in cardiorespiratory fitness in the Swedish working force between 1995 and 2017

Elin Ekblom‐Bak

Örjan Ekblom

Gunnar Andersson mfl.

First published: 23 October 2018

Fysisk aktivitet stärker hjärnans vita substans hos barn. Se videon.

Anders Hansen delar att ”Fysisk aktivitet stärker hjärnans vita substans hos barn. Sammanställning av nio studier i den barnmedicinska tidskriften Pediatrics - i länken finns ett kort videoklipp av författarna som är värt att se!” PULS+ har nyligen uppmärksammat två nya studier (en finsk och en tysk) på samma tema. Charles Hillman som bidragit i arbetet med ett vetenskapligt stödmaterial för barn och ungdomar har varit med i översikten. Det ger trovärdighet åt vårt arbete.
The Impact of Physical Activity on Brain Structure and Function in Youth: A Systematic Review.
There is evidence from randomized controlled trials that participation in physical activity may modify white matter integrity and activation of regions key to cognitive

Se filmen här.

 

Allt om aktiva klassrum.

Allt om aktiva klassrum innehåller:

1. Integrera fysisk aktivitet i klassrum i skolor.
2. En guide för att lägga strategier i praktiken.
3. Pulsstudien - vi är troligtvis de enda i Sverige som gjort en vetenskaplig studie om fysisk aktivitet i klassrummet. Vilka effekter ger det på koncentrationsförmågan, arbetsminne och inlärning?
4. Sanningar och myter. Det florerar många halvsanningar. När din verksamhet kritiseras så ska vila på vetenskaplig grund.
5. Arbetsro.
6. En framgångsrik modell.
7. Hjärnsmart skola.

Boka en föreläsning via Arne.kastenbom@gmail.com
Föreläsningar för alla.

Upprop för Waking Rest! (och psykisk hälsa)

Sömn, fysisk aktivitet och kost påverkar hälsa (och hjärna väldigt mycket).

Christian Benedict är en hjärnforskare och bloggen uppmärksammade bland annat hans bok ”Sömn, sömn, sömn”. Han skriver idag om ett upprop för waking rest. Vad är det?
Waking Rest = "a period of quiet, reflective thought that allows the brain time to consider and process whatever arises spontaneously. Waking rest can last from 5 to 20 minutes once or multiple times per day”. It should take place in an area where the participant feels safe, comfortable, and can remain uninterrupted by outside influences. Läs mer i Sleep Research Society.

Waking rest kopplas till sömn och psykisk hälsa. I våra tider är det många som drabbas av sömnsvårigheter. 2 av 3 ungdomar i USA sover för lite vilket i värsta fall leder till psykisk ohälsa och depression. Långvarig stress och dåliga vanor kräver att det finns tid för återhämtning, reflektion och Waking Rest. Det är viktigt att dagdrömma och låta tankarna vandra, men det förutsätter att tankarna och det ”inte samtalet” i grunden är positivt. I neurovetenskapen pratar man ofta om default mode network vilket bloggen skrivit om tidigare.

Forskarna har ett antagande att Waking Rest har lika stor betydelse som fysisk aktivitet, sömn och kost för vår hälsa. Hur som helst ett spännande ämne.

Personligen hittar jag reflektionstid under träning, långa fisketurer och när jag njuter av bastu och ett dopp i havet. Mindfulness och yoga kan fungera överallt såvida du inte blir avbruten. Vandringar och att vara ute i naturen är ett sista tips från PULS+.

Högintensiv pulsträning har samband med metabol hälsa hos barn.

Fysisk aktivitet är en hörnsten för att främja god metabol hälsa (ämnesomsättning) hos barn, men man är inte säker på vilken intensitet (inklusive stillasittande) som är viktigast.

En studie på 841 st 10-åringar visade att högintensiv fysisk aktivitet har störst samband med metabol hälsa.
Det finns många anledningar att röra på sig så pulsen går upp. Pulsträning ger en bredd av hälsoeffekter. Alla kan vinna något.
Studien hittar du här.

Ny studie om ståbord i skolan.

Det finns inte många bra studier om ståbord i klassrummet så ge inte enskilda studier för stor betydelse. Den här studien på barn visar att barnen stod upp mer när det finns ståbord, men att det inte ledde till mer fysisk aktivitet under året.

Läs mer: Standing Desks in a Grade 4 Classroom over the Full School Year.”

SVTs serie ”Din hjärna” fortsätter med skärmtid och fysisk aktivitet.

Hjärnan är ett aktuellt och hett ämne. Idag tar Anders Hansen upp hur hjärnan fungerar och inte fungerar när en utsätts för multitasking och hackas av skärmar. Hjärnan har luckor i ”säkerhetssystemet” och det känner utvecklare av ny teknik till. Facebooks AI påstås kunna förutspå vad du kommer göra. Beroendeframkallande algoritmer.
Det gäller helt enkelt att använda skärmar smartare. I skolan. På fritiden. I hemmet.

PULS+ brinner för frågor som handlar om hjärnan. I nästa avsnitt kommer äntligen sambandet mellan fysisk aktivitet och hjärnan. Ingen mindre än Fred Gage deltar. Han är av våra skarpaste hjärnforskare och i väntan på det avsnittet så kan du läsa vad PULS+ skrev om honom 2016 här. Vad gör han för att optimera sin hjärna varje dag?.

Fysisk inaktivitet är ett massivt globalt problem!

Älska ditt hjärta och låt det pulsera! Lite rörelse är bättre än ingen. Medan forskarna gör det dom är bra på så vinner alla något av allsidig regelbunden rörelse och träning.

Ny podcast med Anders Hansen.

Om man inte får nog av Anders Hansen på SVT så kan man lyssna på en ny podcast som Fri tanke genomfört med honom.
”Anders Hansen: Din hjärna och den moderna världen
Hur hanterar våra hjärnor den moderna världen? Vad gör stress, teknologi och det moderna samhället med oss? Läkaren, psykiatrikern och författaren Anders Hansen är just nu aktuell med sin nya TV-serie Din Hjärnapå SVT där han undersöker dessa frågor. I detta avsnitt av podden berättar Hansen bland annat om varför han är så fascinerad av hjärnor, till hur han förhåller sig gentemot teknikalarmism, samt om hans arbete som psykiatriker och vad det är för diagnoser som han stöter på i sitt arbete idag”. (Länk)

”This is how minds are made”

Intervallbilder av neuroner (nervceller) som växer och skapar förbindelser med varandra. This is how minds are made.

Vetenskapen bakom mer rörelse i skolan.

Det är inte lätt att hänga med i den nya vetenskapen och forskningen kring sambandet mellan fysisk aktivitet och hjärnan. Puls+ har tagit fram ett stöd för alla som arbetar med barn och ungdomar. Nedan ser du pionjären Dr Ratey visa en bild på professor Hillmans forskning på hur fysisk aktivitet påverkar barns hjärnor.
PULS+ har haft kontakt med professor Hillman i många år och han har bidragit till det vetenskapliga stödmaterialet som du hittar här.

I hjärnans tjänst.

”Jag tror mycket på rörelse och tänker klarare när jag är utomhus och har himlen ovanför huvudet” (Psykologen och lektor på Lunds universitet).
Läs gärna del 2 av serien ”I hjärnans tjänst” i Sydsvenskan/HD.

Ny forskning: Critical role of brain circuits in improving learning and memory revealed.

Intressant studie om nya upptäckter i hippocampus, viktigt för minne rumsuppfattning. 

Summary: A newly identified neural network in the hippocampal formation plays a critical role in memory and object-location learning. The findings are highly relevant to learning and memory disorders, including Alzheimer’s disease.

Stress enligt professor Robert Sapolsky.

Den internationellt erkänd professor Sapolsky uttalade sig i SVT om långvarig stress och nämnde bla att nervcellerna i frontalloben får färre kopplingar mellan sig, frontalloberna blir tunnare och att vi under perioder av negativ stress tar jättedåliga beslut som verkar vara bra just då. Man handlar impulsivt och känslomässigt.
Kronisk stress försämrar frontallobens funktion där de mest avancerade tankemässiga förmågorna sitter som logiskt tänkande, koncentration, arbetsminne, problemlösning, impulskontroll, exekutiva funktioner mm. Lär dig om HPA-axeln, kortisol amygdala mm.
Försök ta kontroll över stressen. Ha ett positivare förhållningssätt till stress. Återhämta dig. Fysisk aktivitet stärker bromsstrukturer i hjärnan och utgör en krockkudde mot stress.

It takes a village to promote physical activity and a health lifestyle!

Ensam är inte stark. Det krävs mer. Det krävs att hela samhället engagerar sig för att främja rörelse, fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil. Även om individen och en bra skola inser fördelarna så påverkas beteendet av andra faktorer i hemmet och samhället. Är det ens möjligt?
En studie i USA säger att ”School providing strategies for parent engagement around student physical activity and nutrition may increase parent engagement overall and improve adolescent and school-related outcomes.”
Jag har själv föreläst för föräldragrupper som arbetar för bättre kontakt mellan hem och skola. Intresset för hälsosamma och aktiva barn finns hos alla.

Studien heter ”It Takes a Village: Promoting Parent and Family Education on Healthy Lifestyles for Minnesota Secondary Students.”

”Din hjärna” med Anders Hansen startar kl 20:00 ikväll.

Första avsnittet av serien ”Din hjärna” handlar om stress. Anders Hansen har rest runt i världen och träffat några av världens främsta forskare inom olika områden. Det är ingen avancerad gissning att fysisk aktivitet kommer att nämnas flera gånger under den här serien.

En hjärnkirurg uttalade sig så här i dagens tidning: ”Jag vill gärna ta hand om den hjärna jag har. Jag tränar genom att springa eftersom jag tycker det är skönt att springa av mig. Och så försöker jag sova tillräckligt så att jag mår bra. Det är ungefär så jag gör”,
En talande beskrivning.

Anders Hansen besökte oss redan för ett par år sedan. Föreläsningen nedan är indelad efter olika kapitel. Om du vill titta på vad han sa om stress då så spolar du fram till 25:43.
Enjoy.

Kan styrketräning stärka kognition?

En ny metaanalys på 24 studier visar att styrketräning kan stärks kognition hos äldre. Den forskning som finns spretar och det behövs mer studier. Men det finns många fördelar att variera träningen och det kanske ger fler effekter än många tror. PULS+ har skrivit om styrketräningen och motorikens betydelse många gånger tidigare.

Läs studien här.

BMJ: Det finns en mirakelkur för hälsa, helt utan biverkningar.

BMJ, en internationellt högt ansedd medicinsk tidskrift, skriver om att det finns en mirakelkur för hälsan som i princip är helt utan biverkningar. De menar att bevisen bara blir starkare och bekräftade. 
Receptet är att all rörelse räknas.
Det är viktigare än många tror.
Rörelse är något av det naturligaste vi kan göra, men för många har det blivit onaturligt. Studierna gäller för vuxna.
Men poängen är att forma en ny aktivare och hälsosam generation.
Nu.
Stå upp för våra barn!!
Hälsoarbetet i svenska skolor är undermåligt om inte katastrofalt dåligt, vilken PULS+ visat otaliga gånger med statistik och rapporter.

”People who are more active live longer and have lower rates of cardiovascular disease, cancer, and depression. Physical activity is safe and beneficial for almost everyone, they say. People should “start slow and build up” to avoid injury, and those with chronic illness may benefit from a tailored exercise prescription.”

”Whether walking or cycling to work, having stand-up meetings and ward rounds, or just getting up from your desk between consultations, physical activity is the miracle cure.”

Artikel i BMJ hittar du här.