Antalet barn med fetma värre än man trott.

En ny skotsk rapport har skapat uppmärksam runt om i världen. Antalet feta barn är betydligt fler än man trott. Det beror bland annat på BMI inte är en korrekt mätmetod.

”The AHKGA report found modern lifestyles, including time spent in front of a screen and tasks becoming increasingly automated, had contributed to the global obesity problem.Dr Mark Tremblay, president of the AHKGA and senior scientist at the CHEO Research Institute in Ottawa, said: "We all have a collective responsibility to address these cultural and social norms - particularly screen time - because inactive children are at risk for adverse physical, mental, social and cognitive health problems. "This generation will face a range of challenges, including the impacts of climate change, increasing globalisation, and the consequences of rapid technological change. "They will need to be purposely physically active in order to grow into healthy, resilient adults who can survive and thrive in a changing world."
Läs BBC-artikeln här.

Ny finsk studie visar att digitaliseringen av skolan försämrar inlärning.

Det satsas stora summor på att digitalisera undervisningen. I Finland visar en ny studie att det hindrar inlärning. Mobiler, skärmar och datorer innebär fler distraktioner. Pojkar och barn med sämre socioekonomisk bakgrund klarar sig sämre. Kollar du på mobilen 70 och rör du skärmen 2600 gånger/dag? Är det mycket? Hur påverkar det barn hjärnor?
Läs mer här.

Framtidens klassrum.

Skapa framtidens klassrum, som stärker inlärning genom att:

- vara aktiva och interaktiva

- pedagogerna använder ett språk som gynnar inlärning och social utveckling

- stärka elevernas engagemang med meningsfulla val

- starta varje lektion/skoldag med positivt tänkande

- ha höga förväntningar på eleven, och som de lär sig hantera

- ha rutiner för att eleven ska ta egna beslut

- stärka känslan av mål och mening

- lära eleverna förmågor som är viktiga på 2000-talet som tex problemlösning, kritiskt tänkande, samarbete, kommunikation, kreativitet och innovation.

Att bryta stillasittandet är enkelt. Men många pedagoger och skolledare är ovana att eleverna rör på sig i klassrummet och i många fall kan rörelse få motsatt effekt eftersom ljud och aktivitet stör de elever som arbetar i det "öppna kontorslandskapet".
Att skapa ett hjärnvänligt kreativt klassrum med arbetsro innebär att man har få distraktioner och att man ger eleven möjligthet att stänga ute de som finns. Arbeta strukturellt med hela klassrummet för att stärka inlärning.
Ett klassrum ska vara rörligt, men inte rörigt!
Att bygga in rörelse och hälsa under hela skoldagen och i klassrummet är självklart i framtidens klassrum. Aktiva klassrum 2.0?
Nyckelord: Inlärning. Träna din hjärna. Aktiva klassrum. Omväxling. Interaktion. Social kompetens. Engagemang. Positiva känslor. Förväntningar. Individuell utveckling. Ta egna beslut. Samarbete. Kreativitet. Meningsfullhet. Arbetsro. Koncentration. Repetition. Må bra.
Det finns olika metoder och modeller som skolor arbetar med i Sverige och USA.

Let’s get physical Implementing kinesthetic classrooms can enhance learning and boost enrollment.

Några citat...

Colorado Mesa University would see scores go up with the introduction of kinesthetic classrooms. Active bodies and active brains go hand-in-hand.
The small movements keep the brain awake without creating distractions to the learners or disrupting lecture. The alert mind then processes and stores information more efficiently than an inactive body.
Let’s start moving to learn.

Läs hela reportaget här.

Cycling and walking for individual and population health benefits.

Public Health England 2018.
Regular physical activity benefits long-term health, including mental health, and helps to prevent over 20 common health conditions.
Over 4 in 10 women (42%) and 1 in 3 men (34%) in England are not active enough for good health.
This review found that walking and cycling benefit health in a number of ways:
 people who walk or cycle have improved metabolic health and a reduced risk of premature mortality
 walking and cycling reduce the risk factors for a number of diseases, including cardiovascular disease, respiratory disease, some cancers, and Type II diabetes
 walking and cycling also have positive effects on mental health and general wellbeing. The mental health and neurological benefits include reduced risk of dementia, improved sleep quality, and a greater sense of wellbeing

 in environmental terms, health benefits accrue for the general population from a reduction in pollution due to car use and a decrease in road congestion

 the evidence is that the health benefits of walking and cycling outweigh any potential health risks and harms – for example from injury or pollution.

Läs hela översikten här.

Klassrummets och skoldagens evolution.

Det är enkelt och logiskt. Se en trevlig finsk video som alla fattar. På slutet ändras den stillasittande (vissnande) evolutionen till skoldagens evolution. Tydligt, enkelt och gäller alla som sitter för mycket och för länge. Ung som gammal.
Anpassa efter din skola, dina elever och ditt klassrum för ökad arbetsro, koncentration, aktivt deltagande, glädje och inlärning.
Det är enkelt, billigt och meningsfullt. Önskar du konkret stöd så kontaktar du PULS+.

Stavangerprojektet visar starka samband mellan motorik, matematik, språk och social kompetens.

Nov 2018. Stavangerprojektet visar att det finns starka samband mellan matematik, språk, social kompetens och motorik hos barn. De följde över 1000 barn från att de var 2 år till årskurs 5.
Barn med goda språkliga färdigheter har bättre social kompetens och deltar mer aktivt i lek, än de med svaga språkliga färdigheter.
Gruppen med svaga motoriska färdigheter har svaga matematiska färdigheter, medan gruppen med god motorik har goda matematiska färdigheter.
Flickorna presterar bättre än pojkarna.
Dessutom har de studerat tvåspråkighet och dess betydelse. Projektet har gett mer kunskap om barns tidiga utveckling.
Insatserna ska sättas in tidigt så att fler barn får hjälp. Helst innan tre års ålder.
Det finns anledning att fokusera på systematiska observationer, överlämningssamtal mellan förskola och skola, ha rutiner för att arbetet genomförs praktiskt även om personal byts ut och att personalen utbildas. Forskarna föreslår ett årshjul med fokusområden.
I Stavanger har man även ett tvärfackligt team bestående av förskolepersonal, fysioterapeuter, specialpedagoger, elevhälsa. PPT (Pedagogisk Psykologisk Tjeneste) mfl.
Det diskuteras även om barnens lek och lekplats ska vara "fri" eller om den ska styras på olika sätt. Intressant diskussion, eller hur?
NRK sände ett inslag om projektet häromdagen där motorik kopplas till matte. Se inslaget här.

Läs gärna mer:
Ingegerd Ericssons inlägg om konsensuskonferansen om aktuell forskning i Idrottsforum här.
MUGIs observationsschema här.
Som student GIH använde vi Britta Holles bok redan på 80-talet ("Normala och utvecklingshämmade barns motoriska utveckling : Praktisk vägledning med utvecklingsschema och övningsexempel"). Värd att läsa än idag.
Lyssna gärna på en bra podcast med Jesper Fritz och Bunkefloprojektet.

Ett par tankeväckande citat från en hjärnforskare:
"- 80 procent af børns sproglige udvikling bygger på kroppen. Børn lærer simpelthen ved at sanse og bruge kroppen. Fx kender børn ordet ”æble”, fordi de har haft et æble i hånden, lugtet til det og smagt på det. Og når vi ser på de erfaringer, som hjernen bygger op, så skal børnene aktivt gribe æblet med hænderne, før de begynder at sætte ord på oplevelsen, siger Kjeld Fredens."
"Bevægelse og aktivering af børns sanser er altså vigtigt for, at børn kan lære og udvikle sig sprogligt. Børns sprog udvikles nemlig gennem deres motoriske udforskning af verden. Og forskningen viser, at kroppen følger med i sproget hele livet, siger Kjeld Fredens: Scanninger af hjernen viser, at når man som voksen taler med andre, er de motoriske områder i hjernen aktiveret. Der er så tæt sammenhæng mellem krop og sprog, at man ikke kan adskille det."

Finska regeringens spetsprojekt heter ”Skolan i rörelse”.

Finska regeringens mål är att programmet ”skolan i rörelse” ska utvidgas till ett riksomfattande program som angår alla barn och unga i grundskoleåldern. Syftet är att eleverna ska må bra, skoldagarna ska vara aktivare och trivsammare, eleverna ska vara delaktiga, det ska främja inlärning och eleverna ska vara mer fysiskt aktiva och minska stillasittandet. Varje skola utgår från sina förutsättningar och man uppmuntrar att eleverna tar sig till och från skolan med egen muskelstyrka. Skolorna får konkret stöd med utbildningspaket, övningar mm.
Bra jobbat Finland! Hyvää Suomi!

Barn med aktiva pauser presterar bättre än de som har pauser utan rörelse, enligt en ny studie.

En studie från 2018 med 460 elever i årskurs 3-5 på fyra olika skolor undersökte om eleverna presterade bättre och var mer aktiva ifall de hade pauser med enbart fysisk aktivitet (ca 10 minuter/dag) eller om de hade sk akademiska pauser. Det visade sig att de elever som hade rörelsepauser presterade aningen bättre. Resultatet förvånar nog en del.
Dessutom vinner alla något på att röra på sig varje dag. Både ung som gammal.

Svenska barn får underkänt i internationell hälsorapport.

"Active Healthy Kids Global Alliance är ett globalt nätverk som samlar över 50 länder för att sammanställa barns fysiska aktivitet. Varje land rankas utifrån tio kriterier bl.a. fysisk aktivitet, stillasittande, skola, offentliga initiativ och hur samhället och den offentliga miljön är utformad för att underlätta rörelse. Varje område ges betyg A till F.

I årets rapport får svenska barn och ungdomar underkänt. D+ i fysisk aktivitet och C+ i stillasittandet. De låga betyg som uppmättes 2016 är i stort sett oförändrade. Trots goda yttre förutsättningar rör sig svenska barn för lite.

En stor andel når inte upp till WHO:s rekommendation, 60 minuters fysisk aktivitet om dagen, framför allt gäller det flickor. Både pojkar och flickor spenderar även mycket tid framför skärmar. Positivt är att 75% av barn och ungdomar deltar i någon form av organiserad fysisk aktivitet."

Läs mer på en frisk generation.

Regular Exercise May Keep Your Body 30 Years ‘Younger’

Regelbunden träning kan hålla din kropp 30 år "yngre". Det finns all anledning att fortsätta träna hela livet. New York Times artikel, från 21/11 2018, bygger på en ny studie där man jämfört olika grupper och kommit till att 70-åringarnas muskler är jämförbara med friska 25-åringars!
"Instead, the muscles of the older exercisers resembled those of the young people, with as many capillaries and enzymes as theirs, and far more than in the muscles of the sedentary elderly. The active elderly group did have lower aerobic capacities than the young people, but their capacities were about 40 percent higher than those of their inactive peers. In fact, when the researchers compared the active older people’s aerobic capacities to those of established data about “normal” capacities at different ages, they calculated that the aged, active group had the cardiovascular health of people 30 years younger than themselves."

Parkskolan i Teckomatorp uppmäksammas av SR och media.

Samtliga Svalövs skolor deltar i ett treårigt hälsoprojekt som sker i samarbete med idrottsvetenskapliga institutionen vid Linnéuniversitetet. Anders Hansens bok Hjärnstark ligger som grund i projektet.
En skola som sticker ut är Parkskolan i Teckomatorp. De har utvecklat sitt pulsprojekt på ett trevligt sätt. Skånska dagbladet skriver att "Det gäller att hålla flåset uppe – både för gammal som ung. Därför har Parkskolan i Teckomatorp inlett ett samarbete med äldreboendet Ängslyckan och målet är att alla ska må bra och röra ännu mer på sig."
Sveriges Radio besökte skolan och gjorde inslaget "Eleverna tränar med äldre".
Alla kan vinna något av att röra på sig tillsammans och det här är ett bra exempel för andra kommuner och skolor att ta efter för att arbeta långsiktigt och hållbart med fysisk aktivitet och hälsa.
På Parkskolan arbetar de även med pulspass på morgonen, brain breaks flera gånger under dagen, aktiva och flexibla klassrum, aktiva raster, physical literacy och värdegrundsarbete.
Bra jobbat Anders Stålhandske och Krister Stjärnkvist!

Mer än 650 inlägg!

Bloggen har idag 650 inlägg.
I höger kolumn hittar du alla inlägg efter datum och ämne.

Bloggen tar upp aktuell forskning, sprider goda exempel, ger konkreta tips, inspirerar och samverkar med nationella och internationella aktörer. 30 års arbete, föreläsande och skrivande har gett en god samlad bild över hur olika former av fysisk aktivitet och livsstilsvanor påverkar hälsa och hjärna. Det går inte att prata om fysisk hälsa utan att samtidigt gå in på mental hälsa. Och tvärtom. Allt hänger ihop. Det du gör, och inte gör, påverkar din hjärna, tankemässiga förmågor, inlärning och prestation. Jag har samlat allt i en aktiv föreläsning och utbildning som heter "Strong Body Strong Mind". Boka via arne.kastenbom@gmail.com.

Stor studie: "Stor försämring av svenskars kondition"

Svensk idrottsforskning idag: "En ny studie visar alarmerande resultat om folkhälsan. Närmare hälften av 350.000 undersökta svenskar har så dålig kondition att sjukdomsrisken är kraftigt ökad."
”En god maximal syreupptagningsförmåga (kondition) är en av de enskilt starkaste faktorerna för minskad sjukdomsrisk, god hälsa och långt liv, och bestäms framförallt av regelbunden fysisk aktivitet av tillräcklig intensitet”.
Det är uppmätta fakta och väldigt trovärdigt. Grymt bra studie!
Uppdaterat 22/11:
"Vi behöver en nationellt strategi om fysisk aktivitet" (Elin Ekblom Bak i Aktuellt 21/11)
"Trots att resultaten är anmärkningsvärda kan de ligga i underkant" (TT)
"Detta är en av de första och största studierna, både i Sverige och internatonellt, som visar på dramatisk försämring av konditionen" (Elin Ekblom Bak)
"När vi tränar gör vi det ganska punktvis och är inaktiva i övrigt" (Elin Ekblom Bak)
"Majoriteten av försämringen i kondition berodde på en faktisk försämring av syreupptagningen" (inte pga viktuppgång).

"...andra studier visar på en nedgång i tonåren. Så satsningen på 100 timmar mer idrott i grundskolan är välkommen. Men det räcker inte. Skolan som helhet borde ha mer inslag av fysisk aktivitet" (Elin Ekblom Bak.

"Det behövs stöd till alla som behöver röra på sig mer och äta bättre" (Elin Ekblom Bak).

Läs mer här.

Idag berättade professor Dean Kriellars om Physical Literacy på Linnéuniversitetet i Växjö. En Sverigeunik rörelsesatsning för ett rörelserikt samhälle.

Dean Kriellaars föreläser, utbildar och inspirerar personer runt om i Sverige. Det handlar om Physical Literacy, som ofta översätts till rörelserikedom, rörelseförståelse eller kroppslig förmåga. Projektet Change The Game står bakom rörelsesatsningen för skapa ett rörelserikt samhälle. Barn är rörelserika när de har utvecklat många rörelsefärdigheter, byggt upp självförtroende och motivation att röra på sig för att vara fysiskt aktiva för resten av livet. Två nyckelord är glädje och socialt utbyte, och Kriellaars betonar vikten av att samverka.
Deltagarna på Linnéuniversitet fick med sig kunskap, idéer och konkreta övningar. Det finns många ungdomar som är ”rörelseosäkra” i skolan idag och frågan är hur man ska få dem rörelserika? Dean Kriellaars arbetar över hela världen och helhetskoncept Physical Literacy har kommit för att stanna. Häng med på resan du med.
Är ni beredda?
Klara.
Färdiga.
Lek!

Sitting or standing? Which is best?

Sitter du för mycket? Att stå upp för länge är inte bra. Förvirrad? Det finns en enkel lösning.

Dr Smith och Dr Biswas från Kanada publicerade denna korta och kärnfulla video häromdagen. De har också publicerat studier och metaanalyser (på vuxna) som du kan läsa mer om här och här.
”CONCLUSION: Prolonged sedentary time was independently associated with deleterious health outcomes regardless of physical activity.”

Ny studie på ungdomar: Skolprestationer stark stressfaktor bland unga.

Skolporten skriver om en ny studie om stress hos 3000 ungdomar på högstadiet och gymnasiet.
”Vilka är de viktigaste resultaten? - Att skolprestationer är det som stressar både tjejer och killar mest. Men tjejer upplever mer stress inom nästan alla livsområden som jag undersökt. Andra starka stressfaktorer är konflikten mellan skola och fritid. Även om skolprestationer utgör en stor källa till stress har den sociala stressen en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Med andra ord, allt som stressar leder inte givet till ohälsa på sikt”, säger forskaren Malin Anniko som betonar vikten av förebyggande insatser.
Läs hela reportaget här och studien här.
Jag skrev om en studie om stress hos studenter för några veckor sedan. Läs om den här.
Visste du att nästan 40,000 personer var borta från jobbet pga stress förra året. Personer som lider av långvarig stress har en förminskad hippocampus. Lösningen heter återhämtning. Ge hjärnan tid för återhämtning och ladda med mer Brain Power.

”You can do anything, but not everything” (unknown)

Kronprinsessan besöker AF (Aktivitet förebygger) i Ängelholm.

Imorgon fredag kommer Kronprinsessan till Ängelholm och AF, som föreläste på Generation Pep Forum för en månad sedan. AF har gjort ett bra arbete under många år och förhoppningsvis kan de inspirera fler att ta efter så att alla barn kan vara aktiva, få möjlighet att prova på olika aktiviteter och kunna bygga goda vanor. AF samarbetar med kommun, skola, socialtjänst, föreningsliv och näringsliv.

Professor Charles Hillman om Brain Power?

Professor Charles Hillmans forskning om fysisk aktivitet och hjärnan är känd runt om i världen och citeras ofta. Han sitter även med i kommittéen som drar upp de nationella riktlinjerna om fysisk aktivitet i USA. Riktlinjerna som släpptes häromdagen visar bland annat att man ska fokusera på MER fysisk aktivitet. All form av rörelse räknas. Bryt stillasittandet och inaktiviteten.

När Hillman får frågan om vilken typ av fysisk aktivitet är bäst för brainpower, så svarar han att aktiviteten ska vara aerob och cardiovaskulär, som tex löpning, simning, lekar mm.

"In my studies, only cardiovascular exercise was related to higher academic performance" (Charles Hillman)

Jag kontaktade Carles Hillman för ett år sedan och frågade vilken studie som är "bäst" när det handlar om fysisk aktivitet kopplat till studieresultat och inlärning. Jag har skrivit om studien, eller snarare den systematiska övervikten på barn och ungdomar, flera gånger i bloggen och berättar gärna mer om den på föreläsningar runt om i Sverige.

Västra Karup skolas satsning på rörelse uppmärksammas av Vasaloppet och media. Vilket bra exempel!

Västra Karup skola har under en längre tid arbetat med att införa mer fysisk aktivitet. I våras uppmärksammades skolans satsning på ett pulsprojekt där alla fick möjlighet att vara med, även personal. De lite större barnen i årskurs 5 och 6 använder pulsutrustning som ger feedback i realtid. Målet är att arbeta i minst 70% av maxpuls i minst 20 minuter. Aktiviteten är inte betygsgrundande.
Rektor Peter Dahlberg pekar på vikten av motorisk träning. "– Man orkar mer och koncentrerar sig bättre, säger han."
Idag skriver HD/Sydsvenskan att skolan vunnit en satsning till Ungdomsvasan. Klass 6 har utsetts till vinnare i Vasaloppets skolutmaning. Det innebär att eleverna får chansen att vara med i Ungdomsvasan den 24 februari nästa år.
"Pontus Ebbesson går i klassen och känner att skolans extra satsning på rörelse betytt mycket för honom och hans skolprestationer.
– Nu kan jag koncentrera mig bättre och det går bättre i skolan. Särskilt efter att jag rört på mig känns det gott, säger Pontus Ebbesson som provat att åka längdskidor tidigare.
Nästan 100 ansökningar kom in till Vasaloppets skolutmaning. I priset ingår coachning, utrustning, resa, övernattning och startplatser i Ungdomsvasan."

En samlad bild över allt som skrivs och delas. Finns det?

Hjärnan är ett hett och aktuellt ämne. Bloggen når snart ännu en milstolpe med 275,000 besökare. Det strömmar in massa ny forskning, nya projekt och modeller, inspirerande övningar, fantastiska koncept och utvecklande skolarbete. Fysisk aktivitet och goda livsstilsvanor påverkar vår hälsa och hjärna.

Det kan vara svårt att få en samlad bild över allt som skrivs och delas. 4-5 års praktiskt arbete, läsande, skrivande, samverkande och föreläsande har gett en djup kunskap över området. Väldigt mycket material på bloggen, men så mycket opublicerat. Det finns material för en bok eller två!

Strong Body Strong Mind samlar allt om fysisk aktivitet, goda vanor och hur det påverkar hälsa, välmående, hjärnan, de exekutiva funktionerna, prestation och inlärning.

- Den senaste forskningen. Skillnad på barn och vuxna.

- Pulsstudien 2018 om koncentration och arbetsminne på elever i åk 7 i Helsingborg

- Allt du gör och inte gör påverkar hälsa och hjärna. Hur hänger det ihop? The body-brain system.

- De mest omtalade skolprojekten och modellerna i Sverige, Norden, Holland, England och många inspirerande modeller i USA. En lokal, nationell och internationell utblick.

- Aktiva klassrum med aktiva pauser, flexibla möbler, BrainBreaks, övningsbank, för små barn eller stora ungdomar mm. Prova på olika varianter.

- Aktiva exekutiva klassrum med övningar som vässar de exekutiva funktionerna med övningar, aktiva pedagogik, aktiv matematik, hjärnsmart utformning, högfokus rum, repetition, sinnen, återhämtning, positiva känslor mm. Hur arbetar de med aktiv pedagogik i Naperville? 

- Mer daglig rörelse och mindre stillasittande. Hur bygger vi bort stillasittandet? Begränsa och effektivisera skämtid. All rörelse stärker hälsa, välmående och kognition. Exempel. 

- Pulsprojekt. Olika varianter, LRPE, Zero Hour, utrustning, fällor, tips, använda pulsutrustningen pedagogiskt mm.

- Förebygg stress, ångest och välmående. FaR dvs Fysisk aktivitet på Recept för barn och ungdomar.

- Beteendeförändring. Vikten av att samverka och samarbeta. Arbete med olika koncept som physical literacy, föräldrarnas påverkan, socioekonomisk bakgrund mm.

- Motivation, growth mindset och grit.

- Tonårshjärnan.

- Hjärnans ABC. Finns det en bruksanvisning?

- Goda vanor påverkar hälsa och välmående. Sömn, kost, tobak, droger, stress, ångest, fysisk träning, skärmtid, umgås med vänner, ha djupa svåra samtal, känslor, läsning, problemlösning, utomhusaktivitet mm formar oss mer än vi tror. Helhet delas upp i mindre konkretiserade fokusområden.
- Vad är mest aktuellt just nu? Hur ser trenden ut? Hjärtligt välkommen med på resan.

Strong Body Strong Mind riktar sig även mot företag, unga vuxna, studenter, vuxna och seniorer.

Boka via Arne.kastenbom@gmail.com.

Rekommenderar en aktiv föreläsning i kombination med workshops.

Det är ingen större mening att kopiera andras arbete rakt av. Låt oss bygga en modell som passar era elever och era förutsättningar. Vi plockar fram kraften av samarbete, drivet av glädje och lyckan av att alla vinner något.

PULS+ föreläsningar har sänts i SVT och UR.

Det finns en stor efterfrågan om hur vi utvecklat pulsprojektet. Senaste året har PULS+ deltagit i vetenskapliga pulsstudier där forskarna designat och mätt resultat. Efter att ha skrivit om hur motion och rörelse påverkar hjärnan i över 4 år, så har har allt det senaste och intressantaste samlats i föreläsningen och kursen STRONG BODY STRONG MIND.

PULS+ har föreläst för skolor i Sverige och Danmark, elevhälsa, nationella konferenser, internationella företag, föreningar, gym och studios, föräldragrupper, universitet mfl.

PULS+ har inspirerat skolor att starta framgångsrika pulsprojekt i Sverige och Danmark.

PULS+ initierat flera forskningsprojekt.

PULS+ har initierat slutsålda konferenser.

PULS+ har ett stort nätverk och har framgångsrikt fört samman olika kontakter, som i sin tur startar intressanta projekt.

PULS+ har legenden Paul Zientarski som mentor och vi har träffats flera gånger i Sverige och USA.

PULS+ har stöttat många av sina läsare med tips och råd. Ofta elever och studenter som gör sina gymnasie- och examensarbeten. Från olika länder.

PULS+ har läsare från hela världen.

Tips. Dagens brainbreak med koncentration som vi kan kalla för ”5 fel”. Dela upp gruppen i två led. Grupp 1 får i uppgift att i 30 sekunder studera grupp 2 tex ordning, kläder, kroppsställning el dyl. Sen vänder sig grupp 1 ryggen till medan grupp 2 ändrar fem saker, tex ändrar något i kläderna. Grupp 1 ska sen hitta fem fel. Extra: Diskutera hur svårt att det är vittne.

Sit less. Move more. Uppdaterade nationella riktlinjer om fysisk aktivitet i USA 2018.

Approximately 80% of US adults and adolescents are insufficiently active.

Idag släpptes ”The Physical Activity Guidelines for Americans 2018” i USA.
Öka mängden fysisk aktivitet. Minska stillasittandet och inaktiviteten. Det handlar om att röra på sig mer. Så enkelt. Men ändå så svårt? Kom igen nu Sverige. Bygg bort stillasittande. Så svårt är det inte.
”New evidence also shows that obtaining health benefits associated with physical activity may be easier than previously thought. A single episode of moderate-to-vigorous physical activity can improve sleep, reduce anxiety symptoms, improve cognition, reduce blood pressure, and improve insulin sensitivity on the day the activity is performed. Most of these improvements increase, and additional benefits occur, with the regular performance of moderate-to-vigorous physical activity.”

Percentage of US High School Students Who Met the Aerobic Physical Activity and Muscle-Strengthening Guidelines, 2011-2015

Aktiva klassrum 2.0

Oj vad det finns många bra varianter av aktiva klassrum! Återkommer med en fantastiskt variant. Önskar att jag hade mer tid!
Den handlar om att arbeta strukturellt med känslor, sociala relationer, självbild mm i klassrummet. Det går att utveckla Brainbreaks och andra rörelser med hur hjärnan fungerar för ökad arbetsro och inlärning. Aktiva klassrum 2.0?
Hjärta. Hjärna. Neurovetenskap. PULS+.

”Strong Body Strong Mind”

Active Learning - vad är det?

Active Learning är ett intressant koncept som utgår från hur hjärnan fungerar.

Dagens samhälle och livsstil ställer nya krav på hjärnan och hur vi ska lära oss nya saker. Vad är minne, arbetsminne, långtidsminnet mm? Minnena ser inte likadana ut, utan förändras över tid. Forskare menar att vi inte har blivit sämre på att minnas, utan att den översvämmade hjärnan belastas mer. Vi behöver inte lika mycket utantill-kunskaper, eftersom det finns sparat på olika ställen. Hjärnan är imponerande. Om information finns sparat i en mapp på datorn, så minns vi inte detaljerna lika bra. Men hjärnan kompenserar genom att veta var kunskapen fins och vi behöver veta mer om hur vi lär oss. Barn behöver givetvis lära sig nödvändiga grundkunskaper, men hjärnforskare önskar göra inlärningen mer intressant och spännande.
I skolan får lärarnas ofta höra ”du måste göra undervisningen roligare” för att eleverna ska lyckas. Många lärare är väldigt trötta på uttrycket, eftersom det slängs ut i tid och otid.

Vad är då Active Learning? Hjärnforskare tar steget in i klassrummet och det är intressant att lyssna och lära sig av kunniga och engagerade forskare. Active Learning betonar saker som nyfikenhet, att upptäcka spännande saker, att eleverna får välja ämne, ta beslut och följa upp om det stämde eller inte och att lära andra kamrater mm. Det är några få exempel på hjärnsmarta sätt att undervisa. Väv dessutom in känslor, sinnen, fysisk aktivitet, stress, repetition mm för att lyckas.

Puls+ återkommer med en serie inlägg om ”Aktiva exekutiva klassrum” där aktiv pedagogik eller Active Learning ingår. Vill du veta mer så följ bloggen eller kontakta PULS+. Ni kan boka en föreläsning, workshop, kurs eller fördjupat projektarbete som anpassas efter er målgrupp. PULS+ kallar konceptet för ”Strong Body Strong Mind”.

RASande hjärnsmart undervisning.

Pedagoger bör ta hänsyn till hur hjärnan fungerar. Tre tips på hjärnsmart undervisning enligt hjärnforskare.
1. Det retikulära aktiveringssystemet, RAS, är viktigt för bla vakenhet, uppmärksamhet och påverkas av sinnesintryck mm.
2. Amygdala påverkar rädslor, stress mm. Skapa ett stressfritt klassrum. Viss stress är positivt, så tolka stressfritt rätt.
3. Behagfulla och positiva känslor kopplat till inlärning kan frigöra mer dopamin.

Tre tips att ta med i planeringen.
Spelar fysisk aktivitet någon roll. Svaret är ja!

Vill du veta mer om hur man arbetar konkret med konceptet ovan eller mer om aktiva exekutiva klassrum så kontaktar du PULS+.

”Det hjärnsmarta klassrummet stärker de exekutiva funktionerna”Strong Body Strong Mind.

Hur SER ett hjärnsmart klassrum ut?

Hur SER ett hjärnsmart klassrum ut?

En ny studie på barn mellan 8-12 år visar att för mycket visuell stimulans i klassrummet påverkar den kognitiva förmågan negativt. Det gäller med andra ord att tänka sig för och inte bombardera eleverna med massa intryck och distraktioner. Om man överdriver kanske aktiva klassrum ger en negativ påverkan? Hur mycket ska man förändra klassrummet? Ett hjärnsmart klassrum ska vässa de exekutiva funktionerna, inte tvärtom.

Studerar du på högskola eller universitet? Prioritera rätt!

Stillasittande och inaktivitet ökar under skolåren. Det stora tappet verkar komma i tonåren. I gymnasiet har beslutsfattarna i princip valt bort idrott, daglig rörelse och hälsa. När du börjar studera på högskola och universitet så är det i regel upp till dig själv att ta hand om goda vanor och hälsa. University of Winsconsin skrev en trevlig artikel på sin hemsida i veckan. Läs ”Why exercise is a needed priority in a student’s life”. Ta hand om dig och prioritera motion och träning för bättre prestation och bättre livskvalitet.

#StrongBodyStrongMind.

Lista: Fem råd till dig med adhd

SVT har ett bra inslag med Anders Hansen, som ger 5 råd som förenklar livet för personer med ADHD. Råden kan användas av pedagoger i skolan. Ett av råden är fysisk aktivitet. Överläkaren säger att det ökar koncentrationen för alla, och i synnerhet för de som har adhd.
De andra råden handlar om snabb feedback, korta deadlines, följa sin passion och samarbeta med andra personer.
Råd som passar de flesta. Vill du veta mer om aktiva klassrum och övningar som vässar de exekutiva funktionerna, som klickar du här.

Studie om fysisk aktivitet och koncentrationen hos 10-13-åringar.

Vissa studier är intressantare än andra. Här kommer en favorit på 10-13 åringar.

Grupp 1 satt och arbetade i klassrumsmiljö hela morgonen.
Grupp 2 hade 20 minuter fysisk aktivitet efter 90 minuter.
Grupp 3 hade 20 minuters fysisk aktivitet före och efter 90 minuters teoretiskt arbete.
Vem fick bäst resultat?

Barn som förbättrade sin kondition stärkte även sin exekutiva förmåga.

En stor studie på barn undersökte effekterna av daglig fysisk aktivitet. Barnens kondition förbättrades. Det intressanta var att deras exekutiva förmåga stärktes. De hade lättare att bortse från distraktioner, kunde  hålla och processa information och de blev bättre på multitasking. Mer fysisk aktivitet har många fördelar och många vinnare.

Så navigerar hjärnan bland våra minnen.

Lunds universitet och Forskning.se skriver idag en artikel om att ”hippocampus fungerar som en sorts karta oberoende av om det handlar om en rumslig omgivning eller om det är en representation av mer abstrakta strukturer”.
Hippocampus är ett av de områdena i hjärnan som stärks mest av fysisk aktivitet. Blodflödet ökar och det bildas rent av nya hjärnceller. Fysisk aktivitet skapar nya hjärnceller och det är upp till teorilärarna att fylla dom.

Nyhet från PULS+

Ny studie: Ett stillasittande arbete och fritid är dåligt för din hjärna.

För mycket stillasittande och ett fysiskt inaktivt arbete och fritid ger flera negativa effekter på din hälsa. Risken för bl.a. hjärt- och kärlsjukdomar och diabets ökar. Visste du att det även är dåligt för din hjärna? En ny liten studie på vuxna med stillasittande kontorsarbete visar att det verkar finnas en enkel magisk lösning.
Grupp 1 var stillasittande i fyra timmar (endast toabesök var tillåtna).
Grupp 2 avbröt stillasittandet efter trettio minuter och promenerade på löpbandet i två minuter.
Grupp 3 var stillasittande i två timmar och promenerade i åtta minuter.
Vilka fick bäst resultat?
Blodflödet till hjärnan minskade efter fyra timmars stillasittande. När deltagarna rörde på sig så återgick blodflödet till hjärnan till det normala. Det intressantaste var att grupp 1 fick bäst effekt. Det verkar för en gångs skull finnas en quick fix! Sätt på alarmet på telefonen var trettionde minut och ta en kort runda. Upp och hoppa! Två minuters rörelse. Det behöver inte vara högintensivt, utan en enkel promenad gör susen! För bättre prestation och bättre hjärnhälsa. För din egen skull.
Detta var en studie på vuxna. Gäller samma sak för barn?

Ta hand om dina telomerer och håll hjärnan ung.

Modern psykologi lyfter fram boken ”Yngre längre med toppforkarnas livsstilsråd” av nobelpristagaren Elizabeth Blackburn och hälsopsykologen Elissa Epel. De gör en djupdykning in i cellernas genetiska hjärta, i kromosomernas ändor som kallas för telomerer. Hur tar man hand om sina telomerer och hjärnan? Bland de ca 20 konkreta råden hittar man bl.a. vikten att vara aktiv, att ha återhämtande aktiviteter, utomhusaktiviteter. Vilka är de andra?

Det hjärnsmarta klassrummet stärker de exekutiva funktionerna.

Aktiva exekutiva klassrum vässar de exekutiva funktionerna, som är grunden för all inlärning. Hur kan du stärka de olika förmågorna? Hur kan du anpassa klassrummet efter din elever och era förutsättningar? Vilka enkla övningar kan stärka koncentration och fokus. Utveckla ett hjärnsmart klassrum. Vilka andra 7 exekutiva funktioner kan du påverka och utveckla för bättre skolresultat och inlärning? 

Nästa steg är redan här! Hur kan pedagogerna påverka de exekutiva funktionerna i klassrummet?

Nästa steg i skolan? Framtidens klassrum är uppbyggd efter hur hjärnan fungerar.
De exekutiva funktionerna i hjärnans prefrontala cortex är nödvändiga för all ny inlärning.
Hur kan man påverka dem i klassrummet på bästa sätt?
Vilka exekutiva förmågor är viktigast och möjliga att påverka?
Det går att utveckla skolan och inlärning genom att ta in ny hjärnforskning och anpassa det efter de förutsättningar som passar er skola.
Det handlar givetvis inte bara om fysisk aktivitet, aktiva klassrum och goda vanor, utan om ny kunskap och olika övningar som utvecklar hjärnans förmågor som begränsar ny inlärning.
Den skola som arbetar strukturerat och som har med sig ALLA pusselbitar kommer att ha fler elever som lyckas. Aktiva klassrum sprider sig runt om i landet, men nästa steg finns redan.
Jo, det finns faktiskt skolor som arbetar strukturerat med de exekutiva funktionerna. Whao! Det inspirerar och tankarna flyger iväg. Varför inte utveckla konceptet aktiva klassrum med kvalitet? Varför inte bygga världens bästa skola? Alla pedagoger och skolledare är intresserade av metoder och verktyg som vässar de exekutiva funktionerna för ökad inlärning och skolresultat.
Hur ser framtidens klassrum ut? Hur arbetar skolor framgångsrikt med exekutiva funktioner? Vilka olika metoder finns? Vad är flum och hitte-på? Finns det stöd i forskning?
Är du intresserad? Kontakta Puls+. Nästa steg är redan här.

Hur repeterar eleverna bäst, enligt hjärnforskarna?

”Repetera. Repetera. Repetera. De sover allihopa, men inte samtidigt!”, sa en av mina lärare på universitetet. För pedagoger är repetition självklart, men hur repeterar man bäst enligt hjärnforskarna? Används hjärnforskarna strategierna i skolan? Går de att använda?
Jag är övertygad om att det finns en utvecklingspotential. Frågan om hur kunskap ska fastna i långtidsminnet är intressant. Hjärnan är byggd för att glömma en del saker, men också för att minnas. Förutom repetition kan man använda sinnena. Varför inte koppla lukt och viktig kunskap?
När jag gjorde mitt examensarbete på GIH 1989 använde vi humor för att förbättra inlärning. Vår handledare var ingen annan än legenden Lars-Erik Uneståhl. Det fanns stor kunskap redan då. Ny hjärnforskning kanske kan ge oss fler redskap?

Hjärnforskaren Wendy Suzukis TED-talk The brain-changing benefits of exercise är aktuell igen.

Jag skrev ett inlägg om Wendy Suzukis TED-talk för drygt 7 månader sedan. I det inlägget reagerade jag över frågan om ”hur lite behöver man ska röra på sig för att påverka hjärnan”.

Eftersom hennes TEDTalk delats flitigt på sociala media den senaste veckan, så lägger jag ut den igen."The brain-changing benefits of exercise" är intressant och rimmat bra med vad andra hjärnforskare säger.

Allt om om pulsövningar, aktiva klassrum, aktiva pauser, aktiv pedagogik, aktiv skoldag mm?

Är du intresserad av en konkret, praktisk, aktiv och inkluderande dag blandat med tankeväckande forskning? Boka en halvdag fullproppad med tips, råd, fällor, misstag, konkreta övningar, skratt, möjligheter, progression, utmaningar mm anpassade för din målgrupp (såväl skola , företag, universitet, organisationer mm).
Skolan:
Kursen är uppbyggd för att maximera ditt välmående och prestation.
Del 1 startar direkt när deltagarna anländer på morgonen. De möter olika fysiska aktiviteter anpassade för kropp, hjärna och positiva känslor. Vi provar olika konkreta övningar, reflekterar och konkretiserar. Tankeväckande forskning vävs in i aktiviteterna. Ledord är rörelserikedom, positiv fysisk självbild och glädje.
Del 2 Vi tar steget in i klassrummet och provar på aktiva pauser (brainbreaks, rörelsepauser, brain power exercises, yoga mm), aktiva och flexibla klassrum, tankeväckande aktiv pedagogik, learn & move, aktiv matematik mm. Deltagarna börjar bygga upp en gemensam övingsbank anpassad för målgruppen. Under det aktiva passet får deltagarna prova på utmaningar, testa sin koncentrationsförmåga och få del av tankeväckande forskning.
Del 3 handlar om att bygga bort stillasittandet och inaktivitet före, under och efter skoldag. Resultatet blir en aktiv hälsosam, inkluderande och hållbar skoldag för din skola. Vi bygger in goda vanor för en hälsa i balans och skapar förutsättningar för högfokus, kreativitet, återhämtning och prestation.
Del 4 är valbar. Teknisk genomgång på hur ni kan används olika digitala verktyg. Pulsutristningen har en mängd olika finesser. Lär dig använda utrustningen som ett pedagogiskt verktyg med maximal feedback och återkoppling. Vi går även igenom motiverande och pedagogiska appar mm.

Kursen vänder sig även till studenter, unga vuxna, vuxna och äldre på universitet, företag, organisationer mm.
Den kan vinklas mot stress, koncentration och uppmärksamhet, motivation, kreativitet, minne, inlärning, sömn och återhämtning, arbetsro, (o)jämlik hälsa, inlärning och repetition, maximerad hållbar prestation mm. Goda vanor utvecklar en stark kropp i en sund själ - Strong Body Strong Mind.
Kontakta Arne.kastenbom@gmail.com för mer info och offert. Halvdagen går att förkorta eller förlänga efter önskemål. För bästa resultat rekommenderar jag ett fördjupat samarbete för att starta ett hållbart utvecklingsarbete.

Hur vänder man ett hangarfartyg?

Om vi åt och drack mindre och bättre, slutade röka och var mer fysiskt aktiva skulle vi ha 40% mindre cancer och 75% mindre diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Trots att vi känner till att det inte är bra, så fortsätter många att förstöra sin hälsa. Om du kommer från ett svagt socioekonomiskt område är risken för dåliga vanor och ohälsa mycket högre. En annan studie visar att de barn som äter och dricker mycket skitmat när de är små även har större risk att använda alkohol i tonåren. Hälsa är numera en klassfråga. Men en sak är gemensam för oss alla. Vilken är det? Vad är vi sämst på? Svaret är fysisk aktivitet. En brittisk undersökning visar att 95% av den vuxna befolkningen inte når de rekommenderade 150 minuterna av medelintensiv fysisk aktivitet varje vecka.
Att ändra människors livsstil och dåliga vanor är som att själv försöka vända ett hangarfartyg i full fart. Den kommentaren har jag hört flera gånger. Hur ändrar man på dåliga vanor? Hjärnan säger en sak och känslan en annan. Bortförklaringarna haglar. Ursäkterna är många. De flesta av oss planerar och försöker leva hälsosamt men vi gör konstant saker som påverkar oss negativt. Går det att påverka motivation? Arbetar man med beteendeförändring överhuvudtaget i skolan eller företaget?
Growth mindset och grit är populärt både i skolan och bland hjärnforskare. Nudging är aktuellt på organisationsnivå. Men handen på hjärtat, hur många arbetar med heartset?