Barn med goda språkliga färdigheter har bättre social kompetens och deltar mer aktivt i lek, än de med svaga språkliga färdigheter.
Gruppen med svaga motoriska färdigheter har svaga matematiska färdigheter, medan gruppen med god motorik har goda matematiska färdigheter.
Flickorna presterar bättre än pojkarna.
Dessutom har de studerat tvåspråkighet och dess betydelse. Projektet har gett mer kunskap om barns tidiga utveckling.
Insatserna ska sättas in tidigt så att fler barn får hjälp. Helst innan tre års ålder.
Det finns anledning att fokusera på systematiska observationer, överlämningssamtal mellan förskola och skola, ha rutiner för att arbetet genomförs praktiskt även om personal byts ut och att personalen utbildas. Forskarna föreslår ett årshjul med fokusområden.
I Stavanger har man även ett tvärfackligt team bestående av förskolepersonal, fysioterapeuter, specialpedagoger, elevhälsa. PPT (Pedagogisk Psykologisk Tjeneste) mfl.
Det diskuteras även om barnens lek och lekplats ska vara "fri" eller om den ska styras på olika sätt. Intressant diskussion, eller hur?
NRK sände ett inslag om projektet häromdagen där motorik kopplas till matte. Se inslaget här.
Läs gärna mer:
Ingegerd Ericssons inlägg om konsensuskonferansen om aktuell forskning i Idrottsforum här.
MUGIs observationsschema här.
Som student GIH använde vi Britta Holles bok redan på 80-talet ("Normala och utvecklingshämmade barns motoriska utveckling : Praktisk vägledning med utvecklingsschema och övningsexempel"). Värd att läsa än idag.
Lyssna gärna på en bra podcast med Jesper Fritz och Bunkefloprojektet.
Ett par tankeväckande citat från en hjärnforskare:
"- 80 procent af børns sproglige udvikling bygger på kroppen. Børn lærer simpelthen ved at sanse og bruge kroppen. Fx kender børn ordet ”æble”, fordi de har haft et æble i hånden, lugtet til det og smagt på det. Og når vi ser på de erfaringer, som hjernen bygger op, så skal børnene aktivt gribe æblet med hænderne, før de begynder at sætte ord på oplevelsen, siger Kjeld Fredens."
"Bevægelse og aktivering af børns sanser er altså vigtigt for, at børn kan lære og udvikle sig sprogligt. Børns sprog udvikles nemlig gennem deres motoriske udforskning af verden. Og forskningen viser, at kroppen følger med i sproget hele livet, siger Kjeld Fredens: Scanninger af hjernen viser, at når man som voksen taler med andre, er de motoriske områder i hjernen aktiveret. Der er så tæt sammenhæng mellem krop og sprog, at man ikke kan adskille det."
