Prins Daniel: ”Vi sitter stilla nio timmar per dag, det är för mycket”.

Prinsen berättare mer om hur viktigt det är att röra sig varje dag. Se inslaget i TV4. Generation Pep har lanserat en ny kampanj, eller pepidemi som de kallar det, som startar idag. ”Upp och hoppa Sverige!”

Live Webinar on February 6: The Exercise Rx for ADHD: How Movement Improves Attention, Working Memory, and Executive Functions.

Live Webinar on February 6: The Exercise Rx for ADHD: How Movement Improves Attention, Working Memory, and Executive Functions. 

Missa inte en gratis föreläsning med Dr Ratey. Han tar upp det PULS+ arbetat aktivt med sen 2014. Fysisk aktivitet förbättrar koncentration, arbetsminne och exekutiva funktioner. 

PULS+ har haft kontakt med Dr Ratey sen 2014 och vi planerade en nordisk föreläsningsturné i Norden 219, som tyvärr inte blev av. Så håll till godo med ett live webinarium den 6/2! Anmäl dig här.

”In this webinar, you will learn:
Why exercise and play have such a powerful effect on the brain in general and attention in particular
The latest research on how physical activity helps improve ADHD symptoms
How exercise acts like a stimulant medication to increase neurotransmitter levels
Case studies
of how exercise improves learning and motivation.
Exercise routines that are especially effective for patients diagnosed with ADHD.”

”Stor studie ger stöd för att fysisk aktivitet inte bara är ett sätt att behandla depressioner utan också skyddar mot depressioner” (Anders Hansen)

SR skriver om en ny stor studie.

”Att fysisk aktivitet är ett sätt att behandla depressioner, det har flera studier pekat på. Men kan motion minska risken för framtida depressioner?

Svaret är ja, enligt resultat från en ny studie som har publicerats i tidskriften JAMA.”

Läs och lyssna här.

Den farliga glömskan!

Sverige har fått en ny minister med ansvar för idrottsfrågor.
Amanda Lind har hamnat i hetluften direkt och bombarderades med frågor om kultur och demokrati. Nya kulturministern har också hand om ungdoms- och idrottsfrågorna. Men när hon fick chansen att tala om sin roll under pressträffen i Riksdagen sa hon ingenting om idrotten. Hur kunde hon missa det?
Sydsvenskan/HD hade en lång krönika idag om den farliga glömskan. Inte ett ord om idrott. Inte ens i titeln. Det säger en del om vad vi har att brottas mot och hur politiker och journalister värderar idrott och fysisk aktivitet. Idrottspolitik handlar inte bara om OS. Har ni glömt?

Innan valet ställde SVT frågan: ”Vad är den mest prioriterade idrottspolitiska frågan?”.
Socialdemokraterna: Alla ska ges möjlighet att idrotta.
Moderaterna: Nå fler från socioekonomiskt utsatta förhållanden.
Miljöpartiet: Stödet ska fördelas jämställt.
Centerpartiet: Låt idrottsföreningar komma till skolan.
Liberalerna: Mer idrott i skolan.
Vänsterpartiet: Staten ska sätta upp mål.
Kristdemokraterna: Mer idrott i skolan.
Sverigedemokraterna (ur partiets partiprogram): Satsa på idrott.
Enligt SVT’s reportage vill partier öka antalet timmar i ämnet idrott och hälsa i grundskolan. Regeringens förslag på 100 timmar fler (till 600 timmar under hela grundskoletiden) stöds av MP, S,M, L och C (som kan tänka sig ännu fler timmar).
KD vill höja med 200 timmar och SD vill utöka idrottsundervisningen till ”fysisk aktivitet varje dag”, som väl skulle innebära bra mycket mer än 600 timmar.
V vill inte ge någon exakt antal timmar i timplanen, men driver frågan om fysisk aktivitet varje dag, dock inte nödvändigtvis inom idrottsämnets ram.

PS. Reportaget ”Den farliga glömskan” handlar inte om idrott, utan om andra viktiga frågor.

Definition för idrott enligt Wikipedia:
”Idrott är en form av kroppslig aktivitet, ofta med inriktning mot tävling eller kroppslig träning. Några exempel på idrotter är handboll, bandy, fotboll och skidsport. Idrott innefattar även fysiska aktiviteter som saknar tävlingsmoment, inklusive motionsidrotter som joggning, stavgång och aerobics.”

Exercise creates new braincells, not new learning.

Rubriken är ett citat från pionjären Paul Zientarski USA, och jag kan bara instämma. Man kan genomföra hur mycket fysisk aktivitet som helst utan att det ger bättre inlärning i matte, språk eller andra ämnen. Fysisk pulshöjande aktivitet optimerar eleven för inlärning genom att tex stärka hjärnans tankemässiga förmågor, men inlärningen får pedagogen ta hand om. Aktiva klassrum är en naturlig utveckling i samma tema, där man avbryter stillasittandet med pulshöjande pauser och brainbreaks eller bygger om det traditonella klassrummet så att det blir mer flexibelt och bjuder in till rörelse med hjälp av whiteboardtavlor som går från golv till tak, ståbord, flexibla bord och stolar som även de minsta kan flytta hur lätt som helst, aktiva arbetsstationer där man kan röra sig medan man läser, ergonomiskt utformade möbler, pedagogiska IT-lösningar, tysta rum mm.

Pedagogen ska arbeta fram en struktur där detta ger arbetsro, glädje, ökad koncentration och stärka inlärning. Positiva känslor är viktigt och det finns skolor som har profilerat sig på socioemotionell utveckling och kopplat det till studieprestation och bättre inlärning.

Det slår ett extra slag när jag upptäcker utländska skolor som profilerar sig som en skola som satsar på att utveckla hjärnans exekutiva funktioner! Den skolan skulle jag vilja arbeta på! Skolan måste byggas, organiseras och struktureras rätt på alla nivåer. Pedagogerna kan arbeta hjärnsmart på olika sätt för bättre inlärning och de kan tex välja mellan:

- korta aktiva pauser i klassrummet som tex brain breaks

- aktiva och flexibla klassrum

- aktiv pedagogik

- utomhuspedagogik och äventyrspedsgogik

- aktiva it-lösningar

- övningar som stärker de exekutiva funktionerna (!)

- integrera höga förväntningar, positiva känslor och lust, socioemotionella övningar mm

- arbetsro, självkontroll mm

- prioritera problemlösning och kreativitet

Den fysiska aktiviteten är viktig fysiskt, psykiskt och socialt. När den används i ett sammanhang kan den optimera eleven för inlärning. Fysiskt aktivitet är fantastisk för hjärnan. Använd det på rätt sätt för bästa resultat. Ta hand om kropp och hjärna. Ge hjärnan rätt förutsättningar för inlärning.
Vill du veta mer? Boka en föreläsning. Kontakta Puls+.

Psykiatriker: ”Den digitala världen hackar vår hjärna”

”Mobilen ligger och tar av vår mentala bandbredd även om vi inte använder den” förklarar psykiatrikern Anders Hansen i dagens SvD. ”I dag lägger människor i snitt tre timmar om dagen på sina mobiltelefoner, ungdomar fyra timmar”. Mobilen påverkar koncentration, sömn och stress. Det finns studier som visar att man presterar sämre på koncentrations- och minnestester om du har mobilen i närheten men inte använder den.

Läs reportaget här.

Gåband vid skrivbordet kan öka den fysiska aktiviteten på jobbet.

Läkartidningen skriver om en studie på 80 st kontorsarbetare som fick sk arbetsstationer där man tex fick gå långsamt när man arbetade vid datorn.

”Utifrån våra resultat drar vi slutsatsen att gåband vid skrivbordet kan användas för att öka den fysiska aktiviteten i kontorsmiljöer. Det är samtidigt viktigt att man tar hänsyn till den fysiska aktiviteten som sker utanför arbetstid för att få en ökad fysisk aktivitet totalt sett över dygnet.”
Läs mer här.

”Bland unga så har antalet som diagnostiserats med sömnstörningar ökat med över 500 procent”

”Bland unga så har antalet som diagnostiserats med sömnstörningar ökat med över 500 procent” (Anders Hansen). Denna enorma försämring har skett på 10 år. Tonåringars sömnstörningar beror både på biologi och livsstil. Skärmar med blå ljus, mörker, stillasittande inomhus mm stressar hjärnan och förskjuter frisättningen av melatonin. Ungdomar vänder, naturligt och med lätthet, på dygnet med 4 timmar, vilket peakar vid 20-21 årsåldern. De kommer i princip jetlaggade till skolan och det går ut över skolarbete, inlärning och hälsa. Nattsömnens fyra olika faser är viktiga för återhämtning, motorisk inlärning, minne, hälsa, ”rensning” mm. Thalamus är som en dörrvakt och ser till att hjärnan kan genomföra sina inre processer. Sömnspolarna i thalamus har också betydelse. Ju fler sömnspolar per minut desto stabilare sömn. Deprimerade personer har färre drömspolar och sämre sömnkvalitet. 

Kan man då ersätta nattsömn med en powernap på dagen? Nej, och anledningen är att du inte kommer in i djupsömn.

PULS+ och Strong Body Strong Mind brinner för ett holistiskt tänk för bättre hälsa, välmående och inlärning. Kontakta PULS+ för mer information.

Lästips!

Dr Mikael: "Vi grundlägger friska levnadsår redan som unga".

Rörelse är viktigt för unga kroppar och vi grundlägger friska levnadsår redan som unga. Det är inget nytt för de flesta av oss, men det tål att upprepas om och om igen. Trenden är att stillasittandet och inaktiviteten ökar och vi är många som försöker få till en förändring. TV4s Dr Mikael tog upp ämnet häromdagen. Han nämner även vilken effekt träning har på hjärnan, och det är positivt när ordet spridd! Om du har åtta minuter över, så ser du inslaget här.

Nätverk eller huvudvärk?

SVTs diskuterar digitaliseringen och hur det påverkar oss. Anders Hansen är en av deltagarna och diskussionen är både intressant och tankeväckande. Aldrig förr har något förändrat vårat beteende på så kort tid som mobiler, datorer, skärmar och social media. Hur påverkar det våra barn? Ingen vet, utan vi utsätter våra barn för ett gigantiskt experiment. Hur hittar vi in en balans? Går det?

Det hjärnsmarta klassrummet 2019.

Hur ser ett hjärnsmart klassrum och dag ut?
Handlar det bara om att aktivera eleverna?
Kan man förbättra både hälsa, social kompetens och inlärning samtidigt?
Hur utforma man ett klassrum, en skoldag och en hel dag för att vässa hjärnans exekutiva förmågor som tex uppmärksamhet, arbetsminne, problemlösning mm?
Hur utformar ni en hjärnsmart skola på organisation-, grupp- och individnivå?
Kan tio goda livsstilsvanor optimera eleven för inlärning?
Vilken aktiv pedagogik fungerar?
Vad säger forskningen?

Nya skolor har faktiskt byggt in flexibla klassrum och har tagit de första stegen. De första stapplande stegen måste följas av många fler. Framtiden ställer nya krav. Följ med på den hjärnsmarta resan du med!
Kontakta PULS+ för mer information.

Fit to Learn.

Krossa 8 myter om fysisk aktivitet och idrottsundervisning för barn och ungdomar. Reportaget

”Gym Class Is Dead—But Long Live Physical Education” tar tex upp myter om att idrottsundervisning handlar om att göra av med lite extraenergi, spela spökboll och fotboll på helplan och att tävla.

Ett exempel:
”Myth: Physical education takes away from learning time in math, language arts, and science.
Fact: Research has shown that quality physical education and movement time have a significant impact on student learning. High-quality physical education programs also include an assortment of math, reading, writing, and science concepts in every single class. Students will often learn language arts and math faster when paired with physical education, as opposed to spending extra time sitting in those subject areas. Utilizing the Cultural Studies curricular model within middle level and high school physical education programs allows teachers to include other content areas while teaching movement”.

Min mentor Paul Zientarski twittrade nyligen om vikten att införa mer kvalitativ Idrott och hälsa i skolan. Låt inte skolor införa andra rörelseaktiviteter på bekostnad av mer Idrott och hälsa! Aktiviteter är bra komplement, men vi vill utveckla kvaliteter, självbild, förmågor mm av utbildad personal.

I Bunkeflomodellen hade eleverna idrott varje dag, och de såg förbättringar i hälsa och studieresultat.

Eleverna på Naperville Central High School har idrott varje dag i fyra år. De presterar på toppnivå i matte, språk och Science. Hur är det möjligt? När man vill ha bättre akademiska resultat ska man väl öka tiden teori och minska tex idrott och hälsa (det är ju inte så viktigt?).
Så resonerar okunniga beslutsfattare.
På lång sikt måste skolan hitta en balans. Utvecklande och högkvalitativ Idrott och hälsa varje dag, daglig rörelse, aktiv hjärnsmart pedagogik för att vässa hjärnan, stunder av högfokus och kreativitet,  utveckla goda vanor och god hälsa, skapa aktiva flexibla klassrum, social emotionell kompetens och stötta duktiga lärare är några enkla tips för framtidens skola. Det är billigt att införa och ekonomiskt försvarbart ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Fit to Learn. A Strong Body and a Strong Mind. För alla elever. På alla nivåer. Hela skolgången. Glöm nu inte bort gymnasiet. Hela skolgången. Hur hade inte det format nästa generation?

Vässa din koncentration.

”En de viktigaste faktorerna för lärande är uppmärksamhet” 

(PULS+ Strong Body Strong Mind)

Fysisk aktivitet stärker blod-hjärnbarriären och motverkar demens.

Blod-hjärnbarriären är mycket tätt sammanfogade kapillärväggar i hjärnans blodkärl som skyddar hjärnvävnaden. Blod-hjärnbarriären hindrar vissa ämnen från att lämna blodbanan och nå hjärnans nervceller. Blod-hjärnbarriären skyddar helt enkelt hjärnan och de skiljer sig mycket från kroppens övriga blodkärl. Genomsläppligheten och läckaget ökar hos gamla och i synnerhet vid demens.

Nu visar en studie (på möss) att fysisk aktivitet motverkar läckaget och därmed skulle kunna vara en viktigt faktor i arbetet mot demens, som ökar i rasande takt.

Kampen om din uppmärksamhet!

Det pågår en ständig kamp om din uppmärksamhet. Vad driver dina handlingar? I grunden är det hjärnans belöningscentrum som avgör vad du gör och inte gör. PULS+ deltar i forskningsprojekt där forskare mäter hur pulshöjande fysisk aktivitet påverkar uppmärksamhet, arbetsminne och inlärning hos barn och ungdomar. Mobiler och skärmar är kanske det aktuellaste exemplet på hur något har ”hackat sig in” i hjärnan och som stjäler din uppmärksamhet var 10:e minut!
Tar man hänsyn till hur hjärnan fungerar på din arbetsplats, skola osv? Har ni kunskap om gur hjärnan fungerar? Kropp och hjärna hänger ihop i ett komplext nätverk som kallas the body-brain system. Vill ni veta mer? Kontakta PULS+.

Bilder från PULS+ föreläsning på UR play och SVT.

Aktuellt: Varför presterar pojkar sämre än flickor i skolan?

I tidigare inlägg har jag tagit upp statistik och forskning om de försämrade studieresultaten i de svenska högstadie- och gymnasieskolorna.
Uppdatering 17/1: Flickorna i årskurs 9 har 12% bättre meritvärden än pojkarna.
Skolverket rapport publicerades: ”Killarna halkar fortfarande efter i skolan. I ett par år har skillnaden mellan tjejers och killars grundskolebetyg varit mycket stor, och i mer än var tredje kommun växer nu gapet. Det visar Dagens Samhälles analys av Skolverkets statistik.”. Läs mer här. Ämnet är aktuellt och hett!

Flera från varandra oberoende studier visar att flickor presterar bättre studieresultat än pojkar oavsett socioekonomisk bakgrund, bostadsort eller etnicitet och skillnaden i resultat tenderar att öka.
Flickorna har sprungit om pojkarna.
Varför presterar pojkarna sämre? Det finns många förklaringar.
Går det att förändra?

Finns det generella skillnader i biologi, hjärnans utveckling och mognad?
Svaret är att flickor och pojkars hjärna utvecklas i olika takt. Flickors hjärnor är som störst vid 10-11 års åldern, deras pubertet kommer tidigare och den hormonella påverkan på hjärnan ser olika ut. Pojkars hjärnvolym är som störst vid i 14-15 årsåldern.
En av de viktigaste faktorerna för lärande är uppmärksamhet, som till stor del är kopplad till hjärnans mognad och som förklarar skillnader i skolprestationer mellan könen. Uppmärksamhetsstörning missgynnas tex av undervisning där man ska söka kunskap på egen hand. Distraktioner är rena giftet för koncentration och uppmärksamhet och det finns gott om det både i skola och fritid, vilket i sin tur eldar på hjärnans belöningssystem. Skolarbetet påverkas. Givetvis.
Psykologer, hjärnforskare och läkare pratar om hjärnans utveckling i termer som ”golden time” och ”use it or use it” för att förklara hjärnans utvecklingsfaser. När är hjärnans som mest mottaglig för inlärning? Finns det faser som är extra vikitiga? Hur mognar hjärnan? Vilka områden mognar först och hur påverkar det barn och ungdomar? Har dagens skola anpassat sig till det här överhuvudtaget eller fortsätter man arbeta ”så som man alltid har gjort”?

I vår Pulsstudie 2018 såg vi att pojkarna i årskurs 7 förbättrade sin koncentration mer än flickorna. Skillnad är statistiskt säkerställd av forskare.

Det finns fler förklaringar till pojkarna försämrade studieresultat än biologi.
Vill du veta mer? Kontakta PULS+.

Ny rapport visar att bara 14% av Sveriges skolbarn rör på sig tillräckligt!

SVT 15/1 2019.
”Flesta skolelever rör sig för lite.
De flesta svenska skolelever sitter still för mycket. Bara 14 procent rör på sig minst en timme varje dag, visar en rapport från Folkhälsomyndigheten.
Myndigheten har låtit elever som är 11, 13 och 15 år i en enkät svara på frågor om sin hälsa. Enligt eleverna själva är det bara 14 proc som dagligen går, cyklar, leker, åker skridskor, spelar fotboll, dansar eller rör på sig så att pulsen går upp.
-Det är bekymmersamt, säger Maria Corell, projektledare för rapporten Skolbarns hälsovanor 2017/18. WHO rekommenderar minst en timmes fys/dag.”
Läs hela rapporten från Folkhälsomyndigheten här.

Läkartidningen idag. Daglig fysisk aktivitet på schemat: bättre skolresultat hos pojkarna.

HUVUDBUDSKAP.

”Pojkar som har daglig fysisk aktivitet i grundskolan har högre slutbetyg än pojkar som har fysisk aktivitet 1–2 gånger per vecka.

Pojkar som har daglig fysisk aktivitet i grundskolan uppnår i större utsträckning behörighet till gymnasiet än pojkar som har fysisk aktivitet 1–2 gånger per vecka.
Flickor som har daglig fysisk aktivitet i grundskolan har inte högre slutbetyg eller högre andel som uppnår gymnasiebehörighet än flickor som har fysisk aktivitet 1–2 gånger per vecka.
Detta visas i Bunkefloprojektet, som följt elever som under hela grundskoletiden fick schemalagd fysisk aktivitet 40 minuter dagligen. Dessa elever jämfördes med kontrollgrupper på lokal och nationell nivå där eleverna haft schemalagd fysisk aktivitet 1–2 lektioner per vecka.”

Läs hela reportaget.

Hur stoppar du en lavin? Hur ändrar du på beteende och attityder?

Hur stoppar du lavinen av stillasittande, fysisk inaktivitet, dåliga matvanor, överdriven skärmtid, psykisk ohälsa, diabetes, övervikt, sömnproblem och ojämlik hälsa?

Hur ändrar man på invanda negativa beteenden? Om det fanns ett enkelt svar så hade man fått nobelpriset. Men det är just vad nudging har fått!
Enkla nudges gör det rätt för barn, ungdomar och vuxna att välja rätt. Designa valsituationer som förbättrar hälsa och en positiv livsstil. Puffa eleverna/personer till bra beslut! Mänskliga svagheter som grupptryck, lathet, bristande självkontroll, snabba kickar mm styr våra handlingar. President Obama instiftade 2015 en puffenhet som rapporterade att de klarade av att ändra människors beteende. De fick tex fler ungdomar från socioekonomiskt svaga områden att välja högre utbildningar. Hur då? Bland annat via nudges/knuffar via email och genom att ändra förvalsalternativen på blanketterna. En del menar att det handlar om att manipulera människor, men Richard Taylor menar att det ska hjälpa människor. Omvärlden gör det svårt att ta rätt beslut. I synnerhet för ungdomar. Det finns många lockelser för belöningscentrumet i hjärnan. När det handlar om nudging så finns valfriheten kvar, men du hjälper eleven/personen att göra hälsosamma val.
Läs gärna Thalers bok: Nudge: Improving Decisions About Health, Wealth, and Happiness.
Där finns många tips och inspiration om hur man kan designs verkligheten/skolan för bättre hälsa och
välmående.

Några klassiska exempel:
Till exempel handlar det om att erbjuda mindre lunchtallrikar för att minska risken för matsvinn. Det kan också vara ett streck i en cykelbana som ska leda cyklisterna till cykelparkeringen. Fler cyklar om man gjort förändringar i den fysiska miljön. På ett hotell satte de upp meddelande om att de flesta kunderna återanvänder handdukarna. Det minskade tvätthögen betydligt. Man uppmärksammade helt enkelt kunderna om den sociala normen.
Trodde du att den vegetariska lunchen var ditt eget val? Eller att du slängde skräpet i papperskorgen för att du månar om miljön? Det är långt ifrån säkert. Du kan ha varit utsatt för en nudge. På min skola provade personalen att ställa salladsbordet först, vilket resulterade i att eleverna åt betydligt mer grönt! Eftersom vi ofta är bekväma och är trogna våra vanor, så kan vi behöva hjälp att ta bra beslut. Vi människor verkar motiveras att fatta bättre beslut om andra ser vad vi gör. Ett annat exempel är att alternativet vegetariskt måltid är förvalt när deltagare ska anmäla sig till en konferens. Betydligt fler kommer att äta vegetariskt på den konferensen! Förval är oerhört kraftigt! Skrämmande kraftfullt!

Gör det lättare att äta nyttigt, att röra på sig mer, att umgås osv. Om deltagarna blir bjuden på nyttigheter när de kommer, så kommer det att påverka vad de äter senare. Anslag som ”kockens rekommendation”, ”dagens special”, ”smart val”, placering, färger, ljus mm påverkar besluten.
Det finns skolor som fått högre närvaro genom att arbeta med nudges.
Fysisk aktivitet då? Finland är ett föregångsland som inspirerar skolor runtom i Sverige. Aktiva raster. Aktiv skoltransport. Daglig rörelse. Aktiva klassrum. Deras nationella satsning ”En skola i rörelse” har gett resultat. De har numera vänt den stillasittande trenden och rapporterar en ökning av rörelse och fysisk aktivitet. Nationellt. Det finns många bra exempel på hur man kan arbeta strukturerat på organisation-, grupp- och individnivå.

Se några inspirerande exempel här.

VILL DU VETA MER OM HUR DU KAN STOPPA LAVINEN?

Hur ändrar du uppfattning om att ändra beteende?

Kontakta PULS+.

Vi kommer till er med konkreta exempel och knuffar igång ett utvecklingsarbete anpassade efter era elever, personal och förutsättningar.

Kontakt: arne.kastenbom@gmail.com

Nyhetsmorgon och Anders Hansen uppmärksammar nya rön om hur fysisk aktivitet skyddar mot Alzheimer.

Anders Hansen gästade TV4 imorse och pratade om att fysisk aktivitet frigör hormon erisin, som kan skydda mot alzheimer. Ny forskning ger hopp om att tex pulshöjande fysisk aktivitet kan förebygga demens. För äldre personer så är raska promenader pulshöjande!

Erisin påverkar fettomsättning och glukosomsättning, och man har ibland frågat sig om träningshormonet kan bli ett träningspiller eftersom det härmar fysisk aktivitet så mycket.

Men en tablett kommer aldrig att kunna ersätta alla de hälsosamma effekterna du får av regelbunden fysisk aktivitet. Se hela inslaget från TV4 här.

PULS+

Deltagare sökes!

GIH söker deltagare till studie om hur fysisk aktivitet och stillasittande påverkar hjärnan. Läs mer här.

Sömnproblemen har ökat med 500% på 10 år.

Rubriken ovan är ett citat från gårdagens Skavlan. Här kan vi tala om en lavinartad försämring! Tyvärr stämmer den med min subjektiva uppfattning från skolans värld.
Hur stoppar man en lavin??
Hur påverkar överdriven och konstant uppkoppling hjärnan, sömnen, psykiska hälsan, inlärning mm. Att sömnbrist påverkar oss negativt är självklart.
När man studerar statistik om stillasittande, fysisk inaktivitet, psykisk ohälsa och sömnproblem så verkar de sammanfalla med de senaste årens digitalisering och smarta telefoner. Det ger hjärnan belöning i form av små dopaminduschar och gör oss beroende.
Skärmhjärnan och popcornhjärnan kommer, som jag förespått, bli en snackis 2019. Små barns och tonåringars hjärnor är väldigt plastiska och formbara. Hur påverkar överdriven passiv skärmtid barns hälsa och hjärna? Vi ser redan en del av resultatet. Det är ett stort experiment på våra barn.
Ungdomar som har sömnsvårigheter under en längre period behöver hjälp med att bryta dåliga vanor. Ge hjärnan och kroppen en chans att vila. Vila kan innebära mer fysisk aktivitet.
Påverkar fysisk aktivitet sömnen? Forskning visar på olika resultat. Vilken typ av fysisk aktivitet kan ge bättre sömn? En studie från 2018 visar att högintensiv träning ger positivare effekter på sömn än medelintensiv arbete.
Vill du veta mer? Kontakta PULS+. Föreläsningen Strong Body Strong Mind tar upp sömnens och goda vanor och deras betydelse för hälsan och inlärning. Allt hänger ihop. Sambandet mellan kropp och hjärna kallas för the body-mind connection.

Anders Hansen gör succé i kvällens Skavlan.

Anders Hansen gick genom rutan och in i varje hem i kvällens Skavlan. Han berättade om varför våra hjärnor blir så beroende av mobilen och skärmar. Det uppseendeväckande är att förändringen har skett på så kort tid. Det påverkar oss i hög grad. Tex påverkas vår uppmärksamhet. Och givetvis vår inlärning. Den ev nya regeringskonstellationen vill förbjuda mobiler i skolan och det kan finnas stor anledning att göra det? Sömnproblemen har ökar med 500% på 10 år. Inga små försämringar.
Dagens avsnitt av Skavlan finns på SVT Play. Överläkare Anders Hansen hann nästan få in vikten av fysisk aktivitet men blev avbruten. Beställ boken och läs mer.

Jag har tidigare bloggat om hur otroligt viktig sömnen är. Minns särskilt inlägget SVT hade om att
sömnproblemen ökat kraftigt bland ungdomar.
”Jag tror en förklaring kan vara att tjejer är mer aktiva på sociala nätverk jämfört med pojkarna där det är vanligare att spela datorspel, säger sömnforskaren Christian Benedict.
Han förklarar att stressen som kan orsakas av sociala medier hämmar produktionen av melatonin, det hormon som gör att vi blir trötta och hjälper oss att sova.
När någon sedan skriver eller gillar något på sociala medier kan det ge en dopaminkick, ett lyckoämne som kroppen producerar, och som dessutom – just det – gör oss pigga.”

Anders Hansen gillade förresten ett av Puls+ inlägg för ett par veckors sedan. Skoj!

Long live physical education!

Aktiva klassrum, aktiva raster och aktiv pedagogik i all ära, men inget går upp mot undervisning i Idrott & hälsa med utbildad och engagerad personal. Ämnet har nedvärderats och minskat runt om i världen pga dåliga studieresultat, besparingar, reformer, okunskap mm. Många skolor har upptäckt att mer fysisk aktivitet med bra kvalitet ger resultat i form av bättre hälsa och inlärning. Bunkefloprojektet är vårt bästa exempel. Idrott varje dag. Med tanke, kunskap och kvalitet. Och det behövs utbildad personal och skolledning med sunt förnuft.
En amerikansk rapport visar att 32% av barn och ungdomar mellan 2-19 är överviktiga och feta, mycket stillasittande och inaktiva, når inte de rekommenderade nivåerna av fysisk aktivitet och de får inte tillräckligt med idrottsundervisning i skolan.
Det finns tyvärr många missuppfattningar om vad idrott och hälsa är. Många myter att slå hål på. Mycket okunskap. Mycket revirtänkande.
Många idrottslärare ska vara självkritiska, Hur kan vi förbättra undervisningen? På gymnasiet har vi hela sju mål att uppfylla på mycket lite tid. Politiker genomför reformer på grundskolan, men inte på gymnasiet. Varför glömmer eller väljer beslutsfattarna bort idrott och hälsa för våra ungdomar när de vet vilken stor betydelse det har för livslång hälsa, välmående och inlärning?
Det är ett mysterium.
Aktiva raster, skoltransporter, brain breaks mm är bra, men låt det aldrig ersätta mer undervisning i idrott och hälsa där vi utvecklar rörelseförmåga, kvaliteter, individuell utveckling mm med utbildad och duktig personal. Long live physical education!

Under de närmaste veckorna slår vi hål på vanligaste myterna. Följ bloggen och hör gärna av dig med tankar och funderingar!

Årets utmaning!

Hur ska vi få fler än 3 av 10 barn i Sverige att nå WHOs minimi-rekommendationer för fysisk aktivitet?

Ett hjärnsmart klassrum!

Sakta men säkert skapas det hjärnsmarta klassrum. Allt fler lämnar det traditionella fyrkantiga klsssrummet och bygger upp ett aktivt och flexibelt klassrum som berikar och stärker inlärning. För många handlar det om att ha modet att gå utanför sin comfort zone. Våga släpp taget om bassängkanten och ge sig ut på en ny resa. Hur ser ett hjärnsmart klassrum ut? Hur kan pedagogen utnyttja det? Hur ser en aktiv pedagogik ut? Vad finns det för utrustning? Vilka utmaningar stöter du på? Vanliga misstag?
Boka en eller flera fortbildningar via Arne.kastenbom@gmail.com,

När jag träffar skolor så presenterar jag ett smörgåsbord av idéer, så att pedagogerna ska kunna starta en kreativ process. Ge dina idéer ett par ben och sätt fart på kreativiteten.
Är målet att:
- aktivera eleverna med brain breaks, puls, dans, motorik, mindfulness, kamratövningar? Eller att bryta skoldagen med meningsfull aktivitet varje dag. Varför inte röra på sig i ett internationellt projekt där ni kan få in geografi, andra kulturer, jämlikhet, vänskolor mm? Hur bygger du bort stillasittande och skärmtid? Eller vill ni kombinera fysisk aktivitet och ett läsprojekt? Eller kombinera fysisk aktivitet och aktivt lyssnande?
- att bygga upp aktiva och flexibla klassrum med whiteboardtavlor från golv till tak, ståbord, flexibla möbler, pedagogiska IT-lösningar, aktiva möbler, cyklar (?), bra stolar mm. En del möbler är dyra men det finns hyfsat billiga lösningar. Med flexibla möbler så går du från katederundervisning till grupparbeten på sekunder! Det ska dessutom kunna genomföras av alla och inte orsaka störande ljud mm.
- att behärska aktiv pedagogik för stora som små. Move and Learn! Du får 21 tips på mive and learn. Varför inte flytta ut klassrummet utomhus? Det finns en uppsjö av goda exempel från utomhuspedagogik, äventyrspedsgogik, walk and talk och naturexkursioner till aktiv matematik, arbeta strukturerat med fysisk aktivitet för att aktivera kropp och hjärna mm.
- att stärka de exekutiva funktionerna som tex problemlösning, koncentration, minne, arbetsminne, kreativitet mm och stärka inlärning. Skapa ett hjärnsmart klassrum. Använd rätt övningar för att öka tex koncentration. Vilka övningar är användbara? Kan alla vara både aktiv och öks fokus samtidigt? Högfokus? Vad är det? Hur repeterar man på ett hjärnsmart sätt? Hjälp eleven utveckla de viktiga exekutiva funktionerna för bättre inlärning och studieresultat!
- att undervisa efter hur hjärnan fungerar? Bygg upp undervisningen kring det retikulära systemet, amygdala och dopamin där känslor och glädje är centralt.
- att bygga en hjärnsmart skola med struktur, planering, schema, aktiviteter, raster, skoltransporter, mm. Vad möter eleven varje dag när de kommer till skolan?
- att förbättra arbetsro och disciplinära åtgärder? Bygg in trygghet och tillit för alla. Social kompetens?
- att öka kreativitet och hantera stress?
- att arbeta hälsofrämjande före, under och efter hela skoldagen? Bygg in goda vanor på ett strukturerat sätt. Daglig rörelse, kost, återhämtning, högfokus, sömn, tobak, driger, vänner, självbild, självförtroende osv. Bygg in 10 goda vanor.
- att lära eleverna hur hjärnan fungerar? Hjärnkunskap. Vad säger forskningen? Vad är plasticitet, BDNF, dopamin, belönibgscentrum mm? Vad händer i hjärnan? Vad ät the body brain system?
- att fånga upp elever med nedsatt arbetsminne och ge dem möjlighet att utveckla det? Arbetsminne är den berömda flaskhalsen för inlärning.
- att inreda klassrummet med rätt färger, dofter, sinnen och inspiration? Det är både roligt och intressant. Hur ser det ut i skolans entré? Vilka signaler vill ni ge? Vilka värden står ni för? Vad ska eleven och vuxna möta varenda dag? Är det vaktmästaren och toaletten? Eller är det elevkåren, elevdemokrati, jämlikhet, trygghet  eller en hälsofrämjande aktiv hjärnsmart skola?
- att förebygga psykisk ohälsa? På grupp- och individnivå.
- att införa daglig rörelse och mer fysisk aktivitet? Det innebär en ny syn på rörelseförmåga och fysisk självbild.

Det finns ett flertal skolmodeller som kan inspirera. Svenska, nordiska och internationella. Finland satsar på ”Skolan i rörelse” för aktivare och trivsammare skoldagar. Det finns till och med skolor som utvecklar klassrum med social och emotionell inlärning där de arbetar strukturerat med självkontroll, självbild, social förmåga, trygghet, känslor, empati, respekt, kommunikation, teamwork, problemlösning, lära av varandra osv. Allt efter hur hjärnan fungerar.

Vi prioriterar, sätter gemensamma realistiska tidsbestämda mål och skapar ett tydligt och inspirerande dokument med er strategi, ansvarsfördelning, resursbank mm..
Behöver ni hjälp att komma igång? Behöver ni en resurs?

Barn och ungdomar anpassar sig lätt. Det är troligen svårare med de vuxna. Engagera elever, föräldrar, elevhälsa, skolledning och andra nyckelpersoner.
Engagemang och samverkan är två viktiga framgångsfaktorer!
Exekutiva funktioner, hälsa, ovanor, kultur, människor, beteende och attityder tar tid att förändra, men det är ju det pedagoger har arbetat med i alla tider. Fakta, förståelse och förtrogenhet. Men tänk på att inte öka antalet distraktioner. Det kan ge motsatt resultat med en översvämmad hjärna, överbelastat arbetsminne, buller, intryck och oro som försämrar inlärning och prestation. Möblera och dekorera inte sönder klassrummet. Minimera störande moment och dela in klassrummet i tydliga zoner!!

FÖLJ MED RESAN DU MED.
Kontakta PULS+ via Arne.kastenbom@gmail.com.

WHO’s rekommendationer för fysisk aktivitet för barn, ungdomar och vuxna.

Låt oss hjälpas åt att dela och sprida budskapet.

Anders Hansen på Skavlan på fredag!

Anders Hansen som bla skrivit boken Hjärnstark och som kommer ut med en ny bok om några veckor som heter Skärmhjärnan är med i Skavlan på fredag.
Fysisk aktivitet, överdriven skärmtid, goda och dåliga vanor påverkar vår hjärna, kognition och inlärning! Missa inte det!

Trendspaning 2019: Rörelse = Quick Fix!

Trendspaning 2019: Daglig rörelse blir årets quick fix!

Forskning visar att de största hälsovinsterna som görs är då man ökar sin fysiska aktivitet från inaktiv till aktiv. I praktiken betyder det 30 minuters rask promenad fem dagar/vecka. Det är inte svårare än så. 
Lägg till några pulshöjande aktiviteter och komplettera med styrka, rörlighet och balans för ännu fler hälsovinster. 

Tänk på att:

- Kurvan är brant i början men planar därefter ut mer och mer.

- Mycket stillasittande och inaktivitet är mer skadligt för vuxna än de flesta tror. Det har visat sig att en person som tränar 30 minuter/dag, men i övrigt är stillasittande under resten av dagen utsätter sig för större hälsorisk än en person som har en rörlig vardag men i övrigt inte tränar. Rör på dig hela dagen. Avbryt stillasittandet varje halvtimme. Rör på dig några minuter. Det är en quick fix för kärlhälsan, Små förändringar är guld värda. Ta trapporna. Cykla till butiken. Bygg in en aktiv livsstil. Daglig rörelse har större betydelse är du anar!

- Regeringen har lanserat satsningen ”Samling för daglig rörelse” som bla resulterat i 100 timmar mer Idrott & hälsa i grundskolan från och med höstterminen 2019. Ska skolor införa mer av samma eller ska behövs det en ny syn på fysisk aktivitet?

- Stillasittande, inaktivitet och överdriven skärmtid är även dåligt för hjärnan. En studie jämförd tre grupper. Grupp 1 arbetade stillasittande i fyra timmar och fick endast resa sig för akuta toabesök. Grupp 2 promenerade i två minuter varje halvtimma. Grupp 3 arbetade stillasittande i två timmar och promenerande sedan i åtta minuter? 

Blodflödet till hjärnan mättes. Vilken grupp fick bäst resultat?

För en gångs skull verkar det finnas en quick fix! Sätt på en påminnelse och ta en magisk tvåminuters promenad varje halvtimme.

2 minuters rörelse varje halvtimme stärker din hälsa och hjärna!
2 minuters är en sällsynt Quick Fix för hälsa och kognition!

Hur mycket ska man röra på sig? Läs mer om vuxna och barn/ungdomar.

En ny metaanalys på över 1 miljon kvinnor och män visar att 60 minuters fysisk aktivitet eliminerar den skadliga effekten av 8 timmars inaktivitet. På vuxna. Det är en av de bästa studierna 2018!

Vill du veta mer om fysisk aktivitet som quick fix? Kontakta PULS+.

4 tips för en hjärnstark skola och arbetsplats. Det är dags att förändra skola och arbetsplatser i grunden.

Vi blickar framåt året 2019, som blir ”hjärnans år”!
(Boka föreläsningen Strong Body Strong Mind med workshops via arne.kastenbom@gmail.com).

Hjärnan har aldrig ställts inför en sådan snabb dramatisk förändring av sin omgivning som skett under de senaste 100 åren. Den är inte anpassad till dagens situation. För att möta de utmaningar som nu väntar oss, måste skolan och arbetslivet förändras i grunden. 3 av 10 tar inte gymnasieexamen, vilket är ett stort misslyckande. Pojkarna klara sig allt sämre.

4 faktorer för bättre prestation och inlärning:

1. Utgå från hur hjärnan fungerar. Undervisa i hjärnkunskap! Utforma arbetsdag, schema och arbetsplats på ett hjärnsmart sätt. Bygg in goda vanor för en hälsa i balans och maximal prestation.

2. Ta tillbaka din koncentration!
Man kan träna upp koncentrationen. Koppla ihop det med känslan av att lyckas.
Förstå sambanden mellan goda livsstilsvanor, fysisk aktivitet, ansträngning (grit och inre motivation), koncentration och känslan av att lyckas.
Frisättning av hjärnans dopamin påverkar våra handlingar och koncentration.
Minska ner disktraktioner från mobiler, stress, multitasking, klassrumsmiljön, ljud mm.
Regelbunden fysik aktivitet och daglig rörelse är naturligt för hjärnan. Ge den rätt förutsättningar. Varje dag.

3. Träna din kreativitet och utveckla ditt tänkande.
Vad innebär det är att gå i skolan eller att arbeta? Utbildning och träning i kreativitet måste bli obligatoriskt på alla stadier. Förmågan att skapa nya användbara idéer och hitta nya vägar att lösa problem är viktigt för framtiden. Det krävs grundkunskaper i aktuellt ämne och att man tränar och utvecklar sin kreativitet kontinuerligt. Lättare fysisk aktivitet kan gynna kreativiteten.

Utveckla tänkandet (metakognition) genom att förstå hur saker hänger ihop. Engagera dig i ditt eget tänkande och lärande, känslor, nyfikenhet och självförtroende. Men tro inte på allt som du tänker. Dina minnen förändras. Hm...

4. Lär dig stresshantering.
Stress påverkar hela kroppen, från hjärnans kemi, synapser, strukturer och gener till beteende, förståelse, minne och inlärning. Det handlar om att förstå sammanhanget. Lär dig att förstå och hantera stress (se bilden nedan).

Aktiva klassrum med aktiv pedagogik som stärker de centrala exekutiva funktionerna och kognition växer sig allt starkare. Arbeta strukturerat efter hur hjärnan fungerar för bättre inlärning, maximal prestation och en hälsa i balans.

Heta trender 2019: Skärmhjärnan och pocornhjärnan

Vi blickar framåt 2019. Vilka ämnen känns heta just nu? Första gissningen handlar om att överdriven skärmtid påverkar alltfler negativt, och pendeln är på väg att slå tillbaka. Hjärnan och kroppen är inte byggd för dagens stillasittande livsstil och digitaliserade värld.

Börja med att läsa reportaget om popcornhjärnan. Den måste ALLA läsa!
Om några veckor kommer Anders Hansen ut med en ny bok som heter ”Skärmhjärnan: Hur en hjärna i osynk med sin tid gör oss stressade, deprimerade och ångestfyllda”.
Ämnet kommer garanterat att diskuteras i TV-soffor, på skolor och fortbildningar.

 

Läs reportaget ”Students are Better Off without a Laptop in the Classroom” som bygger på en studie som visar att digitaliseringen av undervisningen inte bidrar till ökade kunskaper. Användning av laptops mm distraherar och försvårar inlärning. Hur använder barn och ungdomar datorn och mobilen? Onekligen intressant och värt att diskutera på varje skola. It’s time for a change!
”Our results showed that nonacademic Internet use was common among students who brought laptops to class and was inversely related to class performance. This relationship was upheld after we accounted for motivation, interest, and intelligence. Class-related Internet use was not associated with a benefit to classroom performance.”

En systematisk översikt på hur skärmtid påverkar barn och ungdomar hälsa och välmående från 2018 visar att ”There is evidence that higher levels of screentime is associated with a variety of health harms for CYP, with evidence strongest for adiposity, unhealthy diet, depressive symptoms and quality of life”. CYP betyder ”Children and Young People”). Men det finns fortfarande ganska få bra studier.

Vuxna med god kondition presterade bättre i de kognitiva testerna än de med dålig kondition, enligt en ny svensk studie.

Det finns ett samband mellan god kondition och de tankemässiga förmågorna hos barn, ungdomar, vuxna och äldre. Men vad är god kondition? I en ny svensk studie på vuxna jämförde man vuxna med dålig (testvärde 31), god (40) och bra (49) kondition på olika kognitiva tester. Forskarna såg att de med god och bra kondition presterade bättre på tester med arbetsminne, koncentration, exekutiva funktioner, minne och hur snabbt man processar information. Det spelar ingen roll om man har god eller bra kondition enligt den här studien.
Studien visar att gränsvärdet för god kondition hos friska vuxna kontorsarbetare ligger på konditionsvärdet 44 (som kan tas fram via olika konditionstest).

Daglig rörelse, regelbunden fysisk aktivitet, rörelserikedom och god kondition påverkar inte bara de tankemässiga förmågorna och inlärning utan även självförtroende, självkänsla, gemenskap, hälsa, glädje, stress, psykisk ohälsa mm.
Boka den aktiva och tankeväckande föreläsningen Strong Body Strong Mind för en hälsa i balans och maximal prestation.
Kontakt:Arne.kastenbom@gmail.com

En liten förändring gjorde 19,000 elever till de smartaste och mest vältränade i USA.

Forskare, hjärnforskare, pedagoger, skolledare och media har uppmärksammat Naperville Central High School under åren.
Läs reportaget ”One Small Change Turned These 19,000 Students Into the Fittest and Smartest in the US”.
”Did you ever hear of Naperville, Illinois? Well, did you ever hear of the school that created the fittest students in the nation? How about some of the smartest in the world?”
När jag började pionjärarbete och pilotprojektet PULS+ 2014, så ställde Paul Zientarski upp som min mentor. Jag har besökt honom i Naperville och han besökte Helsingborg i höstas. Han har en stor källa av kunskap att ösa ur, som han generöst delar med sig av.

Barn- och ungdomspsykiatriker varnar för att överdriven skärmtid ger oss en popcornhjärna.

Hur påverkar digitaliseringen och överdriven skärmtid barn och ungdomars hjärnor? Jag har i en rad inlägg beskrivit hjärnans belöningssystem, hjärnans gyllene utvecklingsfaser och hur de nya livsstilsvanorna kan påverka hjärnans utveckling på olika sätt. Psykiatrikern Jaghoorny beskriver det på ett bra sätt.

”Passiv skärmtid fungerar som kokain för hjärnan. Den aktiverar hjärnans belöningssystem utan att hjärnan behöver anstränga sig och sparar därför energi. Hjärnan känner sig nöjd och blir beroende. Skolarbetet upplevs i stället som jobbigt och ointressant eftersom det kräver högre mental aktivitet och energi av hjärnan”

”Utvecklingspsykologer använder termen "golden time" för barn upp till tre års ålder och för ungdomar i åldern 13–23 år. Dessa perioder är extremt viktiga för hjärnans utveckling.– I tonåren programmeras hjärnan för att hantera det vuxna livet. Om hjärnan stimuleras fel då är skadan mycket svår att reparera senare.”

”Experterna har skapat ett nytt begrepp: popcornhjärna. Det är benämningen på dem som sitter länge och spelar framför en skärm där olika saker poppar upp och lockar deras uppmärksamhet. Det är några minuter på Facebook, några på Twitter, några på Youtube, en snutt med nyheter, en koll på mejlen och så vidare. Att byta fokus i rasande fart och samtidigt stimuleras av nya saker belastar centret för uppmärksamhet och stör koncentrationen. Det ger oss en popcornhjärna. Hjärnan poppar omkring i tusen tankar hit och dit. Det orsakar hjärnstress och i det läget fungerar hjärnan långsammare.”

Här kommer några förslag på åtgärder (enligt mig):
- 1 timme passiv skärmtid/dag.
- Ha koll på vad barn och ungdomar gör på nätet.
- Gör saker tillsammans. Högläsning, lekar, sång mm berikar.
- Sov sju åtta timmar/natt
- ”Belöna hjärnans aktiveringssystem på ett bra sätt, läsa mycket, umgås med vänner och motionera tillräckligt”!
- Undvik skitmat, socker, energidrycker, tobak, droger mm.
- Återupptäck natur och upplevelser utomhus.
- Träna på att dagdrömma, koppla av och att stänga ute ständig uppkoppling.
- Utveckla förmågan att hålla koncentration på rätt sak.
- Positiva bilder och rätt förväntningar. Positiva mål.
- Tålamod och ihärdighet. Ge inte upp. Det kan vara svårt i början, men det är utvecklande att tänja på hjärnans kapacitet.

Läs hela reportaget om popcornhjärnan här.

Podcast: Physical education important to learning, academic success.

På med kängorna och hörlurarna. Ta en lång skön promenad och lyssna på en podcast med Dr John Ratey (författaren av boken Spark - the new revolutionary science about exercise and the brain):
Don't skip gym: Physical education important to learning, academic success.
Han betonar vikten av fysisk aktivitet för hjärnans utveckling, speciellt hos ungdomar.