PULS+

PULS+ startade pionjär- och utvecklingsarbetet om sambandet mellan fysisk aktivitet och hjärnans tankemässiga förmågor 2014.

Resan har varit fantastisk med bl.a. pilotprojekt, besök på Naperville Central High School med Mr Zientarski och Mr Sladkey, Pulsstudien, vårt vetenskapligt stödmaterial, samverkan med nationella och internationella experter och eldsjälar, intervjun med Dr Charles Hillman, otaliga föreläsningar och arrangemang.

Få har både gjort pilotprojekt med elever och en egen vetenskaplig studie. Vår studie "Effekten av fysisk aktivitet i matematikundervisningen" visar att 7 minuters pulsaktivitet förbättrar koncentration och arbetsminne hos 13-åringar.

Vi är först i Sverige att, tillsammans med forskare från Helsingborg och Kristianstad, mäta effekterna av pulshöjande fysisk aktivitet i klassrummet. Det behövs en ny syn på fysisk aktivitet och en jämlik hälsa.

PULS+ bygger broar till ny forskning och har ett imponerande nätverk av hjärnforskare.

Tips! Följ Puls+ på Facebook och i facebookgruppen Aktivaklassrum. Bloggen har en halv miljon läsare och nästan 1000 inlägg. Helt gratis.

Boka våra populära föreläsningar, kurser, workshops mm. Kontakt: arne.kastenbom@gmail.com.

lördag 29 december 2018

Nyårslöften kan löna sig.

Var åttonde man och var femte kvinna avger ett nyårslöfte och de vanligaste är:
Att börja träna.
Äta hälsosammare.
Stressa mindre.
Att läsa fler böcker.
Ca 46 % håller sina löften efter halvår (USA), vilket är förvånansvärt bra. Kanske är det lönt att tänka till och lova sig själv att må bra?

fredag 28 december 2018

Hjälp eleverna att utveckla de exekutiva funktionerna!

Boka en föreläsning om exekutiva funktioner och inlärning.
De exekutiva funktionerna är grundläggande för inlärning. Forskning visar att hjärnan inte är fullt utvecklad förrän vid 24-års åldern, och att området där de exekutiva funktionerna sitter mognar sist! Det innebär att det går att utveckla viktiga kognitiva och sociala processer i hjärnan som tex självkontroll, mental kontroll, inhibering av impulser, förbättra koncentrationsförmågan och minnet, optimera det begränsade arbetsminnet, planera och organisera tid och material, utveckla problemlösningsförmågan, att reagera ändamålsenligt i olika sociala och stressiga situationer mm.
Hjärnceller stärks. Och hjärnceller ansas bort. Use it or loose it!

Alla kan ha svårigheter med att fokusera på rätt sak, lyssna aktivt, att göra klart uppgiften, strukturera dagen och optimera hjärnan för maximal prestation, förstå krävande uppgifter och komplicerade problem, att utveckla kunskap utan relevant feedback, att arbeta i en stökig och rörig omgivning mm.
Utveckla strategier och hjälpmedel för att utveckla de grundläggande exekutiva funktionerna och optimera både hälsa och inlärning! Hur påverkar fysisk aktivitet och goda vanor din hjärna? Öppna din fulla potential!
Föreläsningen bokas via Arne.kastenbom@gmail.com.




fredag 21 december 2018

Forskare slår larm: ”Få barn når upp till rekommendationerna”

20/12-18: Jag började 2018 med att skriva om temat fysisk inaktivitet och stillasittande. Kan inte låta bli att publicera och avsluta året med att forskare slår larm om samma sak och statistik. Läs gårdagens larm!

”Svenska barns hälsa försämras.
Den fysiska aktiviteten minskar och stillasittandet ökar. Allra störst är problemet för flickor i gymnasiet.
– Det är få barn som når upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet, säger Gisela Nyberg, som forskar på barns fysiska aktivitet och hälsa vid Karolinska institutet och GIH”. Läs hela reportaget här.
GOD JUL!

Topplistan 2018. Nr:1 Den ultimata träningen för hjärnan.

Över 10,000 besökare läste "Den ultimata träningen för hjärnan". Det toppar året och hjärnan är hetare än någonsin. GIH har fått ett väldigt stort anslag för att bedriva studier om fysisk aktivitet och hjärnan. En del av pengarna kommer från stora multinationella bolag som är intresserade av hur man rör sig rummet osv.
Vilken är den ultimata träningen för hjärnan? Är det bara puls som gäller?
I dagsläget finns det tung forskning som visar på samband mellan pulshöjande fysisk aktivitet och hjärnan, men det växer sakta men säkert fram en ny karta på "Rörelsehjärnan".
Bunkefloprojektet och Stavangerprojektet visar med all motorikträning är viktigt för barns utveckling och inlärning. Det finns några nya studier som visar hur styrketräning påverkar hjärnan, så det finns all anledning att träna allsidigt för både kropp och knopp.
Bilden kanske inte är helt korrekt och fullständig, men kan vara intressant som diskussionsunderlag.
- Olika aktiviteter påverkar hjärnans struktur och (exekutiva) funktioner.
- Fysisk aktivitet ger bättre hjärnhälsa, dvs organet fungerar bättre.
- Personer i god fysisk form har bättre kognitiva förmågor och en bättre hjärnhälsa.
- Högintensiv träning utsöndrar tex mer BDNF som tar hand om, stärker och skapar nya hjärnceller.
- Lågintensiv träning i form av yoga mm kan stärka tex koncentration.
- Neuroplasticitet är ett tvåeggat svärd. Hjärnan anpassar och formar sig efter vad du gör och inte gör. En stillasittande och inaktiv livsstil formar tyvärr också hjärnan. Barn och ungdomars hjärnor växer och mognar först vid 24-årsåldern. Barns hjärnor är extra plastiska. Hur påverkar en inaktiv livstil barns hjärnor?
- De flesta känner numera till att pulsträning ökar blodflödet till hjärnan med 20%. Men vissa pulsövningar minskar faktiskt blodflödet till hjärnan! Det kan med andra ord ge oönskad effekt?

Den största frågan, enligt mig, handlar om de stora individuella skillnaderna. Det bästa är att individualisera och att få eleven att utvecklas utifrån sina mål och förutsättningar. Det kräver kunskap och insikt. 
I år har man i USA startat ett av världens största forskningsprojekt, där man ska försöka få fram redskap så att läkare ska kunna ge "Fysisk aktivitet på recept" på individuell basis.
Med tanke på att fler barn och ungdomar mår allt sämre psykiskt, så kommer vi att se FaR användas i skolans värld. Det pågår ett intressant pilotprojekt i Helsingborg och det ska bli intressant att se deras resultat till våren.

Forskning visar att motion motverkar åldrandet och till och med kan göra hjärnan yngre. Det är en unik effekt. Inget annat påverkar hjärnan på det sättet som fysisk aktivitet gör. Det är aldrig för sent att börja en positiv hälsofrämjande livsstil.
Läs ett bra reportag från hösten 2017 här.

"If you’re not active, do something that you enjoy. The best exercise is the kind that you’ll actually do."

"Intellectuals solve problems, geniuses prevent them" (Einsten)


Bloggen återkommer efter nyåret med en titt i kristallkulan.
Vilka är de hetaste trender och nyheterna 2019.
Ett tips är att använda filmen med Paul Zientarskis föreläsning i Helsingborg 2018  som en kickoff med kollegor och chefer. Use it.

torsdag 20 december 2018

Årets hjärnstarka topplista. Nr 2: Öka koncentration och arbetsro med rörelse och puls!

Årets hjärnstarka topplista.
Nr ⓶: Sambandet mellan fysisk aktivitet och koncentration. Inläggen om ADHD, fysisk aktivitet som redskap för att öka koncentrationen, schemalägga stunder med högfokus mm har haft väldigt många läsare. Kanske är det så att koncentrationssvårigheter ökar med dagens livsstil? Skärmtid, multitasking, stillasittande, inaktivitet, jetlaggade ungdomar, mobiler, energidrycker mm ökar. Allt fler barn får diagnosen ADHD, är stressade, får ångest och klassrummet är fortfarande utformat som ett öppet kontorslandskap ”anno 1895”.
Fysisk pulshöjande aktivitet KAN stärka koncentrationen. Hur går det till?
PULS+ genomförde ett pilotprojekt om puls kopplat till koncentration på gymnasiet 2016/17 med goda resultat. Eleverna svarade anonymt och vår utomstående analytiker såg positiva resultat på elevernas koncentration över tid.
Pilotprojektet har följts upp med den vetenskapliga PULSSTUDIEN, som redovisar statistiskt säkerställd förbättring på både koncentration och arbetsminne.
Hur många arbetar strukturellt för att maximera koncentrationen i skolan eller på arbetsplatsen? Det finns mycket att utveckla.
Lästips.
Lästips 2.

Tredje platsen går till Anders Hansen och Hjärnstark!

Topp tre.
Nr 3: Anders Hansen måste vara med på årets hjärnstarka och aktiva topplista!
Hans bok Hjärnstark släpptes visserligen 2016, men den används flitigt runt om i landet. Han har sammanställt bra forskning på ett enkelt och användarvänligt sätt. Hans föreläsningar och framträdanden i media är väldigt uppskattade och välbesökta. Dessutom ger han konkreta förslag på hur man kan arbeta för att stärka olika tankemässiga förmågor. Både för gammal och ung.
Vi anordnade en konferens med Anders Hansen i Helsingborg redan 2016, vilket resulterat i många framgångsrika pulsprojekt, forskningsstudier kopplade till högskolan, aktiva klassrum mm. Samverkan är en framgångsfaktor.
Anders Hansen har fått många skolor att agera under 2018! Whao!
Alla inlägg med honom är populära. Imorgon avslöjas resten av årets hjärnstarka topplista? Vad har varit populärast under året som gick?
Anders Hansen har bidragit till mer fysisk aktivitet runt om i Sverige.

onsdag 19 december 2018

Plats 4 på årets topplista: Aktiva klassrum.

Årets hjärnstarka topplista.
Plats nr 4: Aktiva klassrum.
Legenden Paul Zientarski och matteläraren David Sladkey föreläste i Stockholm, Helsingborg och Eslöv i augusti. Pionjärerna från Naperville berättade om deras framgångsrika arbete och fantastisk resultat. Learning Readiness PE och aktiva klassrum har kommit för att stanna.
Videon med Pauls föreläsning i Helsingborg kommer att publiceras lagom till vårens terminstart. En bra kick-off med kollegor och beslutsfattare? Håll ögonen öppna på bloggen.
Paul är min mentor sen 2014, och det var min personliga höjdpunkt att initiera och anordna konferensen i Helsingborg.
Film från mitt studiebesök på Naperville Central High School.

Bild från PULSSTUDIEN. Eleverna i årskurs 7 har puls innan matten börjar.



Bilder från Paul Zientarskis föreläsning i Helsingborg 15/8 2018.

Aktiva klassrum är hett. Men det ska stärka inlärning. Inte tvärtom. Ny forskning visar att för mycket intryck kan ge motsatt effekt. Pedagogerna är ovana att eleverna rör på sig. Klassrummet är som ett öppet kontorslandskap.
När jag besökte Naperville Central High School i USA, så blev jag djupt imponerad av matteläraren David Sladkey och hur strukturerat han arbetar med aktiva klassrum på high school-nivå. Hans elever är koncentrerade såväl första som sista timmen. Magic, isn´t it?


På bloggen hittar du bra exempel och forskning om aktiva klassrum, aktiv pedagogik, pulshöjande pauser i klassrummet, aktiv matematik och aktiva raster. Det finns en bra sammanställning från Danmark som jag gärna delar med mig av. Hör av dig, så skickar jag ett PM med aktuella bevis och forskning (som en erkänd dansk forskare godkänt personligen).
Gå även med i Facebookgruppen Aktiva klassrum, där det är tänkt att alla ska kunna dela med sig av sina bästa tips.

tisdag 18 december 2018

Inklusive schoolyards!

Visst går det att utveckla skolgårdar och raster. För ökad trygghet, arbetsro, rörelseglädje och inlärning. Bra video.

Metaanalys: ”We conclude that there is strong evidence for beneficial effects of PA on maths performance”.

Oj vilket intresse! Här är metaanalysen som visar att barn som går i skolor med utökad regelbunden fysisk aktivitet under flera läsår får bättre resultat i matematik. Inga dussinforskare heller och den är publicerad i BJSM.
Läs hela metaanalysen.


Plats nr 5: Studier om pulsträningens effekt på inlärning.

2018 års hjärnstarkaste lista fortsätter.
Idag plats nr 5. Bevis och aktuell forskning om pulsträning och inlärning.

I takt med att pulsprojekten sprider sig runt om i landet och världen, så efterfrågas vetenskaplig grund. Stärker fysisk aktivitet inlärning?
Årets mest lästa är den systematiska översikten som professor Charles Hillman rekommenderade PULS+ att sprida. ”Physical Activity, Fitness, Cognitive Function, and Academic Achievement in Children: A Systematic Review” sammanfattar all forskning om barn och ungdomar och ger en helhetsbild. Hillman är erkänt duktig och sitter med i kommittéen som drar upp de nationella riktlinjerna om fysisk aktivitet i USA. Om du inte orkar läsa hela studien, så se intervjun. Den är riktigt bra.

Pulsstudien i Helsingborg är klar och visar att puls i matteklassrummet förbättrar elevernas arbetsminne och koncentrationsförmåga. Vi väntar på att den ska publiceras efter sk peer-view. Många har visat stort intresserade och den kommer att spridas som en svensk skolnära studie på ett par hundra 13-åringar. Spännande! Följdstudien på årkurs 2 pågår.
Bloggen har under året skrivit om de flesta bevisen, studierna, meta-analyserna och systematiska översikterna som visar att fysisk aktivitet (inte bara puls) och goda vanor stärker hälsa, de exekutiva funktionerna, studieresultat, arbetsro, studieresultat, hjärnhälsa, inlärning mm. Tänk på att när forskare pratar om studieresultat och inlärning, så är det inte samma sak. Det gäller även fysisk inaktivitet och stillasittande. Var påläst och trovärdig. Det vinner alla på i längden. Inte minst eleverna.
Uppdaterar med en aktuell meta-analys om fysisk aktivitet och matte!

måndag 17 december 2018

Haverdalmodellen: Vila, samarbete och rörelse

Haverdalmodellen och Hjärnberikad uppmärksammas i Pedagogiska magasinet.
”På Haverdals byskola lär sig alla om hjärnan – från ettåringarna på förskolan till eleverna i årskurs 5. Ju tidigare barnen börjar träna sin hjärna, desto bättre förutsättningar för lärande, menar rektorn Anders Hjalmarsson”.
”Han berättar att skolan sedan flera år tillbaka har satsat på hälsofrämjande skolutveckling. År 2011 utvecklade Ulrika Rudgard tillsammans med några andra lärare en modell för inlärning, Haverdalsmodellen. Den bygger på forskning som visar att inlärning gynnas av att kombinera samarbete, teoretiska, praktiska och fysiska moment. För drygt två år sedan inledde skolan ett samarbete med hjärnforskare från Göteborgs universitet, som de kom i kontakt med via Kattegattgymnasiet. Det är en långsiktig satsning som bland annat syftar till att eleverna ska få verktyg att lära känna sig själva och klara av skolarbetet bättre”.
Läs reportaget här.
Läs även det uppskattade inlägget Hjärnsmart.

Intensiv fysisk aktivitet påverkar 8-10 åringar positivt!

En ny dansk studie på 8-10 åringar visar att intensiv fysisk träning påverkar det cardiovaskulära systemet. De har tex spelat smålagsspel 3x40 minuter/vecka i totalt i 10 månader. Pulsträning ger många positiva effekter även för barn.
”In conclusion, 10 months of 3 × 40 minutes per week of SSG and CST in 8- to 10-year-old children decreased diastolic blood pressure and elicited discrete cardiac adaptations, suggesting that intense physical exercise in school classes can have effects on cardiovascular health in children”.
Barn bör givetvis träna allsidigt. Den aeroba förmågan är inte fullt utvecklad och det gäller att anpassa aktiviteterna efter ålder och grupp.

Årets hjärnstarkaste topplista: Nr 6: Daglig rörelse.

Året som gick. Plats nr 6: Bygg in mer daglig rörelse.
Alla mår bra av mer fysisk aktivitet under hela dagen. Bygg in minst 60 minuter rörelse varje dag för barnen. All rörelse räknas. Ta cykeln till skolan/jobbet, ha aktiva raster/pauser, avbryt stillasittandet varje timme osv.
Flera utomordentligt fina studier har under året visat att vi framför allt ska fokusera på mer fysisk aktivitet. En timme rörelse per dag kan kompensera för mycket fysisk inaktivitet. Läs mer om studierna här på bloggen. Daglig rörelse är toppen både för hälsa, hjärnhälsa, koncentrationsförmåga mm.
Utforma samhälle och skola så att det blir naturligt att röra på sig. Målet är att barnen lär sig ta aktiva och hälsosamma val utan att de tänker på det. Nudging är ett aktuellt och bra exempel. Det är så man bygger in goda vanor och mer fysisk aktivitet. Det fiffiga är att det är ganska enkelt.
Regeringen har agerat i "Samling för daglig rörelse". Det införs 100 timmar mer idrott i högstadiet fr.o.m. hösten 2019. Det är ett steg åt rätt håll. Läs mer här. Men de flesta är eniga att det behövs fler steg.

Ny svensk studie: Kraftigt sänkt fysisk aktivitet bland äldre barn och ungdomar.

Göteborgs universitet.
”Mellan år 2000 och 2017 sjönk den fysiska aktiviteten, mätt i steg per dag, med 24 procent för 14-åriga flickor och med 30 procent för jämnåriga pojkar. Det visar en studie vid Göteborgs universitet som jämfört den vardagliga fysiska aktiviteten bland äldre barn och ungdomar i några kommuner i sydöstra Sverige.”
”Den främsta förklaringen vi kan hitta är den dramatiskt ökade användningen av internet på telefoner och på läsplattor i de ungas vardagliga liv sedan 2010, något som sannolikt lett till ökad inaktivitet, säger Anders Raustorp.
Den aktuella studien ligger i linje med nyligen publicerade resultat vid Gymnastik- och idrottshögskolan om kraftigt minskad kondition hos unga vuxna.”
Läs mer här.

söndag 16 december 2018

Hälsovinster av att cykla till jobbet eller skolan.

Cyklar du till jobbet? Väger hälsofördelarna mer än riskerna för olyckor? Ska jag inte låta cykeln stå kvar i förrådet? En ny studie ger dig svaret: Pedal power: The health benefits of cycling outweigh the risks (by far).
Public health England gav av ut den här rapporten nyligen: Cycling and walking for individual and population health benefits. A rapid evidence review for health and care system decision-makers.



Ny dansk studie: Fotboll är medicin.

En dansk studie fastslår att fotboll kan vara rena medicinen. Ja, du kan rentav använda det som terapi globalt eftersom det är så billigt och lättillgängligt. It’s time for patients to play!
Konferensen ”Football is medicine” hålls i Odense i januari.

Best of 2018. Nr 7: Pulsprojekten gör succé runt om i Sverige!

🔝Plats nr 7: ”PULSrevolutionen”.
Pulsprojekten har spridit sig som en löpeld och det startas nya pulsprojekt varje månad runt om i Sverige. Det är en formidabel gräsrotsrevolution och omnämn idag som ett bra exempel på allra högsta nivå. Grunden är att arbeta i medel- och högintensiv pulszon i minst 20 minuter för att få positiva effekter på både hjärna och hälsa. Men det finns många varianter. Efterfrågan om konkreta handfasta tips och råd är stor. Det går oftast inte att kopiera andras modeller, men det är så skönt att slippa uppfinna hjulet på nytt och gå i samma fällor som alla andra. Ända sedan Paul Zientarski startade pulsprojektet (LRPE) i USA, så har det kännetecknats av nyfikenhet, kollegialt lärande och en generös dela-kultur. Det är en framgångsfaktor till att det spridit sig så snabbt. Thank you very much!
PULS+ startade som ett av de allra första pulsprojekten och det är glädjande att se utvecklingen sen 2014.

fredag 14 december 2018

Årets hjärnstarkaste topplista! Nr 8: Fysisk aktivitet och psykisk ohälsa.

2018 har varit ett händelserikt år. Vilka ämnen har lockat flest läsare? Vad är hetast just nu? Här kommer årets aktivaste och hjärnstarkaste lista.
På plats nr 8 kommer sambandet mellan fysisk aktivitet och psykisk ohälsa. Året började med att Socialstyrelsen publicerade en stor uppmärksammad rapport om psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Den grupp som mår sämst är flickor på gymnasiet. Det är också den grupp som rör sig minst.
Ungdomar med dålig socioekonomisk bakgrund rör sig allra minst och mår sämst. De är de stora förlorarna i hälsans och livets tombola.
Fysisk aktivitet, KBT och läkemedel motverkar ångest och depressioner och jag slår ett slag för ett spännande pilotprojekt om FaR i grund- och gymnasieskolan. Det ska bli intressant att få del av deras resultat under 2019. Följ bloggen för att få del av deras arbete och resultat.
FaR handlar både om att nå barn och ungdomar på individnivå och att förebygga psykisk ohälsa bla genom fysisk aktivitet.
Lästips: Den alarmerande ökningen av psykisk ohälsa. Det ökar som en lavin!
Topplistan publiceras varje dag fram till jul. Imorgon kommer nr 7 på årets hjärnstarka topplista!




torsdag 13 december 2018

FINLAND PHYSICAL ACTIVITY FACTSHEET.

Finland arbetar strukturerat med fysisk aktivitet. De publicerar ett nytt faktablad om fysisk aktivitet, där det finns mycket intressant att läsa för ung och vuxen.
Det är inte överraskande att de arbetar strukturerat med fysisk aktivitet, idrott, raster, skoltransporter och rörelse under lektionstid. Aktiva klassrum har kommit för att stanna. Avsnittet ”succesful approches” borde läsas av av varenda skolledare och politiker i Sverige.

USA Today: Physical education is key to longer, happier lives. Our kids and schools need more of it.

Fysik aktivitet under HELA skoltiden måste öka. Det har större betydelse än de flesta tror. Kanske är det viktigare än någonsin? De menar att Idrott & hälsa är lika viktigt som matte, svenska och språk. Vad tycker du?
Läs hela artikeln här.

måndag 10 december 2018

Mark Zuckerberg och hans fru satsar på att lärare ska utgå från hur hjärnan fungerar och hur vi lär oss nya saker.

Facebooks grundare Zuckerberg och hans fru Chan bidrar med 1 miljon dollar för att lärare ska lära sig hur hjärnan fungerar och hur den lär sig nya saker. Det är trevlig läsning för oss som brunnit för detta under lång tid.
”The goal is to help teachers understand and apply educational neuroscience—"the science behind how the brain learns, works, and thrives," said Glenn Whitman, CTTL's director.”
För den som är intresserad att fortbilda sig så har organisationen Neuroteach Global olika former av webbaserad fortbildning. Allt från några minuter per dag till längre utbildningar. Intressant! Flera stora svenska multinationella företag bidrar idag med stora belopp i forskning om hjärnan. Det är ett hett ämne idag och kommer att förändra framtidens samhälle och skola.

Obs! Föreläsningen Strong Body Strong Mind utgår från hur fysisk aktivitet och goda vanor påverkar hjärnan, välmåendet och inlärning. Konceptet aktiva klassrum kan utvecklas till att bli aktiva hjärnsmarta klassrum. Utgå från hela eleven och hur hjärnan fungerar för bättre hälsa, välmående och inlärning! Kontakta PULS+.




Småbarn rör på sig allt mindre.

Små barn rör på dig allt mindre. Kan det vara så att fysisk inaktivitet kryper ner i bäbisstadiet? Att röra på sig är lika naturligt som att andas, och det är viktigt för barnets utveckling. Inte minst för hjärnans. I min föreläsning på SVT UR Play (2016) berättar jag om en studie som visar att inaktiviteten ökar vid 7-årsåldern. Vad händer då? Jo, barnen börjar skolan och formas till stillasittande individer. Är det vad vi vill ha? Är det vad hjärnan är byggd för?
New York Times skriver om det 6/12 -18. Läs reportage och dela!
”Most experts believe that physical activity declines as children reach adolescence, but a new study has found that the decline begins as early as age 6.”
Det onaturliga är det nya naturliga. Nog är det upp och ner? 

torsdag 6 december 2018

Stor studie om ungas hjärnhälsa – söker receptet för en friskare skola

Idrottsforskning publicerar en bra artikel om den stora studien om ungas hjärnhälsa, som jag skrev om efter att ha träffat Håkan Larsson på Malmö Universitet i höstas. De mäter bla hur fysisk aktivitet påverkar minnes- och beslutsförmågan, blodflödet till hjärnan mm. Budgeten är på hela 35 miljoner!
”Skolorna har haft uppdraget att iscensätta fysisk aktivitet i 15 års tid. Men det händer inget” (Håkan Larsson)

Fysisk aktivitet är skolans viktigaste ämne!

Fysisk aktivitet har en mängd unika effekter på barn och ungdomar. Det är dessutom enkelt och billigt att införa. Det borde vara lika prioriterat som matte, svenska och språk. 60 minuter daglig rörelse ger bättre hälsa, välmående, prestation och inlärning. Det handlar om att införa mer rörelseglädje och rörelserikedom.
Läs ett bra reportage: ”Why dance is just as important as math in school. 
Dance — and physical activity — should have the same status in schools as math, science and language. Psst: it may even help raise test scores, says Sir Ken Robinson.”
Bjuder på en TedTalk med nämnde Robinson. Enjoy.

onsdag 5 december 2018

Ny studie, ActiveBrains, visar att det finns samband mellan fitness och intelligens hos barn.

En ny studie publicerad i erkända tidskriften Neuroimage, visar att det finns samband mellan fitness, tjocklek på hjärnbarken och intelligens hos 8-11 åriga barn.
”Fitness and speed-agility are associated with thicker brain cortex, which in turn was associated with higher intelligence.”

Highlights:
Cardiorespiratory fitness and speed-agility, but not muscular fitness, were associated with overall cortical thickness. None of the three physical fitness components were related to surface area.
Adiposity may hinder the beneficial influence of cardiorespiratory fitness and speed-agility on cortical thickness, and in turn, on intelligence. Interventions focused on aerobic exercise and motor skills should be implemented to achieve an optimal weight status in an effort to improve brain health.

Active healthy kids!

Forskare från världens alla hörn har träffats och sammanställt rapporter om den fysiska aktiviteten både nationellt och globalt. Jag har skrivit om Sveriges omdömen tidigare. Finlands rapport var desto trevligare att läsa. De kan se positiva förändringar. Fler finska barn i åldern 12-15 år når de rekommenderade miniminivåerna av fysisk aktivitet dvs 60 minuter/dag. De har dessutom en fin presentation och jag tar mig friheten att klistra in några tänkvärda bilder. När kommer vändningen i Sverige?


lördag 1 december 2018

Ny metaanalys visar att fysisk aktivitet är lika effektiv som mediciner och terapi vid depression.

Man har sammanställt många studier i en sk meta-analys för att ta reda på om fysisk aktivitet kan behandla depression. Metaanalysen visar att fysisk aktivitet är väldigt effektivt. Lika bra som mediciner och psykoterapi. Pulshöjande aktivitet verkar ha stor effekt och i många fall kan det vara nödvändigt att få hjälp och stöd av en tränare, ledare eller liknande. Det kan vara svårt att motivera sig vid depression och stödet kan vara nödvändigt. Det finns stora individuella skillnader och jag rekommenderar, som vanligt, att alla läser metaanalysen i sin helhet.
Om du vill läsa mer så finns det många inlägg om psykisk ohälsa på bloggen. Det pågår för närvarande ett mycket intressant ”Fysisk aktivitet på recept-projekt” i Helsingborg Stads Skolor. Om det faller väl ut, så kommer det att sprida sig till fler skolor och elever. Spännande!
”For MDD (major depressive disorderd),  consistent evidence indicated that PA can improve depressive symptoms versus control conditions, with effects comparable to those of antidepressants and psychotherapy. PA can also improve cardiorespiratory fitness and quality of life in people with MDD...”