Det man forskat mest på är pulshöjande aktivitet, men det utesluter inte att tex styrketräning, balans, motorik mm påverkar hjärnans funktion. Ingegerd Erikssons studier om motorikens betydelse känner de flesta till, men finns det evidens för att elever med bra koordination och motorik får bättre betyg? På senare tid har forskare påpekat att det saknas bra interventionsstudier på barn.
De systematiska översikterna är olika.
Vad är det för skillnad på de här två? En är negativ och en positivare.
A. Do changes in cardiorespiratory fitness resulting from physical activity interventions impact academic performance and executive function in children and adolescents? A systematic review, meta-analysis, and meta-regression.
B. Effects of physical activity interventions on cognitive and academic performance in children and adolescents: a novel combination of a systematic review and recommendations from an expert panel.
Det hindrar inte att skolor fortsätter arbeta med rörelsesatsningar! Det kan ha större betydelse än vad de flesta tror med många unika effekter. Men inget mirakelmedel. Ett tips är att läsa på och vara trovärdig. Vill du veta mer om det vetenskapliga stödet? Kontakta PULS+.
