PULS+

PULS+ startade pionjär- och utvecklingsarbetet om sambandet mellan fysisk aktivitet och hjärnans tankemässiga förmågor 2014.

Resan har varit fantastisk med bl.a. pilotprojekt, besök på Naperville Central High School med Mr Zientarski och Mr Sladkey, Pulsstudien, vårt vetenskapligt stödmaterial, samverkan med nationella och internationella experter och eldsjälar, intervjun med Dr Charles Hillman, otaliga föreläsningar och arrangemang.

Få har både gjort pilotprojekt med elever och en egen vetenskaplig studie. Vår studie "Effekten av fysisk aktivitet i matematikundervisningen" visar att 7 minuters pulsaktivitet förbättrar koncentration och arbetsminne hos 13-åringar.

Vi är först i Sverige att, tillsammans med forskare från Helsingborg och Kristianstad, mäta effekterna av pulshöjande fysisk aktivitet i klassrummet. Det behövs en ny syn på fysisk aktivitet och en jämlik hälsa.

PULS+ bygger broar till ny forskning och har ett imponerande nätverk av hjärnforskare.

Tips! Följ Puls+ på Facebook och i facebookgruppen Aktivaklassrum. Bloggen har en halv miljon läsare och nästan 1000 inlägg. Helt gratis.

Boka våra populära föreläsningar, kurser, workshops mm. Kontakt: arne.kastenbom@gmail.com.

tisdag 19 februari 2019

Missuppfattning om pulsprojekt i skolan.

SvDs vinkel är pulsträning som vetenskaplig metod för inlärning. Pulsträning enligt SvD innebär att man måste arbeta i en viss tid i en viss intensitet och att det följs av teorilektion. Bara det.
Det finns inga bevis att just 20 min i en viss pulszon ger bättre inlärning. Ingen kan med säkerhet säga vilken intensitet , duration, frekvens, mängd, typ av aktivitet mm som ger effekt. Det har journalisten rätt i och det kan inte forskningen visa.

Men hon ger inte hela bilden utan underhåller fakta för att hennes vinkel ska hålla.

Eftersom det inte är en vetenskaplig metod så följer man upp pulsprojekt i skolan med egen insamling av data (som i Naperville osv) för att se om man kan se förändringar. En form av utvärdering av projektet. Det är vanligt att utvärdera i skolan.
Napervilles anmärkningsvärda resultat har i sin tur fått forskare att fundera på om det finns något i medel- och högintensiv fysisk aktivitet som påverkar studieprestation och inlärning. Naperville hade inte bara LRPE och Zero Hour utan även daglig idrott under (nästan) alla fyra åren på High School. Mängden fysisk aktivitet spelar roll precis som i Bunkeflo.

Vad kännetecknar ett bra pulsprojekt? Vad består det av? Finns det en poäng med att arbeta ämnesövergripande i skolan (i detta fall idrott/puls och teori)? Vilka vetenskapliga effekter har ”mvpa exercise” (medel- och högintensiv fysisk aktivitet) på barn och ungdomars hälsa, hjärnhälsa, välmående och kognition? Vilka vetenskapliga effekter ger ”god kondition”?

Man kan utöka antalet idrottstimmar eller införa annan form av daglig rörelse. Det finns många varianter.
Jag brinner personligen för obligatorisk daglig idrott och hälsa ledd av utbildad personal som även kan utveckla rörelseförmåga och fysiskt självförtroende för livslång hälsa. Pulsprojekt är ett positivt och nytt sätt att få in mer fysisk aktivitet i skolan. Alla som deltar vinner något på att delta. Den ibland urvattnade devisen ”Alla ska vinna” för en helt ny betydelse.
Dyr pulsutrustning är inget krav, utan ett pedagogiskt verktyg där eleven utgår från sina egna förutsättningar, får feedback både i realtid och över tid, jämför med sig själv, fokuserar på träningseffekter istället för aktivitet, får ökad kroppskännedom, ökar motivationen och det kan användas för att inte ta i för mycket. Det är inte ett krav att använda och har sina begränsningar, som alla andra verktyg.

SvDs kritik är snedvriden. Tala om vad fysisk aktivitet och pulsprojekt i skolan går ut på. Låt kunniga forskare komma till tals nästa gång. Lägg fram den vetenskapliga grunden. Reportaget handlar inte om pulsträning i skolan.