PULS+

PULS+ startade pionjär- och utvecklingsarbetet om sambandet mellan fysisk aktivitet och hjärnans tankemässiga förmågor 2014.

Resan har varit fantastisk med bl.a. pilotprojekt, besök på Naperville Central High School med Mr Zientarski och Mr Sladkey, Pulsstudien, vårt vetenskapligt stödmaterial, samverkan med nationella och internationella experter och eldsjälar, intervjun med Dr Charles Hillman, otaliga föreläsningar och arrangemang.

Få har både gjort pilotprojekt med elever och en egen vetenskaplig studie. Vår studie "Effekten av fysisk aktivitet i matematikundervisningen" visar att 7 minuters pulsaktivitet förbättrar koncentration och arbetsminne hos 13-åringar.

Vi är först i Sverige att, tillsammans med forskare från Helsingborg och Kristianstad, mäta effekterna av pulshöjande fysisk aktivitet i klassrummet. Det behövs en ny syn på fysisk aktivitet och en jämlik hälsa.

PULS+ bygger broar till ny forskning och har ett imponerande nätverk av hjärnforskare.

Tips! Följ Puls+ på Facebook och i facebookgruppen Aktivaklassrum. Bloggen har en halv miljon läsare och nästan 1000 inlägg. Helt gratis.

Boka våra populära föreläsningar, kurser, workshops mm. Kontakt: arne.kastenbom@gmail.com.

söndag 21 januari 2018

Pulshöjande aktiviteter gav ökat meritvärde.

Pulshöjande aktiviteter gav ökat meritvärde. Under höstterminen 2016 deltog elever i årskurs 9 och 10 på Birgittaskolan i Örebro i pulshöjande aktiviteter under lektionstid. Målet med projektet var att se om elevernas kunskapsresultat och hälsa skulle förbättras. Det var första gången den här typen av insats gjordes systematiskt på en specialskola.
Eleverna som deltog i de pulshöjande aktiviteterna hade vanliga idrottslektioner två gånger i veckan. De tre övriga dagarna hade de en 30–40 min pulshöjande aktivitet, där målet var att eleverna skulle ligga på minst 70 procent av maxpuls. Eleverna fick dessutom återkoppling på träningen genom att deras puls visades på en tv-skärm men hjälp av pulsband. De pulshöjande aktiviteterna var bland annat olika lekar, konditionsbana och intervaller.

Elevernas betyg i svenska, deras meritvärde och självskattat välmående jämfördes i början och i slutet av terminen. Resultaten jämfördes även med en kontrollgrupp som fortsatte enligt ordinarie undervisning utan pulshöjande aktiviteter.
– Projektet visar en viss höjning både av elevernas betyg i svenska och av sin egen självskattning av hälsan. De resultaten är dock inte statistiskt signifikanta. Något som projektet visat och som är statistiskt signifikant är att pulshöjande aktiviteter faktiskt höjde elevernas meritvärde. Därmed kan vi konstatera att pulshöjande aktiviteter har gett en viss positiv effekt på elevernas prestation i skolan, säger Johan Östman enhetschef på Forskning och Utveckling på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) som utvärderade projektet.

Orken och läsförståelsen ökar

De pulshöjande aktiviteterna leddes av Birgittaskolans idrottslärare Mikael Kroon som också är initiativtagare till projektet.
– Tidigare blev många elever trötta väldigt fort men nu orkar de mer. Störst skillnad märks på dem som har varit med sen starten, säger Mikael.
De flesta eleverna har varit positiva till projektet och de pulshöjande aktiviteterna fortsätter på Birgittaskolan. Det kommer även läggas till ett dansmoment som hoppas locka fler elever. Mikael ser pulsträningen som väldigt viktigt.
– Det är inte så många som rör sig på fritiden, så det gäller att de håller igång i skolan. I längden ser jag det som en livsnödvändig aktivitet, säger Mikael.
I anknytning till pulsträningen har skolan avsatt extra tid till att arbeta med läsförståelse. Ingeborg Elpers Bååth, skolbibliotekarie på Birgittaskolan, märker också skillnad på eleverna och ser att läsförståelsen samt läslusten har ökat.
– Eleverna är väldigt lugna efter ett träningspass och kan koppla av lättare vid läsning, säger Ingeborg.
Även Roger Holmström, rektor på Birgittaskolan, ser positivt på resultatet.
– Det är kul att få bekräftat igen att god kondition och goda skolresultat hänger ihop. Nu är det viktigt att vi fortsätter tänka på hur vi lägger in naturliga rörelseaktiviteter i skoldagarna, säger Roger.