PULS+ & PULSSTUDIEN 2014-2020

Arne Kastenbom

Förstelärare

PULS+ och PULSSTUDIEN

Läs mer om mitt utvecklingsarbete om sambandet mellan fysisk aktivitet och hjärnan.

* PULS+ startade 2014: http://pulsplusprojektet.blogspot.com/?m=1

* Sydsvenskan 2015, Pulsträning ska höja matteresultaten: https://www.sydsvenskan.se/2015-12-14/pulstraning-ska-hoja-matteresultaten

* UR Play Pulsträning höjer resultaten: https://urplay.se/program/201087-ur-samtiden-pulstraning-och-inlarning-2017-pulstraning-hojer-resultaten

* Vetenskapligt stöd för fysisk aktivitet och sambandet med barn och ungdomars hjärnhälsa på Pedagogsajten Familjen Helsingborg: https://pedagogsajten.familjenhelsingborg.se/vetenskapligt-stod-for-fysisk-aktivitet/

* Pulsstudien i tidskiften Idrottsläraren nr 6 2019: http://pulsplusprojektet.blogspot.com/2020/05/tidskriften-idrottslararen.html?m=1

* Konferenserna med Anders Hansens Hjärnstark 2016 (https://youtu.be/az_JCxuXV6U)

och Paul Zientarski 2018 på Dunkers Kulturhus Helsingborg (https://www.hd.se/2018-08-15/han-ar-amerikanen-som-ska-fa-eleverna-i-helsingborg-att-hoja).

* Pulsstudien abstract, Effekten av fysisk aktivitet i matematikundervisningen: https://forskul.se/tidskrift/volym-7-nummer-3-2019/effekten-av-fysisk-aktivitet-i-matematikundervisningen/

* Pulsstudien - hela studien: https://forskul.se/wp-content/uploads/2019/10/ForskUL_vol_7_nr_3_s_6-27.pdf

* Pulsstudien i Skolvärlden 16/12 2020, 

Ny studie: Bättre koncentration med pulshöjande aktivitet. https://skolvarlden.se/artiklar/ny-studie-battre-koncentration-med-pulshojande-aktivitet

* Pulsstudien i Skolporten: https://www.skolporten.se/forskning/vetenskapligatidsskrifter/effekten-av-fysisk-aktivitet-i-matematikundervisningen/

* Jag har en stort nationellt och internationellt nätverk med tex forskare på högsta internationella nivå. En längre intervju med Dr Charles Hillman publiceras under hösten 2020. 

Han var med på SVT.se 7/5 -20: https://amp.svt.se/nyheter/vetenskap/hjarnforskare-foreslar-idrottpaus-varje-timme-i-skolan.

* Studiebesök i Naperville Central High School, USA, hos min mentor Paul Zientarski mars 2017 och David ”Mr Brain Break”

Sladkey.

* De tidiga pilotstudierna Puls+ visar att medel- och högintensiv pulshöjande aktivitet förbättrar elevernas koncentrationsförmåga. Puls+ visar även viss förbättringar på problemlösningsförmågan i matematik.

http://pulsplusprojektet.blogspot.com/2017/04/puls-201617-visar-positiva-resultat-pa.html?m=1

OBS! Boka skräddarsydda föreläsningar, kurser och utbildningar om framgångsrikt tänkande för såväl unga som gamla via arne.kastenbom@gmail.com.

PULS+ har inspirerat skolor, företag, förvaltningar, högskolor, universitet, elevhälsa, föreningar, organisationer och politiker att utveckla hälsofrämjande åtgärder för bättre hjärnhälsa sen 2014. PULS+ föreläser både nationellt och internationellt.

Kommer bättre skannad reportage.

Are There Effective Interventions to Increase Physical Activity in Children and Young People?

En ny systematisk översikt undersöker om rörelseinterventioner i skolan ökar den fysiska aktiviteten. Det finns få bra interventioner och det behövs generellt fler bra studier. Forskare plockar ofta fram dessa studier för att kritisera och ifrågasätta mer fysisk aktivitet i skolan. Det är bra. Faktiskt. Det behövs för att ge en nyanserad bild och skärpa utvecklingsarbetet så att det ger optimal effekt. PULS+ upprepar år efter år att ”it takes a village to raise a child” och det gäller i synnerhet när vi pratar om hälsosamma och aktiva livsstilsvanor.

Resultaten visade att åtta metaanalyser erhöll en liten ökning av den fysiska aktivitetsnivån, varav fem genomfördes i skolan, två i familjen och en i samhället.
De flesta lovande program hade följande egenskaper:

• inkluderade fysisk aktivitet i skolplanen, 
• långsiktiga interventioner
• involverade lärare
• hade stöd från familjer.

”Most promising programs had the following characteristics: included physical activity in the school curriculum, were long-term interventions, involved teachers and had the support of families.”

Låt barnen få röra på sig mer i skolan Carolina Klüft: Politikerna måste fatta de beslut som krävs nu.

Carolina Klüft och Generation Pep skriver en debattartikel i Aftonbladet där de kräver att politiker måste ta beslut om mer rörelse och idrottsundervisning. Upp och hoppa alla politiker!

En anledning till att PULS+ redan 2014 startade med ambitiösa mätningar var att ruska om alla politiker, beslutsfattare och skolledare och få dom medvetna om vikten av fysisk aktivitet och andra hälsosamma vanor.

Läs debattartikeln här.

Missa inte gratis föreläsningar på webben.

Saknar du konferenser, föreläsningar mm?
ChargedUp Education erbjuder gratis föreläsningar med 29 (!) olika experter. Du kan se dem i efterhand (upp till 14 dagar). Själv tänker jag se Mike Kuczalas
The Kinesthetic Classroom: Teaching and Learning through Movement.
Bra fortbildning i dessa märkliga coronatider.

Ny studie: Skolbarn i Sverige rör sig för lite. Sverige är sämst i klassen.

WHO publicerar idag sin studie om skolbarns hälsovanor. Det som sticker ut är just stillasittandet/fysisk inaktivitet bland skolbarn.Resultatet är inget nytt, men bekräftar att en lång trend av för lite rörelse håller i sig.
Frågan är inte om det kommer att se ännu värre ut i framtiden med tanke på Corona, social distansering osv?

Folkhälsomyndigheten: ”Resultatet visar att Sverige hamnar i botten när det gäller andelen skolbarn som är tillräckligt fysiskt aktiva, det vill säga rör sig minst 60 minuter om dagen. Bara 12 procent av flickorna och 17 procent av pojkarna uppnår det målet, jämfört med genomsnittet för alla deltagande länder på 16 respektive 23 procent.
– Fysisk aktivitet är viktigt både för den psykiska och fysiska hälsan. Särskilt under uppväxtåren när vi bygger vårt skelett, våra muskler och utvecklar motorik och rörelseförmåga. Hela samhället behöver arbeta för att öka den fysiska aktiviteten bland skolbarn, säger Marita Friberg, utredare vid Folkhälsomyndigheten.”

Ny svensk studie visar att daglig rörelse och rörelsepauser minskar risken för nedstämdhet och oro.

Bryt stillasittandet var 30:e minut. På jobbet med framförallt på fritiden. Det ger inte bara effekter på metabola faktorer som blodsockernivå och inflammation, utan minskar risken för mental ohälsa. Studien visar att ge kan ge stora effekter.

”Sambandet mellan stillasittande och upplevd nedstämdhet, oro och ångest har undersökts i två tvärsnittsstudier vid Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH) och Karolinska institutet. För medan kopplingen mellan inaktivitet och sjukdomar som kärlkramp och åldersdiabetes är väl belagd, är det mindre utforskat hur psyket påverkas.

Båda studierna är baserade på uppgifter om vanor och mående från tiotusentals män och kvinnor i åldern 18–74 år i samband med att de gjort en hälsoprofilbedömning genom företagshälsovården. Forskarna ville bland annat veta om det har betydelse var stillasittandet sker – på jobbet eller hemma. Och det har det, visade resultaten i den första studien. Kopplingen mellan mycket stillasittande på jobbet och att ofta känna oro eller nedstämdhet var svag. Däremot var risken att ofta känna så tre gånger så hög för dem som tillbringade mycket av fritiden i soffan eller fåtöljen. Sambandet var tydligt även med hänsyn tagen till sådant som övervikt, motionerande och rökning.”

Ny rapport: Minskad fysisk aktivitet under pandemin kan få hälsokonsekvenser.

Folkhälsoguiden Region Stockholm skriver om en ny rapport som visar att minskad fysisk aktivitet under pandemin kan få hälsokonsekvenser. 

Daglig rörelse och tex regelbunden konditionsträning har många positiva hälsoeffekter. Inte minst på immunförsvar inkl mindre risk att insjukna i influensa och lunginflammation.

PULS+ har tidigare skrivit om pandemins effekter på folkhälsan. Stora förändringar i livsstil kommer att ge effekter på fysisk, social och mental hälsa.

WHOs kampanj Walk The Talk pågår.

WHO betonar vikten av fysisk aktivitet och kampanjen Walk The Talk pågår i helgen. Prova på olika virtuella rörelsepass och lyssna vad experterna berättar. Dela och sprid. Upp och hoppa Sverige!

Lyssna tex på Tedros Ghebreyesus, generalsekreterare för WHO, om vikten av mental hälsa under pågående pandemi.

Professor Art Kramer på SVT: Så mycket smartare blir du av träning.

När man läser om fysisk aktivitet kopplat till hjärnans tankemässiga förmågor så är det oundvikligt att läsa om Arthur Kramer och Charles Hillman. Deras forskning har väldigt stor betydelse.

Det är några år sedan som jag var i kontakt med Art Kramer angående en ny stor studie om fysisk aktivitet och hjärnhälsa hos äldre. Jag visste att SVT besökt honom nyligen och nu publicerar SVT ett reportage med honom. Äntligen!

”Blodflödet till hjärnan ökar, vilket förbättrar kopplingarna mellan olika delar, säger han. Dessutom påverkas hjärnans struktur så att delar som kopplas till problemlösning blir större”, säger professor Kramer.

PULS+ genomförde en pilotprojekt 2015 där vi ville se om pulsträning påverkade problemlösningsförmågan på matematiken, och professor Kramers forskning var en av de stora inspirationskällorna. För den som är ny, så fanns det knappt några pulsprojekt i Sverige på den tiden och PULS+ var en av pionjärerna som drivit det här från början.

PULS+ exklusiva intervju med professor Hillman kommer att publiceras i samband med skolstarten i höst. Han ger en del viktiga och oväntat tydliga svar som är värda att dela. De internationella forskarna ligger längre fram och det är självklart att fråga de som har störst kunskap.

Hjärnforskare föreslår idrottspaus varje timme i skolan!

Avbrott för högintensiv träning mellan lektionerna skulle förbättra skolresultaten, menar Dr Charles Hillman. Hans arbete uppmärksammas av SVT:
– Om jag fick välja hur en skoldag skulle vara upplagd skulle den inledas med 45 minuter akademiskt arbete som räkning eller skrivande, sedan skulle det vara tio minuters paus med högintensiv fysisk träning av något slag och sedan skulle de ha fem minuter på sig att göra sig redo för nästa lektion, säger han.
Charles Hillman sitter i en expertgrupp som utformat hälsoråd för amerikanska skolbarn och deras rekommendation är minst 60 minuter fysisk aktivitet om dagen.
Ytterst få amerikanska eller svenska barn rör sig så mycket. Bland 15-åriga flickor i Sverige är det så lite som nio procent och även om 11-åriga pojkar, med sina 23 procent klarar sig något bättre, är de flesta alldeles för stillasittande.
Det här kommer att bli ett folkhälsoproblem om de vuxna inte gör något åt saken, menar Hillman. Det behövs mer forskning om hur mycket, hur intensivt och när barn ska träna, för att ge bästa effekt på lärandet och måendet, så att skolan bättre kan anpassas efter det.

Dr Hillman ingår i PULS+ nätverk och han deltar i programmet Bästa träningen som börjar på SVT ikväll.
Jag träffade honom för några veckor sedan i Köpenhamn och ska publicera en lång intervju, när COVID19 släppt taget om nyhetsflödet.

Det lönar sig att träna motorik och koordination som barn, enligt ny brittisk studie.

En ny studie visar att motorik- och koordinationsträning som barn har lägre dödlighet flera decennier senare. Det är ingen nyhet att det är viktigt att låta barn röra på dig och träna sin motorik. Det kan ge större vinster än de flesta tror.
”The results of this cohort study suggest that childhood motor coordination is associated with lower mortality up to middle-age”.