• Andelen som rapporterar att de når rekommendationen om 60 minuter fysisk aktivitet per dag är större i denna studie än i andra studier, men mönstren från andra undersökningar går igen – flickor rör sig mindre än pojkar och tonåringar mindre än yngre barn. Detta trots att de flesta tonåringar anger att de tycker om att röra på sig.
• De flesta barn går regelbundet på någon form av organiserad fysisk aktivitet, men det finns stora socio- ekonomiska skillnader och andelen föreningsaktiva avtar redan efter nioårsåldern.
• Barn och unga vet ofta vad som är nyttigt att äta, men få följer kostråden. Endast fyra av tio barn har angett att de äter grönsaker varje dag och två tredjedelar anger att de oftast eller nästan alltid äter mjukt, vitt bröd.
• Stillasittande med skärmar är en tuff konkurrent om barn och ungas tid – sex av tio tonåringar spenderar tre timmar eller mer per dag sittandes framför en skärm utanför lektionstid.
• Ungefär fyra av tio barn och unga i studien har angett att de har någon typ av fysisk aktivitet i skolan utanför idrotts- undervisningen, exempelvis rörelsepauser under lektionen, men skillnaderna mellan de olika åldersgrupperna är stora.
• Vuxna förebilder är viktiga för såväl fysisk aktivitet som matvanor. Barn till aktiva föräldrar rör sig mer själva, och barn som äter middag tillsammans med vuxna får i sig mer grönsaker och fisk.
Pep-rapporten är en enkätundersökning av hur mycket svenska barn och unga i åldrarna 4-17 år rör på sig, vad de äter och hur faktorer runt omkring barnen hänger samman med levnadsvanorna.
Källa: Pep-rapporten.
