PULS+

PULS+ startade pionjär- och utvecklingsarbetet om sambandet mellan fysisk aktivitet och hjärnans tankemässiga förmågor 2014.

Resan har varit fantastisk med bl.a. pilotprojekt, besök på Naperville Central High School med Mr Zientarski och Mr Sladkey, Pulsstudien, vårt vetenskapligt stödmaterial, samverkan med nationella och internationella experter och eldsjälar, intervjun med Dr Charles Hillman, otaliga föreläsningar och arrangemang.

Få har både gjort pilotprojekt med elever och en egen vetenskaplig studie. Vår studie "Effekten av fysisk aktivitet i matematikundervisningen" visar att 7 minuters pulsaktivitet förbättrar koncentration och arbetsminne hos 13-åringar.

Vi är först i Sverige att, tillsammans med forskare från Helsingborg och Kristianstad, mäta effekterna av pulshöjande fysisk aktivitet i klassrummet. Det behövs en ny syn på fysisk aktivitet och en jämlik hälsa.

PULS+ bygger broar till ny forskning och har ett imponerande nätverk av hjärnforskare.

Tips! Följ Puls+ på Facebook och i facebookgruppen Aktivaklassrum. Bloggen har en halv miljon läsare och nästan 1000 inlägg. Helt gratis.

Boka våra populära föreläsningar, kurser, workshops mm. Kontakt: arne.kastenbom@gmail.com.

onsdag 14 mars 2018

Skillnader i hälsa påverkar samhällets utveckling!

Ny rapport 14 mars 2018. "Folkhälsan i Sverige är god i ett internationellt perspektiv och utvecklas positivt för de allra flesta. Men på vissa områden går utvecklingen åt fel håll, och skillnader mellan personer med olika utbildningsnivå har ökat den senaste elvaårsperioden. Det visar Folkhälsomyndighetens nya årsrapport.
De påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation, är ett av regeringens mål. Det återkommer i de globala målen och Agenda 2030 för hållbar utveckling, där världens länder har åtagit sig att bekämpa ojämlikheter både inom och mellan länder.
Folkhälsan i Sverige är i ett internationellt perspektiv god och den utvecklas också överlag positivt, visar Folkhälsomyndighetens årsrapport 2018. Utvecklingen skiljer sig dock mellan olika grupper.
– I dag är förutsättningarna till en god hälsa inte jämnt fördelade i befolkningen. Förutsättningarna behöver förbättras särskilt för dem med sämst hälsa, säger Johan Carlson, Folkhälsomyndighetens generaldirektör.
Ojämlikheten i hälsa visar sig bland annat i medellivslängd. Skillnaden i återstående medellivslängd vid 30 års ålder är 6,2 år mellan personer med förgymnasial respektive eftergymnasial utbildning. Skillnaderna mellan utbildningsgrupperna har ökat mellan 2006 och 2016.
Personer med lägre utbildningsnivå rapporterar även stillasittande fritid och daglig rökning i högre utsträckning. Samma skillnader syns för övervikt och fetma som är vanligare hos personer med lägre utbildningsnivå. Övervikt och fetma, som ökar risken för sjukdomar och sämre hälsa, är dessutom vanligare bland män (58 procent) än kvinnor (44 procent).
– Det är ingen naturlag med dessa systematiska skillnader mellan olika grupper, det är skillnader som ofta går att påverka med hjälp av samhälleliga insatser. Och det gäller att satsa mer på det förebyggande arbetet, på insatser som kan förhindra sjukdom och ohälsa, säger Johan Carlson.
Årsrapporten visar också att psykisk ohälsa är ett fortsatt stort folkhälsoproblem. Särskilt tydligt är det att kvinnor rapporterar nedsatt psykiskt välbefinnande. Suicid är däremot vanligare bland män, och bland personer med förgymnasial utbildningsnivå.
– God hälsa är det viktigaste i livet för de flesta människor. En god folkhälsa, och förutsättningar till en god hälsa på lika villkor i befolkningen, stärker hela samhällets utveckling, säger Johan Carlson." Läs mer här.