Vetenskapens värld, 19/2 2018, handlade om ADHD, och Anders Hansen, överläkare i psykiatri, deltog som expert. Vad gör du som förälder eller pedagog när ett barn brister i uppmärksamhet, impulskontroll och är hyperaktiv? Varje individ är unik och kräver individuella lösningar. Samhället ställer helt andra krav på koncentration och tankemässiga förmågor idag. Alla är lika viktiga. Hur tar vi tillvara allas potential på bästa sätt?
SVT hade ett inslag igår: ”Barn med ADHD som rör sig mycket och har svårt att sitta stilla i klassrummet behöver inte vara omotiverade. Istället måste de röra sig för att klara av svåra arbetsuppgifter.” Man konstaterar att rapporten från Florida inte är något nytt, men att det är märkligt att det inte händer något i skolan. Fysisk aktivitet är enkelt, billigt och ger resultat.
SVT släppte en kort video där Anders Hansen ger konkreta 5 tips till den som har ADHD. Rekommenderar den! Det femte tipset är enkelt, billigt och effektivt.
Här kommer några bra konkreta tips. Om du har bra förslag på hur man formar en skola för alla, så mejla mej på Arne.kastenbom@helsingborg.se.
OBS! Läs mer genom att klicka på "Läs mer"! 8 bra tips.
OBS! Läs mer genom att klicka på "Läs mer"! 8 bra tips.
1. Lästips: Anders Hansens senaste bok Fördel ADHD, som handlar om att vända det till en fördel.
2. Här några tips från föräldrar: (Adhd och autism)
En fritidsledare möter upp trettonåringen tre mornar i veckan (mer finns inte folk till trots att varje dag hade varit önskvärt), och går igenom schemat och hur trettonåringen ligger till med läxor.
Åttaåringen har ett eget ”vilrum”, ett tomt genomgångsrum som sällan används, med en soffa, en filt och en kudde som hon tagit med sig hemifrån. Dit kan hon gå för att vila. En kvart före lunchrasten är slut kollar en lärare att hon kommit in (åttaåringen har en klocka som larmar), så att hon hinner vila lite extra innan eftermiddagens lektioner.
Tioåringen åker taxi till skolan trots att det finns skolbuss. När han tog skolbussen tog orken slut redan innan skolan började på grund av ljudnivån och stöket.
Femtonåringen har ett färgkodat schema i skåpet och klassen arbetar oftast i små grupper.
Sexåringen har hörselskydd i matsalen och klassen äter först av alla för att få det så lugnt som möjligt.
Femtonåringen har en dag ledigt varje vecka för att orka med skolan.
Sjuttonåringen börjar klockan tio varje morgon, för att hennes biologiska klocka har störningar som varken sömnhormon eller sömnmedel hjälper mot.
På mellanstadieskolan har rastvakterna ansvar för att hålla i en styrd lek varje lunchrast. Det hjälper det tiotalet barn som har svårt att komma in i en lek eller att hitta på nåt att göra, men är också roligt för många andra barn och gör mycket för det sociala klimatet på skolgården.
En fritidsledare möter upp trettonåringen tre mornar i veckan (mer finns inte folk till trots att varje dag hade varit önskvärt), och går igenom schemat och hur trettonåringen ligger till med läxor.
Åttaåringen har ett eget ”vilrum”, ett tomt genomgångsrum som sällan används, med en soffa, en filt och en kudde som hon tagit med sig hemifrån. Dit kan hon gå för att vila. En kvart före lunchrasten är slut kollar en lärare att hon kommit in (åttaåringen har en klocka som larmar), så att hon hinner vila lite extra innan eftermiddagens lektioner.
Tioåringen åker taxi till skolan trots att det finns skolbuss. När han tog skolbussen tog orken slut redan innan skolan började på grund av ljudnivån och stöket.
Femtonåringen har ett färgkodat schema i skåpet och klassen arbetar oftast i små grupper.
Sexåringen har hörselskydd i matsalen och klassen äter först av alla för att få det så lugnt som möjligt.
Femtonåringen har en dag ledigt varje vecka för att orka med skolan.
Sjuttonåringen börjar klockan tio varje morgon, för att hennes biologiska klocka har störningar som varken sömnhormon eller sömnmedel hjälper mot.
På mellanstadieskolan har rastvakterna ansvar för att hålla i en styrd lek varje lunchrast. Det hjälper det tiotalet barn som har svårt att komma in i en lek eller att hitta på nåt att göra, men är också roligt för många andra barn och gör mycket för det sociala klimatet på skolgården.
3. Tipsbanken.
Tipsbanken är en ny portal för pedagogisk personal i skolan som samlar tips, råd och idéer för att förenkla och förbättra samarbetet i vardagen mellan pedagogen och elever med och i olika typer av svårigheter.
Tipsbanken är en ny portal för pedagogisk personal i skolan som samlar tips, råd och idéer för att förenkla och förbättra samarbetet i vardagen mellan pedagogen och elever med och i olika typer av svårigheter.
4. Fysisk aktivitet och aktiva klassrum. Puls+ har under flera år arbetet med elever för att förbättra koncentration, arbetsminne, arbetsro, problemlösning och inlärning. En modell passar aldrig alla, utan Puls+ utgår från individens egna förutsättningar för att förbättra de exekutiva funktionerna och inlärning. Hur kan man optimera koncentrationsförmågan i klassrummet? Det handlar bla om att optimera eleven för inlärning, skapa arbetsro, hålla fokus på rätt sak, att göra klart sina uppgifter, multitasking, distraktioner mm. Puls+ arbetar även med motivation, grit och growth mindset. Boka en föreläsning eller kurs om hur skolor kan arbeta för att alla elever ska optimera sin förmåga. Kontakta Arne.kastenbom@helsingborg.se.
5. Tips för lärare. Konkret och användningsbar.
7. Riksförbundet Attention. ”Kärnsymtom. Problem med: Uppmärksamhet, Impulskontroll, Överaktivitet. Symtomen kan förekomma var för sig eller i kombination med varandra.”
8. Puls och koncentration från bloggen. Massa bra reportage med Anders Hansen, Dr Ratey mm. Ett bra reportage med Dr Ratey här.
9. Kunskapsguiden.se. Här det finns mycket bra information, ”...samhällsutvecklingen kräver en ny typ av kunskaper där initiativkraft, målinriktning, snabbhet och samarbetsförmåga premieras. De nya projektinriktade arbetssätten är ett sätt att möta dessa krav, vilket bland annat har medfört ökade krav på planerings- och initiativförmåga.”
