PULS+

PULS+ startade pionjär- och utvecklingsarbetet om sambandet mellan fysisk aktivitet och hjärnans tankemässiga förmågor 2014.

Resan har varit fantastisk med bl.a. pilotprojekt, besök på Naperville Central High School med Mr Zientarski och Mr Sladkey, Pulsstudien, vårt vetenskapligt stödmaterial, samverkan med nationella och internationella experter och eldsjälar, intervjun med Dr Charles Hillman, otaliga föreläsningar och arrangemang.

Få har både gjort pilotprojekt med elever och en egen vetenskaplig studie. Vår studie "Effekten av fysisk aktivitet i matematikundervisningen" visar att 7 minuters pulsaktivitet förbättrar koncentration och arbetsminne hos 13-åringar.

Vi är först i Sverige att, tillsammans med forskare från Helsingborg och Kristianstad, mäta effekterna av pulshöjande fysisk aktivitet i klassrummet. Det behövs en ny syn på fysisk aktivitet och en jämlik hälsa.

PULS+ bygger broar till ny forskning och har ett imponerande nätverk av hjärnforskare.

Tips! Följ Puls+ på Facebook och i facebookgruppen Aktivaklassrum. Bloggen har en halv miljon läsare och nästan 1000 inlägg. Helt gratis.

Boka våra populära föreläsningar, kurser, workshops mm. Kontakt: arne.kastenbom@gmail.com.

söndag 12 november 2017

Högintensiv intervallträning trendigast 2018

HIIT (eller ibland HIT), dvs högintensiv träning, spås bli den populäraste träningsformen 2018. 
Men ger det bättre resultat? Hur långa intervaller ska man arbeta och vila? Är det bra för hälsan och hur påverkar det hjärnan? Ska man ha HIIT i skolan? Är det en träningsform för alla? Vilka fördelar och nackdelar har denna populära träningsform?
Sveriges bästa triatletet Jonas Colting brukar vara kritisk. Han förespråkar lågintensiv träning och det är en mycket intressant diskussion som inte får plats i detta inlägg.
Visst kan man träna bara för att det är roligt, men du får bättre resultat om du har ett syfte och mål, genomför träningen rätt och regelbundet och om du håller dig skadefri.
Metaanalyser från tex 2013 visar att intervallträning fungerar. Det ger tydligt bättre maximal syreupptagning, mjölksyratröskel och slutmål än de som tränar utan intervaller.
Metaanalyser visar att du antingen ska välja korta maximala (95-100%) intervaller på 30 sekunder eller längre intervaller på 3-4 minuter på ca 90% av maxpuls. De ger maximal syreupptagningsförmåga.
Ju mer vältränad du är, desto kortare vila mellan intervallerna. Om pulsen sjunket för lågt under vilan så kommer du utanför zonen med maximal syreupptagning.
Det finns olika varianter av HIIT, men generellt så ger träningsformen en kraftig ökning av mitokondrier, hjärtats slagvolym, max syreupptagning, ökar antalet blodkärl, sänker blodtryck och blodfetter, balanserar blodsockret, aktiverar de snabba muskelfibrerna mm. Om du anstränger dig hårt och om du genomför explosiva övningar så frisätts testosteron, vilket ökar muskelmassan. Dessutom är det intressant för äldre män som har en naturligt lägre testosteronproduktion. HIIT ökar fettförbränningen. Både av det bruna och vita fettet. Dessutom visar vissa studier att det ger minskad aptiten upp till ett dygn efter träningen.

Personligen älskar jag HIIT eftersom det ger bättre resultat, bättre träningseffekt och framförallt ett tydligt ökat mentalt välbefinnande. Utförandet och tekniken är viktig och tyngre dagar varieras med lätta. För att inte bli skadad så måste du ha dagar med vila, aktiv vila och återhämtning. Max 2-3 HIIT-pass i veckan. Om man vill träna mer så måste du varierar träningen eller ha ett välplanerat upplägg.
De flesta tränar 2-3 gånger i veckan i ca 60 minuter. Det kommer  att göra dig starkare och friskare än om du bara väljer lågintensiv träning.

Bilden visar tydligt när träningen är optimal. Ger träningen resultat? Vad har du för mål? Om du tränar för att må bra och inte har så mycket tid så räcker det att du ligger i zon 1 och 2. Du kommer att få en god träningseffekt om du kör väldigt ansträngande pass. Om du tränar mer än tre HIIT-pass/veckan så kanske det inte ger så mycket mer? Det finns nackdelar som ökad skaderisk och att passen kan vara psykiskt påfrestande mm. Jag ser ofta motionärer som utför övningarna helt felaktigt. Det finns dessutom stora individuella skillnader på hur vi svarar på träning.
Se Vetenskapsstudion där de diskuterar hur du ska träna för att må bra och hålla dig skadefri. Lästips: Hälsa på recept av Anders Hansen och Carl Johan Sundberg, FYSS och artiklarna på Tyngre.se.
Vill du veta mer om hur HIIT påverkar hjärnan? Boka en föreläsning?
Kontakta Arne.kastenbom@helsingborg.se.