PULS+

PULS+ startade pionjär- och utvecklingsarbetet om sambandet mellan fysisk aktivitet och hjärnans tankemässiga förmågor 2014.

Resan har varit fantastisk med bl.a. pilotprojekt, besök på Naperville Central High School med Mr Zientarski och Mr Sladkey, Pulsstudien, vårt vetenskapligt stödmaterial, samverkan med nationella och internationella experter och eldsjälar, intervjun med Dr Charles Hillman, otaliga föreläsningar och arrangemang.

Få har både gjort pilotprojekt med elever och en egen vetenskaplig studie. Vår studie "Effekten av fysisk aktivitet i matematikundervisningen" visar att 7 minuters pulsaktivitet förbättrar koncentration och arbetsminne hos 13-åringar.

Vi är först i Sverige att, tillsammans med forskare från Helsingborg och Kristianstad, mäta effekterna av pulshöjande fysisk aktivitet i klassrummet. Det behövs en ny syn på fysisk aktivitet och en jämlik hälsa.

PULS+ bygger broar till ny forskning och har ett imponerande nätverk av hjärnforskare.

Tips! Följ Puls+ på Facebook och i facebookgruppen Aktivaklassrum. Bloggen har en halv miljon läsare och nästan 1000 inlägg. Helt gratis.

Boka våra populära föreläsningar, kurser, workshops mm. Kontakt: arne.kastenbom@gmail.com.

onsdag 3 april 2019

GIH,KI,GenPep mfl i DN Debatt. ”Barn och unga rör sig för litet och äter för onyttigt”

DN DEBATT 3/4.
Sju experter från GIH, GenPep, KI, Sahlgrenska mm skriver ett debattinlägg i gårdagens DN.
”Många unga rör sig för litet, äter för onyttigt och ägnar stor del av sin tid till att titta på skärmar i stället för att röra sig. Det visar Pep-rapporten 2019 som publiceras i dag. Barn till låginkomsttagare är särskilt utsatta och utvecklingen går i fel riktning. Nu behövs tydliga gemensamma riktlinjer och handlingsplaner för att vända utvecklingen, skriver Carolina Klüft, med flera.
Enligt den svenska folkhälsopolitiken är barn och unga en prioriterad målgrupp. Det nationella målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och eliminera de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Trots det visar Pep-rapporten 2019, som publiceras i dag onsdag, att såväl socioekonomiska faktorer som kön och ålder spelar stor roll för barn och ungas fysiska hälsa.”

Inte mycket nytt i rapporten (byggd på enkäter) men den bekräftar tendensen som vi sett i ett par decennier. Skolan har en viktig roll. Både hälsa och fysisk aktivitet har blivit en klassfråga. Skolor och vissa kommuner genomför satsningar ofta med hjälp av eldsjälar.

Än en gång kan man läsa att tonåringarna rör på sig minst av alla. Ingen vill ta i den här gruppen, utan satsningarna läggs för de yngre. När ser vi resultat av det på ungdomarna? Eller tänker beslutsfattarna helt fel när de inte vill satsa på tonåringarna, som är det största problemet? Det kan tyckas vara fegt. Passar på att ge GIH en känga, som tappat beslutfattarnas öra. Forskning är viktigt, men de behöver agera nu!

Jag har tagit upp det förr. Det finns mycket att förbättra i Sverige: 
”Flera länder har antagit tydliga nationella ramverk och strategier, men sådana tydliga gemensamma riktlinjer och handlingsplaner saknas än så länge i Sverige. Vår förhoppning är att de senaste årens studier, som alla visar att barn och ungas fysiska hälsa försämrats, kan få makthavare att vakna upp och agera för att tillsammans vända utvecklingen.”
Läs debattinlägget här.