PULS+

PULS+ startade pionjär- och utvecklingsarbetet om sambandet mellan fysisk aktivitet och hjärnans tankemässiga förmågor 2014.

Resan har varit fantastisk med bl.a. pilotprojekt, besök på Naperville Central High School med Mr Zientarski och Mr Sladkey, Pulsstudien, vårt vetenskapligt stödmaterial, samverkan med nationella och internationella experter och eldsjälar, intervjun med Dr Charles Hillman, otaliga föreläsningar och arrangemang.

Få har både gjort pilotprojekt med elever och en egen vetenskaplig studie. Vår studie "Effekten av fysisk aktivitet i matematikundervisningen" visar att 7 minuters pulsaktivitet förbättrar koncentration och arbetsminne hos 13-åringar.

Vi är först i Sverige att, tillsammans med forskare från Helsingborg och Kristianstad, mäta effekterna av pulshöjande fysisk aktivitet i klassrummet. Det behövs en ny syn på fysisk aktivitet och en jämlik hälsa.

PULS+ bygger broar till ny forskning och har ett imponerande nätverk av hjärnforskare.

Tips! Följ Puls+ på Facebook och i facebookgruppen Aktivaklassrum. Bloggen har en halv miljon läsare och nästan 1000 inlägg. Helt gratis.

Boka våra populära föreläsningar, kurser, workshops mm. Kontakt: arne.kastenbom@gmail.com.

tisdag 19 februari 2019

SvD idag: Ovetenskaplig pulsmetod sprids i svenska skolor.

SvD publicerar idag artikeln ”Ovetenskaplig pulsmetod sprids i svenska skolor”. Journalisten skjuter både högt och lågt, men missar vad det egentligen handlar om. Dessutom plockas detaljer ut ur sitt sammanhang.
För det första är det omöjligt att bevisa att en enda faktor skulle påverka inlärning. Ta tex arbetsminne, som är centralt i inlärning. Kan du förbättra ett begränsat arbetsminne? Hur? Digitalt? Nja. Det är inte bevisat.
För det andra så är pulsträning ingen vetenskaplig metod för inlärning. När jag kontaktade flera olika forskare inom området 2014, så berättade de unisont att det inte finns någon bevisad intensitet eller duration. Det samma gällde pulsstudien. Men det hindrar inte att man provar en hypotes i praktiknära skolforskning.
Däremot ger pulsträning massa positiva effekter på både kropp och hjärna. Men det finns inte vetenskapligt belägg för att inlärningen i tex matte blir bättre. Journalisten plockar ut inlärning, som alla vet är ett väldigt komplicerat område. Inlärning påverkas av många faktorer och det som påverkar dig kanske inte funkar för mig. Det är sunt förnuft.
Pulsprojekten ser väldigt olika ut från skola till skola. Vissa inspireras av morgonträning medan andra väljer daglig fysisk aktivitet. Det finns nog inte en skola som liknar en annan.
Det är ytterst märkligt att journalisten väljer att inte skriva om vilka positiva effekter ”mvpa exercise”  (pulsträning) har på barn och ungdomars hälsa, hjärnhälsa, exekutiva funktioner, välmående mm. För det är precis vad ett bra pulsprojekt handlar om. Alla kan vinna något.
Hon plockar ut en sak, inlärningen, som mycket riktigt inte är vetenskapligt belagt. Varför tar hon inte med det positiva?
Dessutom väljer hon att låta en lektor i pedagogik och en skolexpert/botanist/författare spekulera, istället för att fråga en av de mest renommerade forskarna inom området, som jag öppnat dörren till. Han hade inte försvarat osanningar och myter, utan lagt fram den senaste relevanta forskningen inom området. Eller så väljer hon att inte ta med det i artikeln.
Det är väl ändå ”sanningen” och den vetenskapliga grunden vi är intresserad av? Märkligt.
Journalisten valde helt enkelt en vinkel där pulspassen ifrågasätts som metod för att öka inlärningen. Bra journalistik? Nja. Det tål att diskuteras. Men jag välkomnar en seriös granskning av pulsträning och dess effekter på barn och ungdomars hälsa och hjärna.
Nej, bättre kan ni SvD.
Gör om och gör rätt.
Jakten på ”sanningen” fortsätter.