Idrott föreslås få en tydligare framskriven roll för elevers hälsa och studieresultat i Skolkommissionens slutbetänkande som överlämnats till bl.a. utbildningsministern.
"Tidigare i detta kapitel har kopplingen mellan elevers hälsa och välbefinnande och elevernas lärande diskuterats. Det finns internationella exempel på skolsystem som i centrala styrdokument explicit betonar skolans förebyggande och främjande arbete inom området, och vikten av elevers hälsa och välbefinnande.
I den finska läroplanen beskrivs hur skolan ska stärka elevernas lärande, välbefinnande, hälsa och sociala ansvarstagande samt att eleverna ska trivas och känna sig trygga i skolan
(Utbildningsstyrelsen 2014). I Finland finns hälsokunskap som ett ämne, och målet för hälsokunskapsundervisningen är att främja kunskap som stöder elevens hälsa, välbefinnande och trygghet. I undervisningen utvecklas kunskaper om och färdigheter i hälsa, livsstil, sunda vanor och sjukdomar samt förmågan att ta ansvar för sin hälsa och handla på ett hälsofrämjande sätt i förhållande till sig själv och andra.
(Utbildningsstyrelsen 2014). I Finland finns hälsokunskap som ett ämne, och målet för hälsokunskapsundervisningen är att främja kunskap som stöder elevens hälsa, välbefinnande och trygghet. I undervisningen utvecklas kunskaper om och färdigheter i hälsa, livsstil, sunda vanor och sjukdomar samt förmågan att ta ansvar för sin hälsa och handla på ett hälsofrämjande sätt i förhållande till sig själv och andra.
I Ontarios Achieving Excellence (Ontario Ministry of Education 2014) utgör främjandet av välbefinnande (”Promoting Well-being”) ett av fyra huvudområden i provinsens målsättningar för utbild- ningssystemet. Utifrån denna målsättning har en särskild strategi för välbefinnande, Well-being Strategy for Education, utvecklats som betonar vikten av barns och ungas psykiska, emotionella, sociala och fysiska välbefinnande (Ontario Ministry of Education 2016)
I Skottland betraktas hälsa och välbefinnande som nödvändiga aspekter av en framgångsrik lärandeprocess (Education Scotland Health and Wellbeing 2016). Mot bakgrund av detta utgör ”Health and Wellbeing” ett av läroplanens, Curriculum for Excellence, sam- mantaget åtta centrala avsnitt (för åldrarna 3–18 år). Området foku- serar psykiskt, emotionellt, socialt och fysiskt välbefinnande. I Skott- land betraktar man skolan som en första linje för förebyggande insatser för barn och deras familjer när det gäller hälsa och välbe- finnande. Detta innebär att flera professioner är tillgängliga för skol- hälsovårdens insatser, och att insatserna är ett ansvar för alla lärare.
I styrdokumenten i Finland, Ontario och Skottland görs en tydlig koppling mellan elevers skolresultat och deras hälsa och väl- befinnande, vilket föranleder att områdena lyfts fram. Kommissionen bedömer att Sverige, i likhet med dessa skolsystem, på ett tydligare sätt bör markera skolans uppdrag för elevers hälsa och välbefin- nande. Detta finns inte så tydligt framskrivet i skolans styrdoku- ment i Sverige, utöver i kursplanerna för ämnet idrott och hälsa. Kommissionen föreslår att formuleringar införs i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet och läroplanen för gymnasieskolan avseende skolans uppdrag att bedriva ett aktivt hälso- främjande arbete för att understödja elevers hälsa och välbefinnande."
I Skottland betraktas hälsa och välbefinnande som nödvändiga aspekter av en framgångsrik lärandeprocess (Education Scotland Health and Wellbeing 2016). Mot bakgrund av detta utgör ”Health and Wellbeing” ett av läroplanens, Curriculum for Excellence, sam- mantaget åtta centrala avsnitt (för åldrarna 3–18 år). Området foku- serar psykiskt, emotionellt, socialt och fysiskt välbefinnande. I Skott- land betraktar man skolan som en första linje för förebyggande insatser för barn och deras familjer när det gäller hälsa och välbe- finnande. Detta innebär att flera professioner är tillgängliga för skol- hälsovårdens insatser, och att insatserna är ett ansvar för alla lärare.
I styrdokumenten i Finland, Ontario och Skottland görs en tydlig koppling mellan elevers skolresultat och deras hälsa och väl- befinnande, vilket föranleder att områdena lyfts fram. Kommissionen bedömer att Sverige, i likhet med dessa skolsystem, på ett tydligare sätt bör markera skolans uppdrag för elevers hälsa och välbefin- nande. Detta finns inte så tydligt framskrivet i skolans styrdoku- ment i Sverige, utöver i kursplanerna för ämnet idrott och hälsa. Kommissionen föreslår att formuleringar införs i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet och läroplanen för gymnasieskolan avseende skolans uppdrag att bedriva ett aktivt hälso- främjande arbete för att understödja elevers hälsa och välbefinnande."
