PULS+

PULS+ startade pionjär- och utvecklingsarbetet om sambandet mellan fysisk aktivitet och hjärnans tankemässiga förmågor 2014.

Resan har varit fantastisk med bl.a. pilotprojekt, besök på Naperville Central High School med Mr Zientarski och Mr Sladkey, Pulsstudien, vårt vetenskapligt stödmaterial, samverkan med nationella och internationella experter och eldsjälar, intervjun med Dr Charles Hillman, otaliga föreläsningar och arrangemang.

Få har både gjort pilotprojekt med elever och en egen vetenskaplig studie. Vår studie "Effekten av fysisk aktivitet i matematikundervisningen" visar att 7 minuters pulsaktivitet förbättrar koncentration och arbetsminne hos 13-åringar.

Vi är först i Sverige att, tillsammans med forskare från Helsingborg och Kristianstad, mäta effekterna av pulshöjande fysisk aktivitet i klassrummet. Det behövs en ny syn på fysisk aktivitet och en jämlik hälsa.

PULS+ bygger broar till ny forskning och har ett imponerande nätverk av hjärnforskare.

Tips! Följ Puls+ på Facebook och i facebookgruppen Aktivaklassrum. Bloggen har en halv miljon läsare och nästan 1000 inlägg. Helt gratis.

Boka våra populära föreläsningar, kurser, workshops mm. Kontakt: arne.kastenbom@gmail.com.

måndag 29 juli 2019

Distraherad. Hjärnan. Skärmen. Och krafterna bakom.

Uppmärksamhet är vår tids guld, säger Sissela Nutley som disputerat i neurovetenskap med fokus på hjärnans utveckling och formbarhet. Hennes forskning har främst undersökt utvecklingen av de exekutiva funktionerna och om de går att påverka med exempelvis datoriserad träning eller genom vad vi ägnar oss åt på fritiden.

Innan jag återkommer till Nutley och hennes bok, så fick jag frågan om uppmärksamheten verkligen försämras av mobilen? Många lär sig bevisligen bra trots mobiler och andra ”farliga” saker.

1. För det första så är det bara att gå till sig själv. Vi vet själv hur det påverkar och det behövs ingen hjärnforskning för att man själv ska förstå att det påverkar fokus. Vi multitaskar som aldrig förr, kollar mejlen under mötet, skrollar flödet under lunchen, avbryter det vi håller på med så fort telefonen vibrerar.

2. För det andra så genomfördes det en stor studie som visade att gruppen som använt mobilen i 3 månader fick försämrad koncentrationsförmåga och social oro. Den studien gjordes på den tiden då det var lättare att hitta försökspersoner som inte hade smarta telefoner. Det är märkligt hur fort vårt beteende har förändrats. Det finns många bra forskningsstudier om hur mobilen påverkar tex simultankapacitet, arbetsminne, koncentration, psykisk ohälsa, stress, sömn mm. Det ger en samlad bild som visar att användandet bör begränsas. Förbudsivrarna hörs högt. Är det rätt väg att gå för alla? Ett tips är att starta med att observera när mobilen är ett problem för er verksamhet. Ersätt stillasittande och skärmtid med tex hälsofrämjande aktiviteter. Det är bättre än ett förbud.

3. För det tredje kom hjärnforskaren Torkel Klingberg, som jag samverkat med sen starten, ut med boken ”Den översvämmade hjärnan” för drygt 10 år sedan. Han gissade redan då att i framtiden blir kraven på en vältränad hjärna lika självklar som dagens krav på en vältränad kropp.

Sedan dess har många fler forskare, läkare och experter skrivit och uttalat sig.
Sissela Nutley har gett ut boken ”Distraherad. Hjärnan. Skärmen. Och krafterna bakom.” och säger bland annat att de smarta telefonerna appellerar till de emotionella drivkrafter som alltid styr oss människor: nyfikenhet, rädsla och vår strävan efter belöning. De här drivkrafterna är så mycket mer prioriterade än vårt långsiktiga tänkande och planerande. Det blir en konkurrenssituation som inte blir svår för mobilen att vinna.

Klingberg beskrev arbetsminnet som en flaskhals. Nutley beskriver hjärnan som ett hus där uppmärksamheten är dörren som man kan välja att öppna och då släppa in information. Informationen kommer till vårt arbetsminne som är som en liten hall där inget stannar särskilt länge. Antingen åker informationen direkt ut igen eller så kopplas den ihop med något vi redan kan i långtidsminnet som är den stora delen av huset och vårt lager. Långtidsminnet kan växa hur mycket som helst och vi kan lära oss nytt. Arbetsminnet däremot är begränsat under hela livet.

”Ju mer vi vet om hjärnan, desto bättre förstår vi hur dåligt det är för prestationen att bli störd” (Sissela Nutley).

Vill du veta mer om hjärnan och lärandet, hjärnkunskap, skärmtid, koncentration, tonårshjärnan, hur man underlättar för arbetsminnet och hur skolan och föräldrar kan arbeta för att stärka inlärning så kontaktar du PULS+. Passa på att läsa Nuyleys bok. Bra sommarläsning.