söndag 17 mars 2019

Det är häpnadsväckande att metoder som gång på gång visat sig inte fungera fortfarande används, säger en internationell forskare. Kunskap om kognition borde vara det viktigaste i lärarutbildningen.

"Det är häpnadsväckande att metoder som gång på gång visat sig inte fungera fortfarande används". Är du en bromskloss eller arbetar du medvetet för att utveckla din undervisning?
Paul Kirschner, en av världens mest inflytelserika forskare i utbildningspsykologi och inlärningsforskning och författare av boken ”Moderna myter om lärande och utbildning” (2017) samtalar om katederundervisning, lärarledd undervisning, digitalisering, att söka egen kunskap, svårigheterna att analysera och vara kreativ, nya trender som innovativt lärande, att gång på gång använda metoder som inte fungerar mm.

Några citat från artikeln:
"Kunskap om vår kognition borde vara det viktigaste i lärarutbildningen.
Eftersom våra kognitiva funktioner fungerar på samma sätt som förr så förstår jag ärligt talat inte varför vi ska göra något annorlunda bara för att vi lever i en ”ny tid".

"Genom regelbundna test kan vi motverka effekten av bortglömningskurvan. Det är en teori som visar att vi glömmer bort det vi lär oss väldigt fort om vi inte återbesöker kunskapen kontinuerligt."



"Vad utmärker en expertlärare?
– Det är viktigt att påpeka att man kan vara en erfaren lärare men ändå inte vara expert på att undervisa. En expertlärare har djupa ämneskunskaper och en god didaktisk förmåga att nå ut till sina elever.
– För att uppnå pedagogisk expertis är det avgörande att man har god insikt i utbildningspsykologi så att man vet hur inlärning sker i den mänskliga hjärnan. Kunskap om vår kognition borde vara det viktigaste i lärarutbildningen."

"Samtidigt hävdar många att det är viktigt att skolan lär eleverna kreativitet.
– Det går inte att lära någon att vara kreativ. Det är ett karaktärsdrag. Dessa drag kan stimuleras beroende på hur miljön utformas. Ämneskunskap stimulerar kreativitet, då det handlar om att komma på användbara lösningar. Det klarar du inte utan att först känna till bakgrunden väl."



"Skolmyter enligt Paul Kirschner:
Skolan tar död på kreativiteten.
Trots att många populära föreläsare, som exempelvis sir Ken Robinson, hävdar att skolan tar död på elevernas kreativitet tyder forskningen snarare på att vi med stigande ålder blir allt mer kreativa. Det kan bero på att kreativitet kräver ämneskunskap, något som skolan i sin tur är bra på att förmedla. 

Ny teknologi orsakar en revolution i skolvärlden
Teknikoptimister menar att alla våra digitala verktyg innebär en revolution för skolan, men faktum är att de digitala verktygen inte är något annat än just verktyg. Lärandets essens ligger fortfarande kvar i lärarens händer.

Vi är bra på att multitaska
Människor kan inte tänka två olika tankar samtidigt. När vi tror att vi multitaskar skiftar vi egentligen bara mellan två olika uppgifter i hög hastighet. Det leder ofta till att vi presterar sämre totalt sett.

Kunskap har lika kort hållbarhet som nyfångad fisk
Vissa har hävdat att fakta inte är lika nödvändigt att lära sig längre, då vi lever i ett informationssamhälle där ny kunskap hela tiden uppstår. Men mycket av det vi lär våra barn är kunskap som står emot tidens tand. Kunskap växer dessutom exponentiellt: ju mer man kan om något – desto lättare har man att lära sig något nytt."

Läs reportaget på Skolvärlden: ”Våra hjärnor har inte förändrats på tio tusen år”.
https://skolvarlden.se/artiklar/vara-hjarnor-har-inte-forandrats-pa-tio-tusen-ar