”Repetera. Repetera. Repetera. De sover allihopa, men inte samtidigt!”, sa en av mina lärare på universitetet. För pedagoger är repetition självklart, men hur repeterar man bäst enligt hjärnforskarna? Används hjärnforskarna strategierna i skolan? Går de att använda?
Jag är övertygad om att det finns en utvecklingspotential. Frågan om hur kunskap ska fastna i långtidsminnet är intressant. Hjärnan är byggd för att glömma en del saker, men också för att minnas. Förutom repetition kan man använda sinnena. Varför inte koppla lukt och viktig kunskap?
När jag gjorde mitt examensarbete på GIH 1989 använde vi humor för att förbättra inlärning. Vår handledare var ingen annan än legenden Lars-Erik Uneståhl. Det fanns stor kunskap redan då. Ny hjärnforskning kanske kan ge oss fler redskap?