Många pedagoger tycker att rörelse i klassrummet stör. Det ger sämre arbetsro och man tappar kontrollen. I stökiga klassrummet kan lösningen paradoxalt nog heta mer rörelse och fysisk aktivitet.
Pedagogerna är inte vana att eleven lämnar sin stol, och det behövs en kurs, konkreta tips mm på hur pedagoger kan göra små förändringar som alla i klassrummet vinner på. Vilken nytta ger det aktiva och flexibla klassrummet? Som pedagog måste man ha en struktur, precis som i allt annat som händer i klassrummet. Vilken typ av rörelse passar för barn, ungdomar och vuxna? Hur kan du organisera klassrummet? Behövs det speciella möbler (ett hinder för många) eller går det lika bra utan? Ingår rörelsen i undervisningen eller önskar du hellre aktiva pauser? Det går att utföra rörelser under inlärning, tex utföra multiplikationstabellen medan du genomför rörelser med kroppen. Men det går även att utveckla en aktiv pedagogik, där man utgår ifrån att eleverna lär sig bättre när de gör något än när de endast lyssnar eller tittar. I de vetenskapliga pulsstudier som jag deltager i undersöker vi bl.a. off-task-beteende på elever i åk 2 och 7. Önskar du boka en aktiv kurs för pedagoger och elever som är fullproppad med aktivitet, rörelse, forskning mm då kontaktar du Arne.kastenbom@helsingborg.se.
Börja med att komma över rädslan av att eleverna faktiskt ska lämna sina trygga stolar!
