Korrekt kommunikation av vetenskap och forskning är både viktigt och utmanande. Inom komplexa områden som tex hjärnan, kognition, inlärning, folkhälsa, livsstil och goda vanor finns det både fakta och ovisshet. Varför finns det så lite forskning inom vissa fält? Kan forskning på djur automatiskt gälla människor? Forskning på äldre gäller väl inte barn, eller?
Områden med lite forskning har dels problem med att skeptiker sår frön av osäkerhet, tex om rörelsesatsningar i skolan, och dels att en del drar för långtgående slutsatser av osäker forskning kanske för att profilera sig själv.
Vilken forskning är sann och bevisad? Poängen är att forskning ofta utmanar etablerade sanningar.
Enstaka studier kan vara bra, men det behövs en samlad bild. Ger metaanalyser och systematiska översikter en bättre bild? Vilken forskning är relevant för dig? Låter det ibland för bra att vara sant? Då är det oftast det.
Var kritisk, kolla källor, gå igenom studiens design, metod, resultat och analys. Ta upp forskning som visar på motsatta resultat.
Många är färgade och partiska för egen vinnings skull eller för att det helt enkelt stärker din subjektiva uppfattning. Ifrågasätt, var kritisk och ta hjälp av forskare inom aktuellt område. Det är viktigare än du tror.
Era satsningar ska vara hållbara, meningsfulla och trovärdiga. Brist på proportionalitet skapar myter och skadar mer än det gör nytta.
Finns det ett vetenskapligt stöd för fysisk aktivitet kopplat till barn och ungdomars hjärnhälsa? Absolut. Det hittar du här. Läs, fundera, ifrågasätt, skicka dina mest kritiska frågor till PULS+, utveckla och kom så nära sanningen som det bara är möjligt. Det ger många vinnare.