tisdag 11 juni 2019

Stor okunskap om tonårshjärnan på svenska skolor?

Vad vet vi om tonårshjärnans sociala, kognitiva och neurala utveckling?
Hur designar man skolor och undervisningsmiljöer för att optimera de exekutiva funktionerna?
Är din skola och undervisning hjärnsmart?
Ett råd är att investera i de exekutiva funktionerna och att tex ta det aktiva klassrummet till nästa nivå där miljön, undervisningen och inlärningen utformas för att stärka positiva känslor, hälsa, välmående och inlärning. Självkontroll, multitasking, skifta fokus och arbetsminne är viktiga funktioner och förmågor för oss alla. Hur arbetar du med det på din skola?
Alla som arbetar med ungdomar borde känna till vilken enorm förändring som pågår i tonårshjärnan. Det är närmast tjänstefel att inte veta, eftersom det är en grundförutsättning för att bygga en hjärnsmart skola och undervisning.
Första steget är att ta steget utanför skolan. De viktigaste grundstenarna hittar du i hemförhållandena vuxenrelationer och i trygghet. Höga förväntningar, social trygghet, kärlek och positiva känslor är några exempel och skolan måste få föräldrar engagerade även under tonåren. Det stärker de exekutiva  funktionerna och skolresultat. Duktiga lärare kan göra skillnad, men aldrig ersätta föräldrarnas roll.

Hjärnforskare menar att tonårshjärnans obalans (i mognad) peakar i 14-årsåldern.
Vad kan skolor göra?
Vad kan läraren göra?
Hur ser en hjärnsmart skola ut?
Vad stärker tonårshjärnan?

Boka en föreläsning via Arne.kastenbom@gmail.com